Trafiksäkerhet - DALARÖ ODINSVÄGEN FÖRSTUDIE

Vägsektion

Odinsvägens första avsnitt, vid Dalaröbron lockar till höga hastigheter genom sin utformning. Asfaltytorna föreslås minskas dels genom annan vägbeläggning vid busshållplatsen, dels genom trädplanteringar i gräsremsa närmast gatan.

Mellan Dalaröbron och Karlavägen föreslås följande vägsektion: 6,5 meter körbana + 2,0 meter trädplanterad gräsremsa + 3,0 meter gång- och cykelbana. Gång- och cykelbanan som kommer från Smådalarö fortsätter utmed Odinsvägens södra sida och föreslås förlängas fram till Karlavägen så att övergången från kombinerad gång- och cykelbana till gångbana kan ske på ett naturligt sätt i korsning.

Mellan Karlavägen och centrala torget föreslås följande vägsektion: 6,5 meter körbana + 2,0 meter gångbana. Gångbanan anläggs längs Odinsvägens sydöstra sida med granitkantsten mot körbanan och med en ytbeläggning av Y1, en

asfaltslösning med grå kross av storlek 8-16 mm nedvältat. Ytan ger samma intryck som en grusyta men är mer hållbar.

Vid torget övergår Odinsvägen till gårdsgata. Den nya sektionen innebär att separering saknas och alla trafikslag får samsas på samma bana. Då den smalaste vägsektionen mellan torget och Dalarö hamn är 5,5 meter, har följande sektion tagits fram för gårdsgatan: 0,4 meter storgatsten (tre rader) + 5,5 meter asfalt + 0,4 meter storgatsten. Gatstenen är tänkt som en avgränsning mot körytan.

Den yta som blir över mellan gatsten och fasad/häck/staket förses med Y1, lika som på trottoaren på övriga sträckan. Övergången till gårdsgata markeras genom vägmärke 1.4.9 ”gårdsgata”. Vid torget föreslås övergången tydliggöras genom annan gatubeläggning, exempelvis yta av Y1 som avgränsas mot asfalten genom storgatsten. De befintliga gångbanor som finns i närheten av torget rivs för att skapa gårdsgata. Där fastighetsägare önskar markera entréer görs detta med släta, grå betongplattor av storlek 350x350 mm.

Övergångsstället vid skolan tydliggörs genom att beläggningsytor av avvikande material, exempelvis Y1 inramad av gatsten, läggs innan övergångsstället. Befintliga pollare byts till raka råhuggna granitpollare.

På sträckan Karlavägen-centrala torget behöver viss tomtmark tas i anspråk för att rymma en 2,0 meter bred gångbana. Mellan Baldersvägen och Geijersvägen breddas vägområdet ca 1,0 meter norrut längs en 100 meter lång sträcka. Ett staket, en låg mur och en häck måste därmed rivas och ersättas i ett justerat läge för tomtgräns. Vid Sveavägen behöver tomtmark tas från två fastigheter för att rymma en gångbana. Av den ena tomten behöver ca 1,5 meter tas i anspråk längs en 30 meter lång sträcka. Staket och häck rivs och återställs. På den andra tomten, intill förskolan, finns redan gångytor på tomtmark. Ytterligare 0,5 m skulle dock behövas för att skapa en gångbana som är 2,0 meter bred.

29

I kurvan mellan Askfatsvägen och Baldersvägen breddas vägens körbana lokalt till 7,0 meter för att förbättra sikten då gångbana anläggs. Breddningen innebär att ett träd måste tas bort och eventuellt del av mur. Trädet är emellertid i dåligt skick.

Åtgärd T1: Avvikande markbeläggning vid busshållplatsen.

Effekt: Mindre asfaltytor bidrar till en mer småskalig gatumiljö, bilarnas hastigheter sänks och trafiksäkerheten höjs.

Åtgärd T2: Förlängd gång- och cykelbana. Ny sektion mellan Dalaröbron och Karlavägen: 6,5 meter körbana + 2,0 meter grönremsa + 3,0 meter gång- och cykelbana.

Effekt: Övergången från kombinerad gång- och cykelbana till gångbana sker på ett naturligt och mer trafiksäkert sätt i korsning. Cyklister som kommer från Karlavägen kan cykla separerat från biltrafiken mot Smådalarö.

Åtgärd T3: Ny sektion mellan Karlavägen och centrala torget: 6,5 meter körbana + 2,0 meter gångbana.

Effekt: Minskad risk för olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter.

Åtgärd T4: Ny sektion mellan centrala torget och Dalarö hamn: gårdsgata 0,4 meter storgatsten (tre rader) + 5,5 meter asfalt + 0,4 meter storgatsten. Befintliga gångbanor rivs.

Effekt: Bättre samspel mellan biltrafik och oskyddade trafikanter, lägre hastigheter och minskad risk för olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter.

Åtgärd T5: Övergång till gårdsgata markeras genom vägmärke 1.4.9 ”gårdsgata”

samt en avvikande gatubeläggning, exempelvis yta av Y1 som avgränsas mot asfalten genom gatsten.

Effekt: Bättre efterlevnad och hänsyn, lägre hastigheter.

Åtgärd T6: Nya pollare samt annan markbeläggning, exempelvis yta av Y1 som avgränsas mot asfalten genom gatsten, vid befintligt övergångsställe.

Effekt: Bättre efterlevnad och hänsyn, lägre hastigheter.

Åtgärd T7: Utökat vägområde, intrång på tomtmark ca 1,0 meter längs en 100 meter lång sträcka.

Åtgärd T8: Utökat vägområde, intrång på tomtmark ca 0,5 meter längs en 40 meter lång sträcka.

Åtgärd T9: Utökat vägområde, intrång på tomtmark ca 1,5 meter längs en 30 meter lång sträcka.

Effekt: Gångbana kan anläggas vilket minskar risken för olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter.

Åtgärd T10: Korsningen Odinsvägen/Tullbacken vid kyrkan byggs om. Korsningen krymps genom kantsten och gatsten.

Effekt: Mindre asfaltytor bidrar till en mer småskalig gatumiljö, bilarnas hastigheter sänks och trafiksäkerheten höjs.

30

^Vägbana

Inga åtgärder.

Sidoområden

Åtgärd T11: Räcke sätts upp vid kyrkans fasad som påkörningsskydd.

Effekt: Minskad skadegrad vid avåkning.

Linjeföring och sikt

Mellan torget och Dalarö hamn är Odinsvägens linjeföring bitvis skarp.

Belysningsstolpar, träd, staket, häckar och fastigheter bidrar till mindre god sikt i kombination med små horisontalradier. Sikten går på flera platser inte att åtgärda på grund av fastigheter eller andra fasta konstruktioner.

Åtgärd T12: Körbanan breddas lokalt till 7,0 meter i kurvan så att en gångbana kan byggas utan att sikt och linjeföring försämras. Åtgärden innebär att ett träd i dåligt skick måste tas bort och eventuellt del av mur.

Effekt: Förbättrad sikt och linjeföring ger ökad säkerhet.

Förslag till åtgärd i korsningen Odinsvägen/Tullbacken

31

Åtgärd T13: Siktskymmande häck justeras/klipps.

Effekt: Förbättrad sikt ger ökad säkerhet.

Åtgärd T14: Belysningsstolpe flyttas något för att skapa bättre sikt i kurva.

Effekt: Förbättrad sikt ger ökad säkerhet.

Åtgärd T15: Trappa till fastighet som sticker ut i vägbanan rivs.

Effekt: Förbättrad sikt ger ökad säkerhet.

Vägbelysning

Åtgärd T16: Befintlig vägbelysning mellan Dalaröbron och Karlavägen byts ut mot tätortstyp, samma typ som återfinns på resterande sträcka av Odinsvägen.

Effekt: En mer småskalig gatumiljö bidrar till att bilarnas hastigheter sänks och trafiksäkerheten höjs.

Vägmarkeringar

Åtgärd T17: Befintliga kantlinjer tas bort i och med att Odinsvägen byggs om.

Effekt: En mer småskalig gatumiljö bidrar till att bilarnas hastigheter sänks och trafiksäkerheten höjs.

Vägmärken och övrig utrustning Se sidoområde ovan.

Övrigt

Åtgärd T18: 10 nya uppställningsplatser för personbil kan tillskapas vid Dalarö hamn om gångbanan tas bort, refugerna flyttas och körfältet förbi busshållplatsen tas bort.

Effekt: Förbättrad framkomlighet och kortare köer i hamnområdet då bilar ska av och på bilfärjan. En stökigare miljö med mer biltrafik. Om en buss står vid hållplatsen kan inte fordon som ska ner till hamnen ta sig förbi.

Kollektivtrafik

För att tillgodose de behov som människor med funktionshinder har bör hållplatserna utmed Odinsvägen utformas efter SL:s riktlinjer. Det innebär att plattformarna höjs till 16 cm vid påstigning, vita plattor läggs utmed plattformens kantsten, taktila plattor läggs vid påstigningsläget och att sittbänkar med armstöd ska finnas. Hållplatsen vid Dalaröbron bör förses med ett väderskydd.

Föreslagen utformning av Odinsvägen som gårdsgata mellan torget och Dalarö hamn följer de önskemål som SL:s entreprenör har. Önskemålet är att vägen får samma beläggning över hela vägens yta. Att kombinera olika beläggningar i körytan, till exempel asfalt och gatsten, ogillas av chaufförerna då det skapar förvirring över vad som är köryta och vad som är gångyta. Genom en 5,5 meter bred asfaltbeläggning som kantas av storgatsten bör vägens funktion vara tydlig för alla.

32

Odinsvägen som gårdsgata innebär att alla befintliga gångbanor med kantsten tas bort på aktuell sträcka. Denna förändring blir särskilt påtaglig vid centrala torget.

Det är emellertid viktigt att kantstenen behålls, och höjs, vid busshållplatserna för att underlätta på- och avstigning för resenärerna.

Åtgärd T19: Busshållplats förses med väderskydd.

Effekt: Ökad tillgänglighet och därmed ökat kollektivtrafikresande.

Åtgärd T20: Busshållplats handikappanpassas enligt SL:s riktlinjer.

Effekt: Ökad tillgänglighet och därmed ökat kollektivtrafikresande.

Miljö

Boendemiljö

Buller

Åtgärd B1: Fönsterbyte i markplan för ett bostadshus.

Effekt: Om befintliga fönster byts mot nya, som reducerar buller från vägtrafik med minst 40 dB, överskridas inte riktvärden inomhus. Ljudnivån vid fasad är oförändrad.

Naturmiljö

Vatten som naturresurs

Åtgärd V1: För avledning av vägdagvatten kompletteras med dagvattenbrunnar i erforderlig omfattning i samband med att vägen förses med kantstöd och gångbana.

Effekt: Avvattningen av vägen fungerar även efter ombyggnaden.

Åtgärd V2: På vägavsnittet förbi kyrkan förses norra sidan med kantstöd och ett förbättrat dike med makadam som förhindrar ytvattnet från berget att rinna ut på körbanan. Diket förses med dagvattenbrunnar som ansluts mot befintlig dagvattenledning. Viss sprängning erfordras för att förbättra diket. Befintliga elkablar kan behöva flyttas.

Effekt: Situationen med svallis och återkommande driftåtgärder förbättras.

Åtgärd V allmänt: För att förhindra vätskor att rinna ut till ytvattenrecipient vid olyckor med farligt gods vidtas förebyggande åtgärder. Lämpliga brunnar, som vid en olycka proppas för att förhindra utflödet till ytvattenrecipient, skyltas upp och läggas in i en beredskapsplan.

Effekt: Vid en eventuell utsläppsolycka kan åtgärder vidas utan fördröjning så att utsläpp till ytvatten förhindras.

Kulturmiljö

Inga specifika åtgärder behöver göras för kulturmiljön. De åtgärder som görs för trafiksäkerhet, estetik och avvattning görs på sådant sätt att de anpassas till kulturmiljön.

33

Estetik

Skala och karaktär

Åtgärder för att minska vägens skala görs genom att minska överytor, minska asfalterad yta, byta ut landsvägsbelysningen, plantera träd i skiljeremsa mellan gång- och cykelbana och väg.

Åtgärder för att erhålla en karaktär som bättre överensstämmer med miljön görs främst genom att välja markmaterial som är enkla och passar in i miljön. Hänsyn måste dock tas till skötsel, underhåll, boendemiljö och trafiksäkerhet.

Materialval och materialmöten

Material som passar in i miljön och där hänsyn tagits till skötsel, underhåll, boendemiljö och trafiksäkerhet är följande:

Köryta – asfalt, gångytor – Y1 med grått krossmaterial av storlek 8-16 mm, kantsten – granit, sidoområde – stenmjöl, skiljeremsa på gårdsgatan – 3 rader storgatsten, omhändertagande av överstora körytor – gatsten, entréytor vid centrumdelen – Y1, eventuellt med inslag av grå betongplattor 350x350 mm eller gatsten.

Vägrummets detaljer och möblering

Här innebär det främst att rensa upp placering av skyltar, pollare, blomsterurnor mm. Vägrummets möblering bör ses över. Ett gestaltningsprogram som

reglerar möbleringen bör upprättas. Det bör reglera utformning av utbyggda serveringsterrasser, ramper, räcken, staket och markmaterial.

Träd som tillförs föreslås vara lind, som är vanligt förekommande längs vägen.

Hamnområdet är under utredning för att anpassas till linjetrafikens behov. I nya förslag bör särskild omsorg ägnas åt översyn av detaljer och material för att sträva mot enhetlighet i materialval i hamnområdet.

Följande åtgärder har föreslagits:

Åtgärd E1: Trädplantering i gräsyta mot parkering i skiljeremsa mellan gång- och cykelbana och väg. Närmast parkeringen föreslås klippt häck, ca 1,5 m hög.

Trädsort av typ skogslind strl 18-20, häck av typ häggmispel.

Vägräcke byts ut mot rörräcke över bro och skyddsräcke vid busshållplats byts ut eller målas om till samma kulör som belysningsstolpar (de som finns längs den centrala delen ).

Refuger ges ny ytbeläggning av Y1, grå 8-16 mm.

Bussfickan ges annat markmaterial, t ex Y1.

Effekt: Korsningen krymps och anpassas i skala och karaktär. Entrén blir mer välkomnande.

Åtgärd E2: Belysningsstolpar och armatur byts och ersätts med samma typ som finns i de centrala delarna.