Transport av arbetskraft vid plockning av lingon Enligt Milà i Canals et al (2008) kan miljöpåverkan till följd av transport a

säsongsarbetare medföra en betydande påverkan vid odling av grönsaker. Detta bekräftas i denna studie även gälla för plockning av vilda bär. Långväga transport av tillfälligt anställd arbetskraft, i detta fall tur och retur med flyg från Thailand och minibuss från östra Europa, visade sig vara av betydelse för lingonsyltens totala miljöpåverkan. Att resultatet skiljer sig från flygtransport av säsongsanställd arbetskraft inom odling av kiwifrukt på Nya Zealand, där resornas påverkan var försumbar (Mithraratne et al. 2010) kan bero på att kiwifrukt odlas med intensiva metoder (Mithraratne et al. 2010) medan tillväxten av vilda lingon sker utan insatser. I och med att bärplockarnas transporter visade sig ha betydelse för lingosyltens totala miljöpåverkan bör transport av arbetskraft inkluderas vid livscykelanalys av vilda bär.

6 Slutsatser

Livscykelanalys av 1 kg hallonsylt, lingonsylt och äppelmos med förpackning har lett fram till följande slutsatser.

Sylttillverkningen beräknas ge upphov till miljöpåverkan enligt Tabell 20. Då primärdata varit av varierad kvalitet bör resultatet tolkas med viss försiktighet. Energianvändning för rensning och fryslagring av lingon i norra Sverige behöver utredas ytterligare liksom skillnaderna mellan de båda äppelmosvarianterna.

Tabell 20. Miljöpåverkan från produktion av 1 kg hallonsylt, lingonsylt och äppelmos med förpackning vid fabriksgrind. Markanvändning har inte analyserats för lingonsylt eftersom primärdata saknats.

Hallonsylt Lingonsylt Äppelmos, glasburk

Miljöeffekt Enhet glasburk refill glasburk färska äpplen, SE

aseptisk pulp, HU

Klimatförändring kg CO2-e. 1,2 0,64 1,1 0,90 1,1

Marknära ozonbildning kg NMVOC-e. 0,0050 0,0028 0,0039 0,0036 0,0036 Försurning molc H+-e. 0,010 0,0052 0,0081 0,0072 0,0076 Övergödning mark molc N-e. 0,047 0,039 0,039 0,028 0,027 Övergödning sötvatten kg P-e. 0,00021 0,00014 0,00015 0,00012 0,00017 Övergödning hav kg N-e. 0,0071 0,0057 0,0046 0,0066 0,0070

Primärenergianvändning MJ 17,0 9,6 23,0 14,2 17,4

Markanvändning m2a 1,1 0,98 - 0,84 0,80

Förpackningen har stor betydelser för produktens totala miljöpåverkan. Hallonsylt i glasburk medför större påverkan på samtliga studerade miljöeffekter jämfört med samma sylt i refillförpackning av plast. För klimatpåverkan, marknära ozonbildning, försurning och primärenergianvändning är påverkan uppemot den dubbla. Detta beror på att mängden förpackningsmaterial är många gånger större för glasburken jämfört med plastförpackningen.

Utöver glasförpackningen som sammantaget svarar för den största påverkan är primärproduktion av socker, hallon och äpple det som har störst påverkan för syltens totala miljöpåverkan. Sylttillverkning, refillförpackning och transport av arbetskraft för plockning av lingon medför mindre påverkan. Transport av frysta bär och färska äpplen, fryslagring av bär och förpackningar i tidigare produktionsled svarar för en mycket liten del av produkternas totala påverkan, förutom lokal fryslagring av lingon vilket behöver undersökas ytterligare samt metallfat för aseptisk pulp vars påverkan inte är obetydlig. Genom att minska mängden material i syltens primärförpackning, att använda klimatcertifierad gödsel vid odling av socker, hallon och äpple samt minskad användning av fossila energikällor utmed hela livscykeln skulle syltens totala miljöpåverkan kunna minskas.

Inga tydliga skillnader mellan miljöpåverkan från äppelmos av färska svenska äpplen och äppelmos av aseptisk pulp från Ungern har kunnat påvisas. Små skillnader och osäkra primärdata gör att ytterligare studier behövs för att tydligare skillnader ska kunna påvisas. Transport av arbetskraft via flyg och bil för lingonplockning har betydelse för lingonsyltens totala miljöpåverkan och bör därför inkluderas vid livscykelanalys av vilda bär. Störst påverkan har transport av arbetskraft på klimat och marknära ozonbildning.

Referenser

AFGC. (2012). FUTURE OF PACKAGING WHITE PAPER, Australian Food and Grocery Council. Tillgänglig från http://www.helenlewisresearch.com.au/wp-

content/uploads/2012/12/AFGC-White-Paper-7Mar2012.pdf

Aronsson, H., & Torstensson, G. (2004). Beräkning av olika odlingsåtgärders inverkan på kväveutlakningen: Beskrivning av ett pedagogiskt verktyg för beräkning av kväveutlakning från enskilda fält och gårdar. Uppsala: Avdelningen för vattenvårdslära Sveriges lantbruksuniv Uppsala.

Basset-Mens, C., Vannière, H., Grasselly, D., Heitz, H., Braun, A., Payen, S., & Koch, P. (2014). Environmental impacts of imported versus locally-grown fruits for the French market as part of the

AGRIBALYSE® program. 9th International Conference LCA of Food San Francisco, USA 8-10

October 2014. Tillgänglig från http://tepa.org.lc/wp-content/uploads/2014/11/Agriculture-and- Food-Environmental-impact-of-imported-vs-locally-grown-fruits-for-the-French-market-2014.pdf

Bernes. (2016). Försurning. Nationalencyklopedin. Hämtad 2016-03-02 från http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/försurning

Brenton, P., Edwards-Jones, G., & Jensen, M. F. (2010). Carbon footprints and food systems : Do current accounting methodologies disadvantage developing countries?. Washington: The World Bank. doi:10.1596/978-0-8213-8539-5

British Standards Institution. (2008). Guide to PAS 2050 - How to assess the carbon footprint of goods and services. ISBN 978-0-580-64636-2. Tillgänglig från http://aggie-

horticulture.tamu.edu/faculty/hall/publications/PAS2050_Guide.pdf

Carlson, R., Pålsson, A., & SIS - Swedish Standards Institute. (2011). Livscykelanalys: Ringar på vattnet (2. utg. ed.). Stockholm: SIS förlag.

Cerutti, A. K., Galizia, D., Bruun, S., Mellano, G. M., Beccaro, G. L., & Bounous, G. (2011). Assessing environmental sustainability of different apple supply chains in northern Italy. In

Towards Life Cycle Sustainability Management (pp. 341-348). Springer Netherlands.

Davis J., Wallman M., Sund V. & Emanuelsson A., (2010). Emissions of greenhouse gases from production of 18 fruits, vegetables and flowers sold in Sweden. SIK report, SIK – the Swedish Institute for Food and Biotechnology, Gothenburg, Sweden.

EPD of Italian Apples. (2014). S-P-00369. Assomela. Hämtad 2015-09-18 från http://www.environdec.com/en/Detail/epd369#.VfvhB7FvlaQ

EPLCA. (2016). ELCD3.2. ILCD2011. EPLCA – European reference Life-Cycle Database. Hämtad 2016-03-02 från

http://eplca.jrc.ec.europa.eu/ELCD3/showLCIAMethod.xhtml;jsessionid=2703835E85D137D1E5 882A56E8BBD0C6?uuid=f6cbd466-253f-4145-a4bb-8dae7d266e89

Europeiska kommissionen (2011). ILCD Handbook: Recommendations for Life Cycle Impact Assessment in the European context. ISBN 978-92-79-17451-3. Tillgänglig från

http://eplca.jrc.ec.europa.eu/uploads/ILCD-Handbook-LCIA-Background-analysis-online- 12March2010.pdf

European Commission. (2015). The Product Environmental Footprint Pilots. Uppdaterad 2015- 09/22. Hämtad 2015-10-05 från http://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/pef_pilots.htm

Frischknecht R, Jungbluth N, et al. 2003. Implementation of Life Cycle Impact Assessment Methods.

Florén, B., Sund, V., Krewer, C. & Angervall, T. (2015). Lätt att välja rätt – Klimatdata för medvetna val av livsmedelsråvaror i storkök. SP-rapport 2015:47 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Tillgänglig från

http://www.sp.se/sv/publications/Sidor/Publikationer.aspx?PublId=27122

Food SCP RT (2013), ENVIFOOD Protocol, Environmental Assessment of Food and Drink Protocol, European Food Sustainable

Consumption and Production Round Table (SCP RT), Working Group 1, Brussels, Belgium.

Foster, C., Guében, C., Holmes, M., Wiltshire, J., & Wynn, S. (2014). The environmental effects of seasonal food purchase: A raspberry case study. Journal of Cleaner Production, 73, 269-274. doi:10.1016/j.jclepro.2013.12.077

FTI. (2015). Återvinningsstatistik, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB, hämtad 2015-12- 13 från http://www.ftiab.se/180.html

Girgenti, V., Peano, C., Bounous, M., & Baudino, C. (2013). A life cycle assessment of non- renewable energy use and greenhouse gas emissions associated with blueberry and raspberry production in northern Italy. The Science of the Total Environment, 458-460, 414.

doi:10.1016/j.scitotenv.2013.04.060

Google maps. (2015). https://www.google.se/maps

Guinée J, Goree M, Heijungs R, Huppes H, Kleijn R, de Koning A, van Oers L, Wegener Sleeswijk A, Suh S, Udo de Haes H, de Bruijn H, van Duin R and Huijbregts M. (2002),

Handbook on Life Cycle Assessment, Operational guide to the ISO standards, Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

Hubendick, B & Eklund, R. (2016). Övergödning. Nationalencyklopedin. Hämtad 2016-03-02 från http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/övergödning

International EPD System. (2014). PRODUCT CATEGORY RULES. 2014-03-06 UN CPC 21494. JAMS, FRUIT JELLIES, MARMALADES, FRUIT OR NUT PURREE AND FRUIT OR NUT PASTE. 2011:19 VERSION 1.02. Tillgänglig från http://www.environdec.com/en/PCR/

International EPD System. (2015a). PRODUCT CATEGORY RULES ACCORDING TO ISO 14025. DATE 2015-02-09. PRODUCT GROUP CLASSIFICATION: UN CPC 013 FRUITS AND NUTS. 2012:07 VERSION 1.1 Tillgänglig från http://www.environdec.com/en/PCR/

International EPD System. (2015b). PRODUCT CATEGORY RULES ACCORDING TO ISO 14025 DATE 2015-07-02. PRODUCT GROUP CLASSIFICATION: UN CPC 01342

KIWIFRUIT. PCR 2011:25 VERSION 2.0. Tillgänglig från

http://www.environdec.com/en/PCR/Detail/pcr2011-25#.ViEAa7FvlaQ

International EPD System. (2015c). Organisation. Hämtad 2015-10-26 från

http://www.environdec.com/sv/The-International-EPD-System/Organisation/#.Vi48VLEV9aQ

IPCC. (2006). N2O Emissions from Managed Soils, and CO2 Emissions from Lime and Urea Application, i IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories. Tillgänglig från http://www.ipcc-nggip.iges.or.jp/public/2006gl/pdf/4_Volume4/V4_11_Ch11_N2O&CO2.pdf

IPCC. (2007). Climate Change 2007. Intergovernmental Panel for Climate Change (IPCC) Fourth Assessment Report. The Physical Science Basis http://www.ipcc.ch/ipccreports/ar4-wg1.htm ISO. (2006a). Environmental management – Life cycle assessment – Principles and framework. ISO14040:2006(E). International Organization Standardization. Geneva. Switzerland

ISO. (2006b). Environmental management – Life cycle assessment – Requirements and guidelines. ISO 14044:2006(E). International Organization for Standardization. Geneva. Switzerland.

IVL. (2001). MILJÖFAKTABOK FÖR BRÄNSLEN Del 2. Bakgrundsinformation och Teknisk bilaga. IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Tillgänglig från

http://www.ivl.se/download/18.7df4c4e812d2da6a416800085601/B1334B.pdf Jordbruksverket. (2011). Ekonomi i bärodling. Kalkyler för jordgubbar och hallon. Jordbruksinformation 13-2011. Tillgänglig från

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/tradgardsodling/bar/ekonomi.4.6f9b8674132 9df6fab48000410.html

Jordbruksverket. (2013). Ekonomi i fruktodling. Kalkyler för äpple. Jordbruksinformation 5-2010. Reviderad februari 2013. Tillgänglig från

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo10_5c.pdf

Jordbruksverket. (2014). Trädgårdsproduktion 2014. JO 33 SM 1508. Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden. Tillgänglig från

http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Tradgardsodli ng/JO33/JO33SM1501/JO33SM1501.pdf

Konsumentverket. (2016). Utsläppsklass. Bilsvar. Hämtat 2016-01-07 från http://www.bilsvar.se/sv/a-o1/Utslappsklass/

Livsmedelsverket. (2008). På väg mot miljöanpassade kostråd. Rapport 2008/9, Livsmedelverket. Tillgänglig från

http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2008/2008_livsmedelsverket_9_miljoanpas sade_kostrad.pdf

Livsmedelsverket. (2013). Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara 2050? – Ett diskussionsunderlag om vad vi äter i framtiden. Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket. Tillgänglig från

http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2013/2013_livsmedelsverket_hur_liten_kan _livsmedelskonsumtionens_klimatpaverkan_vara_2050.pdf

Maskinkalkylgruppen. (2014). Maskinkostnader 2014. Underlag och kalkylexempel på timkostnader för lantbruksmaskiner. Sverige: Maskinkalkylgruppen

Milà i Canals, L., Burnip, G. M., & Cowell, S. J. (2006). Evaluation of the environmental impacts of apple production using life cycle assessment (LCA): Case study in new zealand. Agriculture, Ecosystems and Environment, 114(2), 226-238. doi:10.1016/j.agee.2005.10.023

Milà i Canals, L., Muñoz, I., McLaren, S., & Brandão, M. (2007). LCA methodology and

modelling considerations for vegetable production and consumption. Working Papers 02/07.

ISSN: 1464-8083Centre for Environmental Strategy, University of Surrey.

Milà i Canals, L., Muñoz, I., Hospido, A., Plassmann, K., McLaren, S., Edwards-Jones, G., & Hounsome, B. (2008). Life Cycle Assessment (LCA) of Domestic vs. Imported Vegetables. Case

Studies on Broccoli, Salad Crops and Green Beans. CES Working Paper 01/08. Centre for

Environmental Strategy, University of Surrey, Guildford, UK.

Mithraratne, N., McLaren, S., & Barber, A. (2010). Carbon Footprinting for the Kiwifruit Supply Chain–Report on Methodology and Scoping Study. Final Report. Landcare research Contract

Report LC0708/156, prepared for New Zealand Ministry of Agriculture and Forestry. Mouron, P., Nemecek, T., Scholz, R. W., & Weber, O. (2006). Management influence on environmental impacts in an apple production system on swiss fruit farms: Combining life cycle assessment with statistical risk assessment. Agriculture, Ecosystems and Environment, 114(2), 311- 322. doi:10.1016/j.agee.2005.11.020

Naturvårdsverket. (2008). Läckage av näringsämnen från svensk åkermark. Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 1995 och 2005. Rapport 5823. Tillgänglig från http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5823-4.pdf

Naturvårdsverket. (2012). Rening av avloppsvatten i Sverige, tillgänglig från

https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8629-9.pdf?pid=5493 Naturvårdsverket. (2014). Marknära ozon i luft. Hämtad 2016-03-02 från

http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=104&pl=1

Naturvårdsverket. (2015). Begränsad klimatpåverkan. Uppdaterad 2015-06-08. Hämtad 2015-09- 14 från http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-

miljomal/Miljokvalitetsmalen/Begransad-klimatpaverkan/.

NovelQ (opublicerad rapport). Novel Processing Methods for the Production and Distribution of High-Quality and Safe Foods. Project no. 015710. Life cycle assessment of conventional versus NP produced strawberry jam. SIK, The Swedish Institute for Food and Biotechnology

Olsson, O. G. (2015). Vaccinium. Nationalencyklopedin. Hämtad 2015-09-17 från http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vaccinium

Peano, C., Baudino, C., Tecco, N., & Girgenti, V. (2015). Green marketing tools for fruit growers associated groups: Application of the life cycle assessment (LCA) for strawberries and berry fruits ecobranding in northern italy. Journal of Cleaner Production, 104, 59-67.

doi:10.1016/j.jclepro.2015.04.087

Pleijel, H. (2007). Transboundary air pollution: Scientific understanding and environmental policy in Europe (1.th ed.). Lund: Studentlitteratur.

Posch, M. (1999). Critical Load Exceedance and Gap Closure Methods – A Summary. Tillgänglig från http://www.iiasa.ac.at/~rains/reports/critical%20loads.pdf

Posch, M., Seppälä, J., Hettelingh, J.P., Johansson, M., Margni M., Jolliet, O. (2008). The role of atmospheric dispersion models and ecosystem sensitivity in the

determination of characterisation factors for acidifying and eutrophying emissions in LCIA. International Journal of Life Cycle Assessment (13) pp.477–486

Pré Consultants (2014). SimaPro 8.0.4, Amersfoort, the Netherlands. Tillgänglig från https://www.pre-sustainability.com/download/DatabaseManualMethods.pdf

Rydh, C. J., Lindahl, M., & Tingström, J. (2002). Livscykelanalys: En metod för miljöbedömning av produkter och tjänster. Lund: Studentlitteratur.

Räty, R. & Carlsson-Kanyama, A. (2007). Energi- och koldioxidintensiteter för 319 varor och tjänster: Exempel på analyser med ett verktyg för analys av miljöpåverkan av konsumtion / [elektronisk resurs]. Stockholm: Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Seppälä, J., Posch, M., Johansson, M., Hettelingh, J.P. (2006). Country-dependent Characterisation Factors for Acidification and Terrestrial Eutrophication Based on Accumulated Exceedance as an Impact Category Indicator. International Journal of Life Cycle Assessment 11(6): 403-416.

SOU. (2014). Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten. SOU 2014:50, Statens Offentliga utredningar, Stockholm. Tillgänglig från

http://www.regeringen.se/contentassets/f759d1482b3b43e3aa4a2ced36f37187/med-miljomalen-i- fokus--hallbar-anvandning-av-mark-och-vatten-sou-201450

SP. (2015). SP Klimatdatabas 1.0. Kontaktperson: Britta Florén, SP Food and Bioscience. Britta.floren@sp.se

Struijs, J., Beusen, A., van Jaarsveld, H. and Huijbregts, M.A.J. (2009b). Aquatic Eutrophication. Chapter 6 in: Goedkoop, M., Heijungs, R., Huijbregts, M.A.J., De Schryver, A., Struijs, J., Van Zelm, R. (2009). ReCiPe 2008 A life cycle impact

assessment method which comprises harmonised category indicators at the midpoint and the endpoint level. Report I: Characterisation factors, first edition.

UNEP, (2009). GUIDELINES FOR SOCIAL LIFE CYCLE ASSESSMENT OF PRODUCTS, United Nations Environment Programme. ISBN No: 978-92-807-3021-0 Hämtad 2015-10-15 från http://www.unep.org/pdf/DTIE_PDFS/DTIx1164xPA-guidelines_sLCA.pdf

Van Zelm, R., Huijbregts, M.A.J., Den Hollander, H.A., Van Jaarsveld, H.A., Sauter, F.J., Struijs, J., Van Wijnen, H.J., Van de Meent, D. (2008). European characterization factors for human health damage of PM10 and ozone in life cycle impact assessment. Atmospheric Environment 42, 441-453.

Venkat, K. (2012). Comparison of twelve organic and conventional farming systems: A life cycle greenhouse gas emissions perspective. Journal of Sustainable Agriculture, 36(6), 620.

doi:10.1080/10440046.2012.672378

Weidema B P, Bauer C, Hischier R, Mutel C, Nemecek T, Reinhard J, Vadenbo C O, Wernet G. (2013). Overview and methodology. Data quality guideline for the ecoinvent database version 3. Ecoinvent Report 1(v3). St. Gallen: The ecoinvent Centre

Wingborg, M. (2013). Bärbranschen tar krafttag för bättre villkor i blåbärsskogen. Swedwatch rapport #60. Swedwatch. Tillgänglig från

http://www.swedwatch.org/sites/default/files/swedwatch_-_barbranschen_tar_krafttag.pdf