För att kunna säkerställa att studier är adekvat genomförda och resulterar i slutsatser som kan anses vara valida behöver den vetenskapliga hållbarheten uppmärksammas. I den här studien har Lincolns och Gubas (1985) tre grundläggande kriterier för kvalitativa studier valts som utgångspunkter för den vetenskapliga hållbarheten, vilka berör studiens trovärdighet,
överförbarhet och pålitlighet. Begreppet, tillika kriteriet, trovärdighet behandlar hur väl
argument och slutsatser kan bedömas som trovärdiga. I den här studien har en strategi för att öka trovärdigheten varit att säkerställa att teman i intervju- respektive observationsguiden är utformade i relation till vad som eftersöks, det vill säga att frågorna fångar det som avsetts att fånga (a.a.). Studiens syfte och frågeställningar spelar här en viktig roll eftersom guiderna behöver besvara och utgå från dessa. Guiderna har därför kritiskt reflekterats över efter varje intervjutillfälle för att ge möjlighet att både undersöka men även tillförsäkra att det empiriska materialet svarar upp på studiens syfte och frågeställningar. Ett annat sätt för att uppnå trovärdighet är att underbygga argument och slutsatser med empiriskt material från flera olika datainsamlingsmetoder (a.a.). I den här studien har triangulering varit aktuellt, vilket innebär att fler än en metod för datainsamling har använts. Data har samlats in genom både intervjuer och deltagande observationer, vilket ger empiriskt material som härstammar från både personalens upplevelser och uppfattningar men även annan data som inte präglas av uttalanden eller utsagor. På så vis har slutsatser underbyggts av två olika typer av data, vilket också bidrar till en fördjupad helhetsbild av verksamhetens insatser och personalens roll.
Resultat från kvalitativa studier kan vara problematiska att generalisera och överföra till andra sammanhang. Utmaningen att generalisera kvalitativa resultat baseras på att sociala förhållanden inte är statiska utan snarare föränderliga, där målet ofta är att söka och skapa förståelse för meningsfulla fenomen i specifika kontexter (Lincoln & Guba, 1985). Vid intervju- respektive observationstillfällen har omfattande beskrivningar och uttalanden samlats
33
in från respondenter och genom fältanteckningar vid observationer av det dagliga innehållet, vilket innebär att så kallade täta beskrivningar (eng. thick descriptions) kan nås. Täta beskrivningar är fruktbara för att på ett detaljerat och utförligt vis kunna underbygga analysens argument samt för att ge närbilder av centrala teman, vilket stärker trovärdigheten (jfr Geertz, 1973). Mot bakgrund av att studien även kan kategoriseras som en fallstudie, vilket i föreliggande fall innebär ett fokus på en mindre grupp individer inom en specifik verksamhet, har täta beskrivningar varit ett mål för att underlätta en senare granskning av studiens överförbarhet till andra förhållanden. Studiens syfte präglas emellertid inte av generaliserbarhet, varvid kriteriet för överförbarhet inte har varit ett mål att uppnå. Det ska däremot inte uteslutas att resultaten från den här studien kan överföras till andra liknande kontexter. Vidare berör en studies pålitlighet hur väl forskningsprocessen har beskrivits, där studiens tillvägagångssätt behöver vara transparant (Lincoln & Guba, 1985). I föreliggande studie har därför en tonvikt lagts på att ingående beskriva och problematisera val vid studiens tillvägagångssätt. Två exempel är att vid till exempel urval samt insamling respektive transkribering av data konkretisera och exemplifiera förfarandet. På samma sätt har även informations- och samtyckesblanketten, intervjuguiden samt observationsguiden valts att lägga som bilagor till studien för att kunna öka öppenhet och transparens.
Vetenskapliga studier kan argumenteras sakna objektivitet eftersom forskarens tidigare förståelse och erfarenheter påverkar studien som helhet. Ett sådant synsätt kan direkt kopplas till hermeneutik då ansatsen framhåller förförståelse som centralt eftersom människors tidigare erfarenheter och upplevelser läggs som ett raster över nya erfarenheter och kunskaper (Gilje & Grimen, 2007). Mot bakgrund av att nya upplevelser förstås i ljuset av en tidigare förförståelse är det viktigt att vara medveten om egna erfarenheter och föreställningar för att synliggöra hur den egna förförståelsen kan påverka tolkningar. Då jag har ett kortare förflutet som socialsekreterare vid en utredningsenhet riktad till vuxna inom socialtjänst kan erfarenheter av att arbeta med myndighetsutövning vara såväl en utmaning som en fördel i relation till studiens fokusområde. Min förförståelse från myndighetsutövning är präglade av behovsprövade insatser samt vetenskaplig och beprövad praktik. Synsättet som erfarenheten kan medföra skulle därför kunna vara att värdera insatser som mer eller mindre lämpliga för olika typer av problematik. I frivilligorganisationer präglas ofta miljön av motsatsen till behovsprövade insatser, där en styrka med att ha en erfarenhet i myndighetsutövning har varit att kunna se likheter och skillnader mellan angreppssätten på samma sorts problematik. Min egen förförståelse har därför omvärderats efter besök i verksamheten då nya erfarenheter har tillkommit, vilket har varit viktigt att reflektera över inför och under tolkning av data. Inför varje intervju informerade jag respondenter om att jag hade erfarenhet av att arbeta med vuxna individer som socialsekreterare. Att som intervjuare berätta om egna erfarenheter skulle ha kunnat riskera att respondenterna inte gav ingående svar då risken fanns att respondenterna förutsatte att jag förstod vad som menades även utan utförliga beskrivningar. Genom möjligheten att ställa följdfrågor blev detta däremot inget bekymmer under intervjusituationerna. En förtjänst med att berätta om min tidigare yrkesroll var att intervjusamtalen fick en naturlig prägel då språkbruket anpassades till termer som både respondenter och jag själv var vana vid. På det sättet kunde också intervjuerna ge rik information och även leda till ett mer avslappnat samtal eftersom respondenterna kunde använda naturliga ordval.
34