Trappningsregeln

Trappningsregeln kan även innebära problematik då regeln kan sluta att gälla om en

storrenovering sker av ett hyreshus. En hyreshöjning kan många gånger anses som rimlig då en renovering av bostäder innebär stora extra kostnader för hyresvärden. När lagen frångås vid en renovering så drabbar lagen de individerna med lägre ekonomiska möjligheter.

Rimligen bör trappningsregeln även kunna tillämpas om en renovering sker då det i bästa fall kan säkra att de individerna med dåliga ekonomiska förutsättningar har en chans att bo kvar

31 om hyran trappas upp med tiden så de får anpassa sig till de nya kostnaderna. En stor

investering som nya stammar, nytt kök och badrum finns kvar som nyttighet minst 25-30 år i en fastighet och en trappning på exempelvis 3-5 år torde inte vara oöverstiglig att hantera för en hyresvärd.

32

6 Slutsats

Studien har visat sig ge svar på hur fokus inom områdesförnyelse bör ändra riktning genom ökad tillämpning av identitetshöjande åtgärder. Detta skall ske för att uppnå bästa möjliga resultat för att höja socioekonomisk status samtidigt som grupper med svag ekonomi har möjlighet att bo kvar i området efter en områdesförnyelse.

Rågsved har visat sig ha en lägre socioekonomisk status samt ett slitet centrum kombinerat med slitna och dåligt underhållna bostadshus. Rågsved skiljde sig även ut från de

närliggandeområden när det gäller den socioekonomiska statusen. Boende vill se en

upprustning i området framförallt för att skapa en starkare positiv identitet för området. Ett finare centrum ger en positivare bild över området, detta på sikt medför att området uppfattas attraktivare både i Rågsvedsbors ögon samt i utomståendes ögon. Det finns en tydlig bild att flertalet barn i Rågsved inte ser någon ljus framtid området om inga åtgärder genomförs i området.

Fokus inom områdesförnyelse bör därav ändra riktning. Det gäller för kommuner att satsa på identitetshöjande åtgärder inom områdesförnyelse, dessa åtgärder kan främst handla om att rusta upp allmänna platser. Det är även viktigt att lyssna på boendes efterfrågan på bostäder i stadsdelen så dessa individer har möjlighet att göra boendekarriär i området. Tidigare

forskning pekar även på hur viktigt det är att tillföra fler boende och upplåtelseformer för att den socioekonomiska statusen skall kunna höjas. Studien visar även på att argumentet om social blandning inte bör användas som legitimering för social omvandling genom att försöka attrahera underrepresenterande grupper till segregerade området. Det kan även vara

nödvändigt för lagstiftare att se över trappningsregeln för att underlätta för grupper med sårbar ekonomi.

Startegin som tagits fram för att höja socioekonomisk status genom identitetshöjande åtgärder och blandade boendeformer i Rågsved har visat sig vara en strategi som kan vara tillämpbar i andra segregerade förorter i Stockholm.

33

7 Framtida studier

Framtida studier inom områdesförnyelse skulle ytterligare kunna undersöka hur identitetsstärkande åtgärder kan påverka socioekonomisk status. Studier kring social blandning med blandade boende och upplåtelseformer är även något som är i behov av kompletterande studier. Det behövs tas fram strategier om hur social blandning inte skall leda till gentrifiering som bidrar till att de med sårbar ekonomi är tvungna att flytta från området.

34

8 Referenslista

Aftonbladet (2012). Rågsveds centrum under 1980-talet. Hämtad 2015-05-01 från:

http://www.aftonbladet.se/kultur/article15472003.ab

Andersson, R. (2006). Breaking segregation - Rhetorical construct or effective policy? The case of the metropolitan development initiative in Sweden. Urban Studies, 43(4)., 787-799. doi:10.1080/00420980600597608

Andersson, R., Bråmå, Å., Holmqvist, E. (2010). Counteracting Segregation: Swedish Policies and Experiences. Housing Studies 25(2), 237-256. Doi:

10.1080/02673030903561859

Andersson, R.,Hedman,J.,Hogdal,J. & Johansson, S. (2006). Planering för minskad boende segregation. (Regionplan och trafikkontoret, ISBN 978-91-976060-0-4. Ödeshög: AB Danagårds Grafiska. Hämtad: 2015-05-19 från:

http://www.trf.sll.se/Global/Dokument/publ/2007/2007-1_r_planering_for_minskad_boendesegregation.pdf

Andersson, R. & Magnusson - Turner, L. (2014). Segregation, gentrification, and

residualisation: From public housing to market-driven housing allocation in inner city Stockholm. International Journal Of Housing Policy, 14(1), 3–29.

doi:10.1080/14616718.2013.872949

Andersson, R., Magnusson Turner, L., & Holmqvist, E. (2010). Contextualising ethnic residential segregation in Sweden: welfare, housing and migration-related policies.

Uppsala: Institute for Housing and Urban Research, Uppsala University. Hämtat: 2015-05-03 från: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:472568/FULLTEXT01.pdf

Andersson, R., & Musterd, S. (2005). Area-based policies: A critical appraisal. Tijdschrift Voor Economische En Sociale Geografie, 96(4), 377-389. doi:10.1111/j.1467-9663.2005.00470.x

Alandh, T. (2008, mars). Vi som överlevde Rågsved.[video]. Hämtad 2015-05-15 från:

https://www.youtube.com/watch?v=ca5sxdXRLCQ

35 Atkinson, R. (2005). Neighbourhoods and the impacts of social mix: crime, tenure

diversification and assisted mobility. CNR paper, 29. Tasmania: Housing and

Community Research Unit/ ESRC Centre for Neighbourhood Research, University of Tasmania.

Bergsten, Z. & Holmqvist, E. (2007). Att blanda? - En undersökning av planerares och allmännyttiga bostadsbolags syn på planering för en allsidig hushållssammansättning. ( Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Institutet för bostads och urbanforskning.

Hämtad 2015-04-20 från:

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:131635/FULLTEXT01.pdf

Berger, E. Bering, S. & Struwe, F. (2014, 6 december). Elva anhållna efter upploppet.

Sveriges television. Hämtad 2015-05-12 från

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/stockholm/brandbomber-mot-polis-efter-festbrak

Boendedialogen. (2011, maj). Boendedialogen.[video] Hämtad 2015-05-15 från:

https://www.youtube.com/watch?v=uo-Bu8Dvv-I

Boverket (2009). Socialt hållbar stadsutveckling– en kunskapsöversikt. Dnr: 2011-4094/2009.

Boverket internt: Karlskrona.

Bråmå, Å. (2006). Studies in the Dynamics of Residential Segregation. Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Department of Social and Economic Geography. Hämtad: 2015-04-25 Från: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:167691/FULLTEXT01.pdf Florida, R. (2001). Den kreativa klassens framväxt.(Sörmark.A , övers.). Uppl: 1. Uddevalla:

Mediaprint. (Orginalarbete publicerat: 2001)

Gaber, J. & Gaber, S. (2007). Qualitative Analysis for planning & Policy. Uppl: 1. Chicago:

American Planning Association.

Hall, O., Alm, G., Ene, S. & Jansson, U. (2011). Introduktion till kartografi och geografisk information. Uppl: 1:8. Lund: Studentlitteratur.

Haninge kommun (2015). Medborgardialog. Hämtad 2015-05-15 från:

http://www.haninge.se/sv/Kommun-och-politik/Dialog-och-synpunkter/Medborgardialog/

36 Hugosson, J. & Maandi, C. (2008). Boende segregation i Sverige- orsaker, konsekvenser och

åtgärder. Hyresgästföreningen . Hämtad: 2015-05-25 från:

http://www.hyresgastforeningen.se/Om_Oss/ladda_hem/rapporter/Documents/0017_Del _3_Boendesegregation_i_Sverige_juli_2008.pdf

Hyresnämnden (2014). Trappningsregeln. Hämtad 2015-05-12 från:

http://www.hyresnamnden.se/Amnesomraden/Skalig-hyra/Trappningsregeln/

Knox, P. & Pinch, S. (2010). Urban Social Geography: An introduction. (6th ed.) Essex:

Pearson Education Limited.

Klingberg, E. (2006). När nyurbanismen kom till stan.Uppl:1. Göteborg: Pratminus förlag.

Larsen, H. G., & Hansen, A. L. (2008). Gentrification—Gentle or Traumatic? Urban Renewal Policies and Socioeconomic Transformations in Copenhagen. Urban Studies, 45(12), 2429-2448. doi:10.1177/0042098008097101

May, T. (2013). Samhällsvetenskaplig forskning.( Torhell.S-E, övers.). Uppl: 2:1.

Lund: studentlitteratur. (Orginalarbete publicerat: 2011)

Musterd, S. (2006). Segregation, urban space and the resurgent city. Urban Studies, 43(8), 1325-1340. doi:10.1080/00420980600776418

Omer, I., & Goldblatt, R. (2012). Urban spatial configuration and socio-economic residential differentiation: The case of Tel Aviv. Computers, Environment and Urban Systems, 36(2), 177-185. doi:10.1016/j.compenvurbsys.2011.09.003

Regeringskansliet (2012). Urbana utvecklingsområden- statistisk uppföljning utifrån sju indikatorer. Regeringskansliet: Stockholm. Hämtad: 2015-04-30 från:

http://beta.regeringen.se/contentassets/00a8cf242d7c434aabf50ee15b8fdefe/urbana-utvecklingsomraden---statistisk-uppfoljning-utifran-sju-indikatorer-hela-dokumentet

Stockholm stad (u.å.). Vilka flyttar från Rågved och varför? Stockholm: Stockholm stad.

Hämtad 2015-05-12 från: http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=102221 Stockholm stad (u.å.). Områdesfakta. Hämtad: 2015-06-15 från:

http://www.statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/21303_SVE.pdf

37 Stockholms stadsmuseum (u.å.). Rågsveds centrum under 1960-talet. Id:

graark_10010881. Hämtad 2015-05-01 från:

Statistiska centralbyrån (u.å.). Socioekonomisk indelning (SEI).

Hämtad: 2015-02-25 från statistiska centralbyrån: http://www.scb.se/sei/

Trost, J. (2007). Enkätboken. Uppl: 3:4.

Lund: studentlitteratur.

Thornton, J. (2014, 11 februari). Har tampas med dåliga resultat- halva Rågsvedsskolan stänger. Mitti i söderort. Hämtad 2015-05-19 från:

http://arkiv.mitti.se:4711/2014/07/soderort_bandhagen/MISB-20140211-A-012-A.pdf

Thörn, C. (Red) & Holgersson, H. (Red). (2014).

Gentrifiering. Studentlitteratur: Lund

Vaughn, S., Schumm, J-S. & Sinagub, J. (1996). Focus group interviews in education and psychology. Thousand Oaks, CA: Sage.

Yeates, M. & Garner, B. (1971) The North American city. Uppl: 1. New York: Harper &

Row, Publishers.

Öresjö, E. Blomé, G. & Pettersson, L. (2011). En stadsdel byter skepnad: En utvärdering av förnyelsen på Öster i Gävle. Malmö Högskola: institutionen för urbana studier. Hämtad 2015-05-11 från:

http://www.gavlegardarna.se/sv/Om-oss/Kunder--Marknad/Osterrapporten/

38 Öresjö, E. Blomé, G. & Pettersson, L. (2011). Skillnader i direkta kostnader på Öster i Gävle

mellan år 2001 och år 2010. Hämtat 2015-05-11 från:

http://www.gavlegardarna.se/sv/Om-oss/Kunder--Marknad/Osterrapporten/

Örstadius, K. (2015, 10 mars). Rika områden blir rikare – invandrartäta får fler invandrare.

Dagens Nyheter. Hämtad 2015-05-21 från: http://www.dn.se/nyheter/sverige/rika-omraden-blir-rikare-invandrartata-far-fler-invandrare/

39