Kunskap från denna rapport bör beaktas för implementering för att få ned antalet viltkollisioner i Sverige. I första hand bör alltid viltstängsel användas. Åtgärderna som diskuteras i denna rapport kan användas ihop med viltstängsel eller i kombination med andra vägtekniska förebyggande åtgärder (såsom nedsatt hastighet, varningsskyltar, ATK kamera (automatisk trafiksäkerhetskontroll), osv.) för att få största möjliga effekt på antalet viltkollisioner.
Samband mellan egenskaper i landskap och närmiljö bör inkorporeras i planering av transportsystem och samordning bör ske med markanvändare på lämpliga sätt. Detta är speciellt angeläget på olycksdrabbade vägsträckor. För älg finns en del resultat om samband mellan miljö och förekomst av älgar för svenska förhållanden. För rådjur, dovhjort, kronhjort och vildsvin saknas vetenskaplig grundkunskap då det inte är säkert att resultat från studier för vitsvanshjort under amerikanska förhållanden eller resultat från rådjursstudier i Europa är direkt möjliga att överföra till svenska förhållanden. Däremot bör resonemang om buffertzoner vara generellt tillämpbara, såsom att man bör undvika att ha attraktiva grödor eller träd i närheten av vägens område. Miljöer som är attraktiva för älg (ex kalhyggen), rådjur (ex småskog i övrigt öppet landskap) och vildsvin (ex jord- och skogsbruksblandat landskap) bör i möjligaste mån ”undvikas” i områden nära vägen. Ett exempel är att låta sly och stubbskott växa upp i kanten mellan vägkanten och åkern vilket drar till sig djur samtidigt som det skymmer sikten.
Avseende drift och underhåll bör slyröjning vintertid undvikas men om den utförs bör det röjda växtmaterialet borttransporteras omedelbart, kanske till plats där stödutfodring till viltet kan ske på säkert avstånd från vägmiljön.
I områden med hög risk för viltkollisioner bör slåttermetodiken utvärderas och
anpassas. Samtidigt bör en utvärdering av antalet viltolyckor ske för att få kunskap om ifall förändringar i slåttermetodiken är effektiva mot viltolyckor eller ej. Detta kräver dock ganska omfattande experiment och analyser men är fullt möjligt att genomföra med rätt vetenskapliga metodik.
En ”buffertzon” om 20–100 m bör övervägas avseende markanvändning och/eller röjning av sly för att minska risken att vilt attraheras till vägens område, kanske genom att uppmärksamma markägare i speciellt utsatta områden på den ökade viltolycksrisken. Det finns också möjlighet att införa krav på de stöd som går till
energiskogsplanteringar. De myndigheter som är ansvariga (länsstyrelserna) för att bevilja stöd för plantering av energiskog (investeringsstöd eller gårdsstöd) kan
exempelvis ställa krav på att energiskogen inte får planteras i buffertzonen nära vägen på grund av risken för påverkan på trafiksäkerhet, eller att man då ställer krav på att dessa vägnära odlingar i så fall stängslas på lämpligt sätt.
Förändrad artsammansättning kan vara effektivt för att minska andelen vilt som befinner sig i vägkanten. I högriskområden avseende viltkollisioner där artanpassning övervägs bör endast inhemska arter användas. Detsamma gäller ifall örter eller låga buskar används för att förhindra vilt att komma nära vägen. Ifall betande tamdjur (häst, ko, get, får, etc.) förekommer i närheten av vägområdet bör inte giftiga arter användas eftersom det kan orsaka förgiftningar.
Ifall några av åtgärderna som föreslås i denna rapport kommer att implementeras vore det bra med ett samarbete mellan forskare och väghållare/markägare för att kunna utvärdera effekterna på ett vetenskapligt sätt.
Referenser
ALM, U., BIRGERSSON, B. & LEIMAR, O. 2002. The effect of food quality and relative abundance of food choice in fallow deer. Animal Behaviour, 64, 439- 445.
ANDERBERG, A. & ANDERBERG, A.-L. Den virtuella floran [Online]. Naturhistoriska riksmuseet. Available:
http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html 2011].
BALL, J. P. & DAHLGREN, J. 2002. Browsing damage on pine (Pinus sylvestris and
Pinus contorta) by a migrating moose (Alces alces) population in winter:
relation to habitat compositions and road barriers. Scandinavian Journal of
Forest Research, 17, 427-435.
BASHORE, T. L., TZILKOWSKI, W. M. & BELLIS, E. D. 1985. Analysis of deer- vehicle collision sites in Pennsylvania. Journal of Wildlife Management, 49, 769-774.
BERGSTRÖM, R. & BERGQVIST, G. 2008. Viltvård i skogen. Viltvård för ett rikare landskap. Svenska Jägareförbundet. Available:
http://www.jagareforbundet.se/Documents/Viltvard%20FW/viltvard_i_skogen_ 081018.pdf
BERGVALL, U. A. 2009. Development of feeding selectivity and consistency in food choice over 5 years in fallow deer. Behavioural Processes, 80, 140-146. BERGVALL, U. A., SCHÄPERS, A., KJELLANDER, P. & WEISS, A. 2011.
Personality and foraging decisions in fallow deer, Dama dama. Animal
Behaviour, 81, 101-112.
BRUINDERINK, G. W. T. A. & HAZEBROEK, E. 1996. Ungulate traffic collisions in Europe. Conservation Biology, 10, 1059-1067.
CLEVENGER, A. P., CHRUSZCZ, B. & GUNSON, K. E. 2001. Highway mitigation fencing reduces wildlife-vehicle collisions. Wildlife Society Bulletin, 29, 646- 653.
CORNELIS, J., CASAER, J. & HERMY, M. 1999. Impact of season, habitat and research techniques on diet composition of roe deer (Capreolus capreolus): A review. Journal of Zoology, 248, 195-207.
D'ANGELO, G., WARREN, R. J., MILLER, K. V. & GALLAGHER, G. R. 2004. Evaluation of strategies designed to reduce deer-vehicle collisions: An annotated bibliography. University of Georgia & Berry college. Available:
http://www.dot.state.ga.us/doingbusiness/research/Documents/reports/Deer_Rev iew.pdf
DANIELSON, B. J. & HUBBARD, M. W. 1998. A literature review for assessing the status of current methods for reducing deer-vehicle collisions. Task force on animal vehicle collisions, Iowa Department of Transportation, and Iowa Department of Natural Resources. Available:
http://www.peopleandwildlife.org.uk/crmanuals/deervehicles.pdf
DEER-DEPARTED.COM. Deer Resistant Trees, Shrubs, Roses,Palms, Ornamental
Grass,Perennials, Annuals, Ferns, and Bulbs [Online]. Available:
http://www.deer-departed.com/deer-resistant-plants.html 2011].
ELVIK, R. & VAA, T. 2004. The handbook of road safety measures, Emerald group Publishing Limited.
FINDER, R. A., ROSEBERRY, J. L. & WOOLF, A. 1999. Site and landscape
conditions at white-tailed deer/vehicle collisions locations in Illinois. Landscape
and Urban Planning, 44, 77-85.
FORMAN, R. T. T., SPERLING, D., BISSONETTE, J. A. & AL., E. 2003. Road
Ecology: Science and solutions, Washington, Covelo, London, Island press.
FOUND, R. & BOYCE, M. S. 2011. Predicting deer-vehicle collisions in an urban area.
Journal of Environmental Management, 92, 2486-2493.
GARDEN, E. C. Plants that deer don't eat [Online]. Available: http://www.english- country-garden.com/articles/plants-that-deer-dont-eat.htm 2011].
GIBBY, A. R. & CLEWELL, R. 2006. Evaluation of wildlife warning systems and other countermeasures. NDOT Research Report NV-RTD-06-010. Nevada Department of Transportation. Available:
http://www.nevadadot.com/uploadedFiles/06_010.pdf
GONSER, R. A., JENSEN, R. R. & WOLF, S. E. 2009. The spatial ecology of deer- vehicle collisions. Applied Geography, 29, 527-532.
GRANSTRÖM, U. 2010. Siktröjning lockar fram älgar [Online]. Gefle Dagblad 2010- 03-19. Available: http://gd.se/nyheter/sandviken/1.1895499-siktrojning-lockar- fram-algar [Accessed 22 Augusti 2011].
GUNSON, K. E., MOUNTRAKIS, G. & QUACKENBUSH, L. J. 2011. Spatial wildlife-vehicle collision models: A review of current work and its application to transportation mitigation projects. Journal of Environmental Management, 92, 1074-1082.
GÖRANSSON, G. 2008. Projekt siktröjning i Kalmar län 2002-2007. Utvärdering av siktröjningsåtgärder utefter väg E22 väster om Misterhult genom dokumentation av älgars och rådjurs fördelning under tiden 2003-2007. Nationella
Viltolycksrådet. Rapport.
HEINRICH, H. H. & PREDL, S. 1993. Can we landscape to accomodate deer? The Tracy Estate Research Garden. Eastern Wildlife Damage Control Conferences, Sixth Eastern Wildlife Damage Control Conference, 1993. Proc. Fast. Wildl. Damage Control Conf. 6: 102-112.: University of Nebraska - Lincoln, http://digitalcommons.unl.edu/ewdcc6/17.
HOTHORN, T., BRANDL, R. & MÜLLER, J. 2012. Large-scale model-based assessment of deer-vehicle collision risk. Plos One, 7, 1-10.
HUBBARD, M. W., DANIELSON, B. J. & SCHMITZ, R. A. 2000. Factors influencing the location of deer-vehicle accidents in Iowa. Journal of Wildlife Management, 64, 707-713.
HUIJSER, M. P., MCGOWEN, P., CLEVENGER, A. P. & AMENT, R. 2008. Wildlife- vehicle collision reduction study: best management practices manual. Report to
Congress. Best Practices Manual. U.S. Department of Transportation. Federal Highway of Administration.
INGEMARSON, F., CLAESSON, S. & THURESSON, T. 2007. Älg- och
rådjursstammarnas kostnader och värden. Jönköping: Skogsstyrelsen Rapport 3 2007.
JAREN, V., ANDERSEN, R., ULLEBERG, M., PEDERSEN, P. H. & WISETH, B. 1991. Moose-train collisions: the effects of vegetation removal with a cost- benefit analysis. Alces, 27, 93-99.
JOHANSSON, T. & LUNDH, J.-E. 2009. Upprepad röjning av stubbskott - en metod för minskning av skottmängden. Fakta skog Rön från Sveriges
lantbruksuniversitet, Nummer 5.
JOHANSSON, Ö. 1987. Siktröjning som viltolycksminskande åtgärd. Vägverket 1983:14.
JÄGARFÖRBUNDET. 2009a. Artpresentationer Älg [Online]. Jägarförbundet. Available:
http://www.jagareforbundet.se/Viltet/ViltVetande/Artpresentationer/Alg/ [Accessed 5 may 2012].
JÄGARFÖRBUNDET. 2009b. Artpresentationer Dovhjort [Online]. Jägarförbundet. Available:
http://www.jagareforbundet.se/Viltet/ViltVetande/Artpresentationer/Dovhjort/ [Accessed 5 may 2012].
JÄGARFÖRBUNDET. 2009c. Artpresentationer Kronhjort [Online]. Jägarförbundet. Available:
http://www.jagareforbundet.se/Viltet/ViltVetande/Artpresentationer/Kronhjort- Cervus-elaphus--/ [Accessed 5 may 2012].
JÄGARFÖRBUNDET. 2009d. Artpresentationer Vildsvin [Online]. Jägarförbundet. Available:
http://www.jagareforbundet.se/Viltet/ViltVetande/Artpresentationer/Vildsvin/ [Accessed 5 may 2012].
JÄGARFÖRBUNDET. 2012a. Artpresentationer Rådjur [Online]. Jägarförbundet. Available:
http://www.jagareforbundet.se/Viltet/ViltVetande/Artpresentationer/Radjur/ [Accessed 5 may 2012].
JÄGARFÖRBUNDET. 2012b. Avskjutningsstatistik [Online]. Available:
http://www.jagareforbundet.se/Viltet/Viltovervakningen/Avskjutningsstatistik/ [Accessed 11 June 2012].
KIRBY, K. J. 2001. The impact of deer on the ground flora of British broadleaved woodland. Forestry, 74, 219-229.
KNAPP, K., K. , YI, X., OAKASA, T., THIMM, W., HUDSON, E. & RATHMANN, C. 2004. Deer-vehicle crash countermeasures toolbox: a decision and choice resource. Report DVCIC-02. Midwest Regional University Transportation Center.
KRENZ, J., D. 2008. Best management practice no.8: managing roadside vegetation for wildlife and vehicle safety. In: JOHNSON, A. (ed.) Best Practices Handbook
for Roadside Vegetation Management. Minnesota Department of Transportation,
Office of Research Services, Report MN/RC 2008-20.
KROK, T. O. B. N. & ALMQUIST, S. 2007. Svensk flora. Fanerogamer och
ormbunksväxter, Liber AB.
KÄLLBERG, M. 2011. Siktröjning orsakade viltolyckor [Online]. Jägareförbundet Svensk Jakt Nyheter. Available:
http://www.jagareforbundet.se/svenskjakt/Nyheter/Nyheter/2011/02/Siktrojning- orsakade-viltolyckor-1.15978/ [Accessed 22 Augusti 2011].
LANGVATN, R. & HANLEY, T. A. 1993. Feeding-patch choice by red deer in relation to foraging efficiency - An experiment. Oecologia, 95, 164-170.
LEMIEUX, N. C., MAYNARD, B. K. & JOHNSON, W. A. 2000. Evaluation of commercial deer repellents on ornamentals in nurseries. Journal of
environmental horticulture., 18, 5-8.
MAINE INTERAGENCY WORK GROUP ON WILDLIFE/MOTOR VEHICLE COLLISIONS. 2001. Collisions between large wildlife species and motor vehicles in Maine. Interim report. Maine department of transportation, Maine. MALO, J. E., SUAREZ, F. & DIEZ, A. 2004. Can we mitigate animal-vehicle accidents
using predictive models? Journal of Applied Ecology, 41, 701-710. MAYLE, B. 1999. Managing deer in the countryside. Forestry Commission, UK. MICHAEL, E. D. 1980. Wildlife use of different roadside cover plantings. Charleston,
WV: West Virginia Department of Highways. WVU Report No. 77-247. MYSTERUD, A. 2000. Diet overlap among ruminants in Fennoscandia. Oecologia,
124, 130-137.
MYSTERUD, A., BJØRNSEN, B. H. & ØSTBYE, E. 1997. Effects of snow depth on food and habitat selection by roe deer Capreolus capreolus along an altitudinal gradient in south-central Norway. Wildlife Biology, 3, 27-33.
MYSTERUD, A., LIAN, L.-B. & HJERMANN, D. Ø. 1999. Scale-dependent trade-offs in foraging by European roe deer (Capreolus capreolus) during winter.
Canadian Journal of Zoology, 77, 1486-1493.
MYSTERUD, A. & ØSTBYE, E. 2004. Roe deer (Capreolus capreolus) browsing pressure affects yew (Taxus baccata) recruitment within nature reserves in Norway. Biological Conservation, 120, 545-548.
MÅNSSON, J., ANDRÉN, H., BERGSTRÖM, R., KJELLANDER, P., PEHRSON, Å. & KALÉN, C. 2007. Älgbete i tid och rum: - vad styr älgarna och betestrycket i ungskog? Fakta Skog, 7.
MÅNSSON, J., LEVIN, M., LARSSON, I. & ÄNGSTEG, I. 2010. Besiktning av skador på gröda orsakade av vildsvin. Viltskadecenter. Available:
https://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/vildsvin/N- kompendium-groedor.pdf
NATIONELLA VILTOLYCKSRÅDET. 2009. Viltolyckorna ökade kraftigt 2008 [Online]. mynewsdesk.com. Available:
http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/viltolyckorna-oekade- kraftigt-2008-265596 [Accessed 29 June 2011].
NATIONELLA VILTOLYCKSRÅDET. 2010. Pressmeddelande: Kraftig ökning av
antalet viltolyckor under 2010 [Online]. Nationella viltolycksrådet. Available:
http://www.viltolycka.se/upload/files/Dokumentarkiv/Pressmeddelanden/Pressm eddelande%20viltstatistik%202010.pdf.
NATIONELLA VILTOLYCKSRÅDET. 2011. Diagram över viltolyckor de senaste 5
åren [Online]. Available: http://www.viltolycka.se/statistik/viltolyckor-de-
senaste-5-aren.aspx [Accessed September 2011].
NATIONELLA VILTOLYCKSRÅDET. 2012. Pressmeddelande: Viltolyckorna
fortfarande på en hög nivå 2011 [Online]. Available:
http://www.viltolycka.se/upload/files/Dokumentarkiv/Pressmeddelanden/pressm eddelande%2020120112%20Viltolycksstatistik.pdf [Accessed 8 May 2012]. NATURVÅRDSVERKET 2003. Ett rikt växt- och djurliv. Förslag till miljökvalitetsmål
för biologisk mångfald. Rapport 5301.
NEUMANN, W., ERICSSON, G., DETTKI, H., BUNNEFELD, N., KEULER, N. S., HELMERS, D. P. & RADELOFF, V. C. 2012. Difference in spatiotemporal patterns of wildlife road-crossings and wildlife-vehicle collisions. Biological
Conservation, 145, 70-78.
NIELSEN, C. K., ANDERSON, R. G. & GRUND, M. D. 2003. Landscape influences on deer-vehicle accident areas in an urban environment. Journal of wildlife
management, 67, 46-51.
NORTHEAST DEER TECHNICAL COMMITTEE. 2009. An evaluation of deer
management options [Online]. New England Chapter of The Wildlife, Society
and the Northeast Deer Technical Committee. Available:
http://www.state.nj.us/dep/fgw/pdf/deer_mgt_options.pdf [Accessed September 2011].
OLSSON, M. & WIDÉN, P. 2007. Vildsvin och vägar. Slutrapport Kontraktsnummer EK 50 A 2007: 4877. Karlstad: Karlstad Universitet, Vägverket.
REA, R. V. 2003. Modifying roadside vegetation management practices to reduce vehicular collisions with moose Alces alces. Wildlife Biology, 9, 81-91. REA, R. V., CHILD, K. N., SPATA, D. P. & MACDONALD, D. 2007. Influence of
cutting time on brush response: Implications for herbivory in linear (Transportation) corridors. Environmental Management, 40, 219-230.
REA, R. V., CHILD, K. N., SPATA, D. P. & MACDONALD, D. 2010. Road and Rail Side Vegetation Management Implications of Habitat Use by Moose Relative to Brush Cutting Season. Environmental Management, 46, 101-109.
REA, R. V. & GILLINGHAM, M. P. 2001. The impact of the timing of brush
management on the nutritional value of woody browse for moose Alces alces.
Journal of Applied Ecology, 38, 710-719.
ROACH, G. & KIRKPATRICK, R. 1985. Wildlife use of roadside woody plantings in Indiana. Transportation Research Record, Transportation Research Board,
ROGERS, E., I. 2004. An ecological landscape study of deer-vehicle collisions in Kent County, Michigan. Report for the Michigan State Police, Office of Highway
Safety and Planning. Amasa, MI: White Water Associates, Inc.
RUNESSON, K. 2012. Vegetation och flora i vägkanter -effekter av olika metoder för skötsel och underhåll. Kunskapssammanställning. CBM:s skriftserie 63. Centrum för biologisk mångfald.
SAHLSTEN, J., BUNNEFELD, N., MÅNSSON, J., ERICSSON, G., BERGSTRÖM, R. & DETTKI, H. 2010. Can supplementary feeding be used to redistribute moose Alces alces? Wildlife Biology, 16, 85-92.
SEILER, A. 2004. Trends and spatial patterns in ungulate-vehicle collisions in Sweden.
Wildlife Biology, 10, 301-313.
SEILER, A. 2005. Predicting locations of moose-vehicle collisions in Sweden. Journal
of Applied Ecology, 42, 371-382.
SEILER, A., HELLDIN, J. O., OLSSON, M. & NORIN, H. 2011. Klövviltolyckor på järnväg: kunskapsläge, problemanalys och åtgärdsförslag - Ett projekt utfört på uppdrag av Trafikverket. Publikationsnummer 2011:058. Trafikverket.
SHIPLEY, L. A., BLOMQVIST, S. & DANELL, K. 1998. Diet choices made by free- ranging moose in northern Sweden in relation to plant distribution, chemistry, and morphology. Canadian Journal of Zoology, 76, 1722-1733.
STAINES, B. W., CRISP, J. M. & PARISH, T. 1982. Differences in the quality of food eaten by red deer (Cervus elaphus) stags and hinds in winter (Calluna vulgaris).
Journal of Applied Ecology, 19, 65-77.
SVA. 2011. Giftiga och olämpliga växter i vallar och beten [Online]. Statens veterinärmedicinska anstalt. Available:
http://www.sva.se/sv/navigera/Djurhalsa/Foderforordningar/Giftiga-vaxter/ [Accessed September 2011].
THURFJELL, H., BALL, J. P., ÅHLÉN, P.-A., KORNACHER, P., DETTKI, H. & SJÖBERG, K. 2009. Habitat use and spatial patterns of wild boar Sus scrofa (L.): agricultural fields and edges. European Journal of Wildlife Research 55, 517-523.
TIXIER, H. & DUNCAN, P. 1996. Are European roe deer browsers? A review of variations in the composition of their diets. Revue d'Ecologie (La Terre et la
Vie), 51, 3-17.
TIXIER, H., DUNCAN, P., SCEHOVIC, J., YANI, A., GLEIZES, M. & LILA, M. 1997. Food selection by European roe deer (Capreolus capreolus): Effects of plant chemistry, and consequences for the nutritional value of their diets.
Journal of Zoology, 242, 229-245.
TORRES, R. T., CARVALHO, J. C., PANZACCHI, M., LINNELL, J. D. C. &
FONSECA, C. 2011. Comparative use of forest habitats by roe deer and moose in a human-modified landscape in southeastern Norway during winter.
Ecological Research, 26, 781-789.
TRAFIKVERKET. 2011. Därför slår vi vägrenarna [Online]. Trafikverket. Available: http://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Sa-skoter-vi-
vagar1/Fragor-och-svar-om-skotsel-av-vag/5-Varfor-slas-vagrenarna-/Varfor- slas-vagrenarna-/#Content [Accessed Augusti 2011].
WILDLIFE COLLISON PREVENTION PROGRAM. 2011. Wood bison vehicle
collisions [Online]. Available:
http://www.wildlifeaccidents.ca/woodbisonvehiclecollisions.htm#WhatCanHigh wayManagersDo? [Accessed Augusti 2011].
WILLIAMS, A. F. & WELLS, J. K. 2005. Characteristics of vehicle-animal crashes in which vehicle occupants are killed. Traffic Injury Prevention, 6, 56-59.
WIRÉN, E. & VELTMAN, H. 2003. Rådjur och gnagare. Faktablad om ekologisk
odling 11, Riksförbundet Svensk Trädgård. Stockholm: Alfa Print AB;
http://www.tradgard.org/kunskap/kunskapsbank/faktabladen/11_radjur.pdf. VÄGVERKET 1996. Artrikare vägkanter - en idéskrift. Vägverket 1996:74.
VÄGVERKET 2005. E9.1 Erosionsskydd av vegetation. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB Väg. VV Publ 2005:112.
VÄGVERKET & BANVERKET 2005. Vilda djur och infrastruktur : en handbok för åtgärder. Publikation Vägverket, 2005:72. Borlänge: Vägverket : Banverket.
www.vti.se vti@vti.se
VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings- anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.
VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.