I resultatet framkom det att en del föräldrar hade olika livsåskådningar. Deras syn på barnets hälsa innebar en reglerad kost, en fredlig och lugn miljö och en stark tro på barnets helande kraft. De menade att vissa sjukdomar var avgörande för barnets personliga utveckling. Liknande fynd visade studier av Brown et al. (2010) och Byström et al. (2014) där föräldrarna avböjde från barnvaccination eftersom de ville begränsa användningen av allmänna
läkemedel och föredrog naturläkemedel. Vidare beskrev Byström et al. att föräldrarna ansåg att sjukdomar är livets naturliga gång och föredrog naturlig immunisering eftersom detta stärkte både immunitet och själ. Detta var den vanligaste orsaken till att avstå från
vaccination.
Borde gränsen gå när föräldrar väljer att avstå från att vaccinera sina barn? Dessa barns hälsa och hela befolkningens hälsa äventyras av föräldrarnas okunskap då smittspridningen ständigt ökar. Orem (1995, s. 53) beskrev att i detta moderna samhälle förväntades vuxna vara självständiga och kapabla till att ta ansvar över sig själva och de som var beroende av dem. Enligt Orem (s.19) kunde en sjuksköterska försöka utbilda en person till egenvård med en djupare kunskap och särskilda färdigheter. Var patienten dock ovetande om sin okunskap var den inte heller redo att lära sig. United Nations Children’s Fund ([UNICEF], u.å) beskrev att varje barn hade rätt till bra hälsa, liv, överlevnad, utveckling och rätt sjukvård.
Traditioner som var skadliga för barns hälsa borde därmed upphävas.
Orems (1995, s. 128-129) egenvårdsteori borde gå att implementera sett till resultatet eftersom individer som inte hade vaccinerats kunde drabbas av mässling och dess
konsekvenser. Detta kunde då kräva mycket av den drabbade personen på dennes långa väg till återfrisknande. För att uppnå hälsa var det viktigt att tillämpa förebyggande och
hälsofrämjande åtgärder som borde appliceras innan en specifik sjukdom bröt ut och allvarliga konsekvenser uppstod. Oavsett vilken bakgrund eller livsåskådning en familj har bör sjuksköterskan alltid visa respekt och förståelse för det fria valet gällande
barnvaccination. Sjuksköterskans egna värderingar skall åsidosättas i mötet med föräldrarna och samtalet bör influeras av tvåvägskommunikation.
21
SLUTSATS
Den övervägande orsaken till att avstå vaccination var oro över vaccinets säkerhet, innehåll och de biverkningar som kunde uppstå. Det framstår tydligt att det finns kunskapsluckor bland föräldrarna angående vaccination. Därmed är det viktigt att sjuksköterskor har lärdom om att dessa kunskapsluckor finns och arbetar med att täcka upp dessa med sanningsenlig information.
Författarna har utgått från att litteraturöversikten skall kunna användas som en vägledning för sjuksköterskor i bemötande samt informationsgivande till föräldrar som befinner sig i beslutsfattandeprocessen rörande barnvaccination. Dessa föräldrar kan sjuksköterskor komma i kontakt med dagligen, därför är det av största vikt att de kan vägleda föräldrarna och bemöta de falska påståenden de möter. Detta för att hjälpa dem i beslutsfattandet för att på bästa sätt bidra till dess egenvård, vilket vaccination kan ses som. Denna egenvårdåtgärd kan leda till minskad smittspridning i världen och förebygga nästa pandemi som samhället och sjukvården inte är redo för. Det behövs mer forskning om hur sjuksköterskor kan lyckas med detta och nå fram till föräldrarna, vilket kan uppnås genom en dialog med föräldrarna om ämnet.
22
REFERENSER
*Artiklar som använts till resultatet
*Austvoll-Dahlgren, A., & Helseth, S. (2010). What informs parents' decision-making about childhood vaccinations?. Journal of Advanced Nursing, 66(11), 2421-2430.
doi:https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2010.05403.x
*Braka, F., Asiimwe, D., Soud, F., Lewis, R., Makumbi, I., & Gust, D. (2012). A Qualitative Analysis of Vaccine Safety Perceptions and Concerns Among Caretakers in Uganda. Maternal & Child Health Journal, 16(5), 1045-1052. doi:https://doi.org/10.1007/s10995-011-0826-5
Brown, K. F., Kroll, J. S., Hudson, M. J., Ramsay, M., Green, J., Long, S. J., Vincent, C. A. Fraser, G., & Sevdalis, N. (2010). Factors underlying parental decisions about combination childhood vaccinations including MMR: A systematic review. Vaccine, 28(26), 4235-4248. doi:https://doi.org/10.1016/j.vaccine.2010.04.052
*Brunson, E. K. (2013). How parents make decisions about their children’s vaccinations. Vaccine, 31, 5466–5470. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.vaccine.2013.08.104
Byström, E., Lindstrand, A., Likhite, N., Butler, R., & Emmelin, M. (2014). Parental attitudes and decisin-making regarding MMR vaccination in an anthroposophic community in Sweden- A qualitative study. Vaccine, 32(50), 6752-6757.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.vaccine.2014.10.011
Dubé, E., Laberge, C., Guay, M., Bramadat, P., Roy, R., Bettinger, J-A. (2013). Vaccine hesitancy: An overview. Human Vaccines & Immunotherapeutics, 9(8), 1763-1773. doi:https://doi.org/10.4161/hv.24657
Ehreth, J. (2003). The global value of vaccination. Vaccine, 21(7), 596-600. doi:https://doi.org/10.1016/S0264-410X(02)00623-0
Fernbach, A. (2011). Parental rights and decision making regarding vaccinations: Ethical dilemmas for the primary care provider. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 23(7), 336–345. doi:https://doi.org/10.1111/j.1745-7599.2011.00627.x Folkhälsomyndigheten. (2018). Barnvaccinationsprogram- Allmänt program för barn. Hämtad 17
maj, 2018, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vaccinationsprogram/allmant-program-for-barn/
Friberg, F. (2017a).Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 141-151). Lund: Studentlitteratur
23 Friberg, F. (Red.). (2017b). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3.
uppl.). Lund: Studentlitteratur
*Glanz, J. M., Wagner, N. M., Narwaney, K. J., Shoup, J. A., McClure, D. L., McCormick, E. V., & Daley, M. F. (2013). A Mixed Methods Study of Parental Vaccine Decision Making and Parent-Provider Trust. Academic Pediatrics, 13(5), 481-488.
doi:https://doi.org/10.1016/j.acap.2013.05.030
*Harmsen, I-A., Ruiter, R., Paulussen, T., Mollema, L., Kok, G., & Melker, H. (2012). Factors That Influence Vaccination Decision-Making by Parents Who Visit an
Anthroposophical Child Welfare Center: A Focus Group Study. Advances in Preventive Medicine, 2012(175694), 1-7. doi:http://dx.doi.org/10.1155/2012/175694
Hilton, S., Petticrew, K., & Hunt, K. (2006). `Combined vaccines are like a sudden onslaught to the budy´s immune system: parental concerns about vaccine ‘overload` and ‘immune-vulnerability’. Vaccine, 24(20), 4321-4327.
doi:https://doi.org/10.1016/j.vaccine.2006.03.003
*Kurup, L., He, H., Wang, X., Wang, W., & Shorey, S. (2017). A descriptive qualitative study of perceptions of parents on their child's vaccination. Journal of Clinical Nursing, 26(23/24), 4857-4867. doi:https://doi.org/10.1111/jocn.13958
*Luthy, K., Beckstrand, R., & Callister, L. (2010). Parental hesitation in immunizing children in Utah. Public Health Nursing, 27(1), 25-31.
doi:https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1111/j.1525-1446.2009.00823.x
*Luthy, K., Beckstrand, R., & Meyers, C. (2012). Common Preception of Parents Requesting Personal Exemption From Vaccination. The Journal of School Nursing, 29(2), 95-103. doi:https://doi.org/10.1177/1059840512455365
Luthy, K. E., Burningham, J., Eden, L. M., Macintosh, J. B., & Beckstrand, R. L. (2016). Addressing Parental Vaccination Questions in the School Setting. Journal of School Nursing, 32(1), 47-57. doi:https://doi.org/10.1177/1059840515606501
Offit, P. A., Quarles, J., Gerber, M. A., Hackett, C. J., Marcuse, E. K., Kollman, T. R., … Landry, S. (2002). Addressing parents' concerns: Do multiple vaccines overwhelm or weaken the infant's immune system? Pediatrics, 109(1), 124- 129.
doi:https://doi.org/10.1542/peds.109.1.124
*Opel, D., Taylor, J., Mangione-Smitha, R., Solomonc, C., Zhaoc, C., Catz, S., & Martine, D. (2011). Validity and reliability of a survey to identify vaccine-hesitant parents. Elsevier, 29(2011), 6598-6605. doi:https://doi.org/10.1016/j.vaccine.2011.06.115
24 Polit, D. F. & Beck, C. T. (2016 [2017]). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer
*Saada, A., Lieu, T. A., Morain, S. R., Zikmund-Fisher, B. J., & Wittenberg, E. (2015). Parents’ Choices and Rationales for Alternative Vaccination Schedules: A Qualitative Study. Clinical Pediatrics, 54(3), 236-243. doi:https://doi.org/10.1177/0009922814548838 Socialstyrelsen. (2008). Vaccination av barn: det svenska vaccinationsprogrammet: en
kunskapsöversikt för hälsovårdspersonal. Hämtad 21 maj, 2018, från Socialstyrelsen, https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9b0c23490ceb401ba3d0a094a567 f6cb/vaccination-av-barn-det-svenska-vaccinationsprogrammet-2008-126-9.pdf
Stahl, J-P., Cohen, R., Denis, F., Gaudelus, J., Martinot, A., Lery, T., & Lepetit, H. (2016). The impact of the web and social networks on vaccination. New challenges and
opportunities offered to fight against vaccine hesitancy. Médecine et Maladies Infectieuses, 46(3), 117-122. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.medmal.2016.02.002 United Nations Children’s Fund (u.å.). Barnkonventionen. Hämtad 14 oktober, 2018 från
United Nations Children’s Fund, https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten
*Whyte, M. D., Whyte IV, J., Cormier, E., & Eccles, D. W. (2011). Factors Influencing Parental Decision Making When Parents Choose to Deviate From the Standard Pediatric Immunization Schedule. Journal of Community Health Nursing, 28(4), 204-214. doi:https://doi.org/10.1080/07370016.2011.615178
Wolff, O. (2005). Frågor kring barnsjukdomar och vaccinationer: Barnsjukdomar som steg i utvecklingen. I Föreningen för Antoposofisk Läkekonst (Red.), Några små råd till väntade och nyblivna föräldrar (3. uppl., s. 97-112). Järna: Föreningen för Antroposofisk Läkekonst.
World Health Organization (2016). Global maunal on surveillance of adverse events following immunization. Hämtad 26 september, 2018 från World Health Organization
http://www.who.int/vaccine_safety/publications/Global_Manual_revised_12102015.p df?ua=1&ua=1
Bilaga 1.
Tabell 1.
Vaccinationsprogram i Sverige2
2Hämtad 5 oktober, 2018, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/bb15e8e21c0e41a099146f9b367065fb/barnvac cinationer-tabell_160602.pdf
Bilaga 2.
Tabell 2.
Vaccinets verkan3
3Hämtad 5 oktober, 2018, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/1e509403f85e45778f10ad9adcf79f3e/vaccin-fungerar.pdf
Bilaga 3.
Tabell 3.
Litteratursökning Datum
Databas
Sökord Avgränsningar Antal
träffar
Urval*1 Urval*2 Urval*3 Urval*4
2018-09-04 Cinahl (MH “Parental Attitudes+”) AND (MH “Decision Making+”) AND (MH “Immunization+”) År: 2008-2018 English language, Peer reviewed 42 42 34 12 1 2018-09-06 Cinahl (MH "Parental Attitudes+") AND (MH "Immunization+") AND In Infancy and Childhood* År: 2008-2018 English language, Peer reviewed 95 95 73 32 3 (0) 2018-09-06 PsycInfo
Parents AND (Decision Making) AND immunization År: 2008-2018 English language, Peer reviewed 92 92 50 22 1 (1) 2018-09-11 PubMed (("Decision Making"[Mesh]) AND "Vaccination"[Mesh]) AND "Parents"[Mesh] År: 2008-2018 English language 137 137 92 30 4 (1) 2018-09-14 Manuell sökning X X X X 2
*Urval 1: Artiklarnas titel lästes, Urval 2: Artiklarnas abstrakt lästes, Urval 3: Hela artikeln lästes, Urval 4: Antal valda artiklar efter kvalitetsgranskning samt (antal dubletter)
Bilaga 4.
Kvalitetsgranskningsmall av kvalitativa och kvantitativa studier4
Frågor vid granskning av kvalitativa studier.
Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat? Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?
Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna isåfall beskriven?
Vad är syftet? Är det klart formulerat? Hur är metoden beskriven ?
Hur är undersökningspersonerna beskrivna? Hur har data analyserats?
Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? Vad visar resultatet?
Hur har författarna tolkat studiens resultat? Vilka argument förs fram?
Förs det några etiska resonemang?
Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden isåfall?
Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, till exempel vårdvetenskapliga antaganden?
Frågor vid granskning av kvantitativa studier.
Finns ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat? Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?
Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna isåfall beskriven?
Vad är syftet? Är det klart formulerat? Hur är metoden beskriven?
Hur har urvalet gjorts (tex. antal personer, ålder, inklusions respektive exklusionskriterier)?
Hur har data analyserats? Vilka statistiska metoder användes? Var dessa adekvata? Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? Isåfall hur?
Vad visar resultatet? Vilka argument förs fram?
Finns det några etiska resonemang?
Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden isåfall, till exempel vad gäller generaliserbarhet?
4Friberg, F. (2017b).Bilaga 3 granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I F.
Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 187-188). Lund: Studentlitteratur
Sker en återkoppling till teoretiska antaganden till exempel omvårdnadsvetenskapliga
Bilaga 5.
Tabell 4.
Mall för kvalitetsbedömning
Hög kvalitet Medelhög kvalitet
Tydligt formulerat problem Problem framkommer Teoretiska utgångspunkter framkommer
tydligt
Finns teoretiska utgångpunkter
Syftet är klart formulerat Syftet är klart formulerat Tydligt och strukturerat beskriven metod
och analysförfranade
Metod och analysförfarande bra beskriven
Urval och undersökningspersoner beskrivs noggrant
Urval och undersökningspersoner finns beskrivna
Tydligt och systematiskt beskrivet resultat Bra presentation av resultat Tolkning av resultatet beskrivs tydligt Tolkning av resultatet finns Tydligt beskrivet etiskt resonemang Etiskt resonemang finns
Bilaga 6.
Tabell 5.
Översikt av inkluderade artiklar. Författare
Årtal Land
Studiens syfte Typ av
studie Deltagare (bortfall) Datainsamling Analys Huvudresultat Kvalité Austvoll-Dahlgren & Helseth 2010 Norge
Identifiera orsaker som påverkade föräldrarnas beslutsfattande i samband med barnvaccination samt ta reda på vilka hinder och hjälpmedel de stötte på vid sökandet av information. Kvalitativ Grounded theory 26 (0) Fokusgrupper Semistrukturerade intervjuer Interim analys
Orsaker som identifierades var att föräldrarna erhöll stor mängd information som de inte förstod. Den information som gavs var mestadels om fördelar och väldigt lite om nackdelar, vilket
föräldrarna inte ansåg speglade verkligheten. De kände oro över allvarliga biverkningar och ansåg att de inte fick tid nog att tänka över beslutet gällande vaccination.
Hög Braka et al. 2012 Uganda 1)Identifiera informationskällor om vaccination.
2)Undersöka vilken kunskap vårdnadshavare har angående vaccination och dess biverkningar. 3)Hur oron över hur vaccination påverkar föräldrarna i beslutsfattandet
4)Att erhålla förståelse om kunskaper, uppfattningar och erfarenheter av vårdgivare som arbetar med vaccination. Kvalitativ Deskriptiv design 136 (0) Fokusgrupper Semistrukturerade intervjuer Innehållsanalys
Orsaker som identifierades var att föräldrar kände en oro över hur många gånger barnet skulle behöva vaccineras, hur
immunförsvaret skulle påverkas, över att vaccinet kunde innehålla HIV, vaccinets säkerhet samt tveksamheter om varför människor måste vaccineras när sjukdomarna verkade vara utrotade. Föräldrarna upplevde också brist på information samt att den var ensidig.
Hög
Brunson 2013 USA
Undersöka orsaker bakom föräldrarnas beslutsfattande gällande barnvaccination för att få en djupare förståelse angående denna process.
Kvalitativ Grounded theory
21 (0)
Intervjuer med öppna och slutna frågor Konstant komparativ analysmetod
Orsaker som identifierades var att föräldrar upplevde att det var ett för stort antal vaccinationer och hade en oro över att barnet skulle utsättas för allergiska reaktioner efter vaccinationen. Hög Glanz et al. 2013 USA Beskriva föräldrarnas beslutsfattande gällande vaccination samt deras förtroende för läkare och rådgivning angående barnvaccination. Mixad metod Grounded theory 854 (411) Intervjuer i fokusgrupper Konstant komparativ analysmetod Chi2-test Multipel logistisk regressionsanalys
Orsaker beskrevs som att föräldrar upplevde en känsla av att sjuksköterskor inte gav dem information som de inte skulle gilla. Föräldrarna trodde att sjuksköterskor inte var tillräckligt utbildade på vaccinationer och att deras information var ensidig. Föräldrarna hade dessutom ett dåligt förtroende för sjuksköterskorna. Hög Harmsen et al. 2012 Nederlände rna
Få större förståelse och inblick i föräldrarnas erfarenheter av vaccination, dess beslutsfattande samt deras behov av information vid en antroposofisk barnhälsocentral. Kvalitativ Deskriptiv studie 16 (0) Fokusgrupper Nvivo 9 Tematisk analys
Orsaker som belystes var vikten av att hålla barnet friskt och hälsosamt. På så sätt blev immunförsvaret så starkt att barnet skulle klara av
sjukdomarna. Mödrar ammade länge i tron på att barnet skulle få ett starkare immunförsvar. De ville heller inte störa det friska barnets immunförsvar genom vaccination. De hade en tro om att
vissa sjukdomar är avgörande för barnets utveckling och att det var osannolikt att barnet skulle få sjukdomen. Föräldrar hade själv genomlidit mässling, påssjuka och röda hund som gjorde att de inte behövde vaccinera sina barn. Det fanns tvivel om vaccinets effektivitet, vaccinet innehåll samt om kombinationsvaccin. De var rädda för överbelastning på immunsystemet och föräldrarna upplevde bristande information från sjuksköterskor. Kurup et al. 2017 Asien Utforska föräldrarnas uppfattningar om barnvaccination i Singapore. Kvalitativ Deskriptiv studie 44 (25) Semistrukturerade intervjuer Tematisk analys
De uppfattningar som framkom var tidigare negativa erfarenheter av vaccin, oro för biverkningar, oro över vilken effekt vaccinet skulle ge, att se barnet lida samt för täta intervall mellan
vaccinationstillfällen. Föräldrarna ansåg att barnsjukdomarna inte gav några allvarliga konsekvenser och för många av dem stred vaccination mot deras religiösa övertygelse.
Medel
Luthy et al. 2010 USA
Att avgöra varför föräldrar i Utah tvekar till att vaccinera sina barn. Mixad metod Deskriptiv tvärsnittsstudi e 86 (0) Frågeformulär med öppna och slutna frågor
Innehållsanalys
Orsaker som framkom var farhågor angående vaccinationssäkerheten, om vaccinet är nödvändigt, oro för autism, att immunsystemet blev överbelastat, allvarliga reaktioner av vaccin samt biverkningar, för många vaccinationer överlag och för många vaccinationer samtidigt, allvarliga komplikationer av vaccinet, oro för kvicksilver i vaccinet som enligt de själva skapar autism. Föräldrarna kände sig tvingade till vaccination av sjuksköterskorna.
Medel
Luthy et al. 2012 USA
Identifiera skäl till varför föräldrar i Utah väljer att avstå från vaccination. Mixad metod Deskriptiv tvärsnittsstudi e 801 (0) Frågeformulär med öppna och slutna frågor
SPSS
Tematisk analys
Vaccination stred mot deras filosofiska övertygelse.
Föräldrarna oroade sig över bland annat överbelastning på
immunsystemet, biverkningar samt kroniska sjukdomar som autism och diabetes. De oroade sig också över att vaccinet orsakar sjukdomen den är tänkt att förhindra. Föräldrarna hade en tro om att leva ett läkemedelsfritt liv och dem trodde inte att
vaccination var det rätta för deras barn. De var också bekymrade över vaccinets innehåll och att det skulle innehålla kvicksilver.
Hög
Opel et al. 2011 USA
Bedöma validiteten och pålitligheten i undersökningen om föräldrarnas attityder angående barnvaccination. Kvantitativ Tvärsnittsstud ie 230 (20) Fokusgrupper Faktoranalys Deskriptiv statistik Linjär regression Regressions analys Variansanalys
Attityder som framkom i studien var rädsla för sjukdomar och allergier, biverkningar, oro över att barnvacciner inte var säkra och att det är bättre att barnet utvecklar immunitet genom att bli sjukt än att få vaccination.
Föräldrarna ansåg att det var bättre att barnet fick engångsvaccin än kombinationsvaccin. Saada, Lieu, Morain, Zikmund-Fisher & Wittenberg 2015 USA
Syftet var att mer utförligt beskriva gruppen av föräldrar som väljer alternativ vaccinations scheman genom att belysa den nyanserade
rationaliseringen och orsaker som ligger bakom beslutsfattandet. Kvalitativ Tvärsnittsstud ie 24 (0) Semistrukturerade telefonintervjuer Fenomenologi med induktiv utgångspunkt
Orsaker som bidrog till att avstå från vaccination var oro över vaccinets säkerhet och de hade en önskan om att kontrollera barnets exponering mot vaccinets ingredienser. De bekymrade sig över belastning på
immunsystemet samt över både kortsiktiga och långsiktiga biverkningar såsom cancer eller autism. Föräldrarna trodde att det var liten risk att få sjukdomen och hade en önskan om individuellt anpassat vaccin. De ansåg också att det var bra att få vissa sjukdomar som t.ex. vattkoppor.
Hög
Whyte et al. 2011 USA
Identifiera viktiga orsaker som påverkar föräldrar i beslutsfattandet gällande barnvaccination. Kvalitativ Deskriptiv design 243 (100) Frågeformulär med öppna och slutna frågor
Innehållsanalys
Orsaker som framkom var rädsla för autism, brist på tillräcklig forskning, att vaccinet innehöll giftiga ingredienser, allvarliga allergiska reaktioner samt att vaccinet innehöll för hög dos för så små barn.