Trovärdighet

10.1 Trovärdighet

Begreppet trovärdighet har fyra olika delkriterier som skall uppnås, dessa är: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och möjligheten att styrka och konfirmera. Delkriteriet tillförlitlighet innebär att författarna både skall säkerställa att forskningar har genomförts i linje med existerande regler samt att författarna skall förmedla resultaten av studien till de respondenter som har varit en del av den, vilket oftast kallas för respondentvalidering. (Bryman och Bell, 2005, s. 307) I denna studie har vi spelat in de intervjuer vi har genomfört med fallföretagen, vilket har godkänts av respondenterna, samt transkriberat materialet. I och med detta har vi kunnat gå tillbaka till inspelningarna och transkriberingen vid utformandet av empirin och analysen vid de tillfällen vi har varit osäkra på vad som sagts och på vilket sätt det sades. Vi har även redogjort för hur vi har gått tillväga med datainsamlingen, empiriframställningen samt analysen i kapitlet Praktisk Metod, vilket tydliggör hur vi har kommit fram till de slutsatser vi har dragit. Utöver respondenternas svar har vi även undersökt sekundärdata för att få en ökad förståelse och en bredare kunskap om företagens CSR-arbete. Således anser vi att det material som vi har samlat in från våra primärkällor samt studien i sin helhet kan anses som tillförlitliga.

Det andra delkriteriet inom trovärdighetskriteriet, överförbarhet, innebär att resultatet av studien går att applicera på en annan situation eller kontext, eller i samma kontext vid en senare tidpunkt (Bryman och Bell, 2005, s. 307). Vi har försökt skapa så goda förutsättningar som möjligt för detta kriterium genom att förklara denna studies process så detaljerat som möjligt, utan att riskera våra fallföretags anonymitet. Vi har, i denna studie, funnit att begreppet inte kan generaliseras ur branschsynpunkt. Vi har funnit att varje företag måste utgå från sin värdegrund vad gäller sitt CSR-arbete, för att kunna förmedla sin företagsidentitet till sina intressenter. Därför är denna studies resultat applicerbart på företag som tillämpar, eller ämnar tillämpa, CSR. Detta betyder att vi anser att vi även har uppfyllt det andra delkriteriet överförbarhet.

Pålitlighet, som är det tredje delkriteriet inom trovärdighetskriteriet, innebär att författarna till en kvalitativ studie bör tillämpa ett granskande synsätt. Detta innebär att alla processer inom forskningen skall vara redovisade för att det skall finnas möjlighet till att granska kvalitén på studien. (Bryman och Bell, 2005, s. 307) Vi har tillsammans läst all den litteratur och de vetenskapliga artiklarna vi använt för att minska risken för misstolkning. I avsnittet Källkritik har vi även beskrivit hur vi kritiskt har granskat de artiklar och den litteratur vi har valt att använda oss av. Vi har även försökt att visa en god transparens i studien för att kunna ge läsaren möjligheten att kritiskt granska vår studie. Vi har även haft en handledare som

85

kontinuerligt har läst och granskat studien och därmed haft full insyn i processen. Således anser vi att även det tredje delkriteriet pålitlighet är uppfyllt och redogjort för. Vår studies pålitlighet ökas även genom att vi har bekräftat respondenternas svar genom att också jämföra med material från företagens hållbarhetrapporter, årsrapporter samt företagsunderlag som finns tillgängligt på marknaden.

Det fjärde och sista delkriteriet är möjligheten att styrka och konfirmera och innebär att författarna till studien försöker säkerställa att de har genomfört studien i så kallad god tro. Med detta menas att författarna inte skall väga in egna värderingar i studien. (Bryman och Bell, 2005, s. 307) Vi är fullt medvetna om att subjektiva tolkningar kan uppstå i forskningsprocessen i denna typ av studie, men vi vill poängtera att vi har undvikit att låta våra personliga åsikter påverka oss under forskningsprocessen, vilket gör att studiens resultat har framkommit genom agerande i god tro från vår sida. Vi har därmed hållit våra personliga åsikter åt sidan under studiens olika delar och därmed sett till att de inte påverkat studiens resultat. För att åstadkomma detta har vi underbyggt våra ställningstaganden genom att vända oss till redan befintliga teorier. Vi har försökt minska risken för subjektiva tolkningar och detta betyder slutligen att vi anser att även detta delkriterium är uppfyllt.

10.2 Äkthet

Äkthetskriterierna är mer generella påståenden som handlar om forskningspolitiska konsekvenser. Äkthet har fem olika delkriterier, vilka är: rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet. Kriteriet rättvis bild innebär att studien lämnar en så rättvis bild som möjligt av de data som samlats in från respondenterna som deltagit i studien. (Bryman och Bell, 2005, s. 308-309) Genom att vi har använt oss av citat i empiriframställningen anser vi att vi har kunnat spegla respondenternas svar och åsikter om frågorna, vilket gör studien mer levande istället för att vi endast hade gjort en sammanfattning av de svar vi fått. Detta har även gjort det lättare för oss att visa en rättvis bild vid framställningen och tolkningen av resultatet. All den transkribering av de data vi har samlat in har lästs av båda skribenterna samt har godkänts av respondenterna, vilket minskar risken för misstolkningar. Delkriteriet om en rättvis bild i denna studie har därmed uppfyllts enligt vår uppfattning.

Det andra delkriteriet ontologisk autenticitet innebär studiens förmåga att hjälpa de medverkande till att få en bättre förståelse om detta begrepp som har studerats (Bryman och Bell, 2005, s. 309). Vi anser att denna studie uppfyller detta kriterium, då syftet är att få en djupare förståelse om varför företag tillämpar CSR och vad begreppet innebär för dem. Byggnadsbranschen och rekryteringsbranschen får således en förståelse för CSR och till varför företag inom respektive bransch tillämpar detta koncept. Denna studie tillför även respektive bransch kunskap om några av de fördelar som kan uppnås av att tillämpa CSR. Dessa är främst: närmare relation till sina intressenter, stärkande av varumärken och förbättring av positionen på marknaden. Kriteriet ovan ligger i linje med det tredje delkriteriet som är pedagogisk autenticitet, vilket innebär att studien skall bidra till att de företag som medverkat skall få en bättre förståelse för hur personer i denna sociala miljö upplever tillvaron (Bryman och Bell, 2005, s. 309). Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse om varför olika företag, inom två olika branscher, implementerar begreppet CSR och vad begreppet innebär för dem. Vi menar att fallföretagen även får en ytterligare förståelse för varför andra företag tillämpar CSR och hur de använder sig av begreppet. De får även en förståelse för hur det skiljer sig inom branscherna beträffande företagens storlek. Vi anser således att denna studie når upp till såväl det ontologiska autenticitetkriteriet som det pedagogiska autenticitetkriteriet.

86

Katalytisk autenticitet, som är det fjärde delkriteriet, innebär att studien skall vara gjord på ett sådant sätt att de som deltagit skall kunna förändra den situation de befinner sig i (Bryman och Bell, 2005, s. 309). Genom de förbättringsmöjligheter vi har presenterat, anser vi att de företag som har medverkat har möjlighet att förbättra sitt CSR-arbete och på det sättet ta till sig de fördelar som finns att hämta från en väl genomarbetad CSR-process. Genom att vi även i studien exempelvis har nämnt att företagen skall möta intressenternas krav vad gäller ansvarstagande, har vi gett förutsättningar för företagen att ta reda på och sedan möta dessa krav för att få en närmare relation till sina intressenter. Med detta anser vi att denna studie också har uppfyllt kriteriet katalytisk autenticitet.

Det femte, och sista kriteriet, taktisk autenticitet, innebär att studien skall skapa förutsättningar för att de som deltagit skall kunna vidta de åtgärder som behövs för att uppnå ett bättre arbete med vad som har studerats (Bryman och Bell, 2005, s. 309). Vi anser att det är svårt att veta huruvida studien de facto lever upp till detta och anser vidare att det är helt upp till fallföretagen själva huruvida de väljer att vidta de förbättringsförslag som vi givit eller ej. Dock vill vi understryka, och poängtera, att vi har gett dem möjligheten till detta genom de förbättringsförlag vi nämnt.

87

11 Referenslista

Arvidsson, S. (2010) “Communication of Corporate Social Responsibility: A Study of the Views of Management Teams in Large Companies” Journal of Business Ethics, Vol. 96, No. 3, pp. 339-354

Backman, J. (1998) “Rapporter och Uppsatser” Lund: Studentlitteratur

Bemporad, R., Baranowski, M. (2008) “The Five Principles of Sustainable Branding”, Sustainable Brands hemsida,

<

http://www.sustainablebrands.com/news_and_views/articles/five-principles-sustainable-branding> [Hämtad: 2013-03-06]

Bloisi, W., Cook, C., W., Hunsaker, P. L. (2007) “Management and Organisational Behaviour” Andra Uppl. Maidenhead: McGraw-Hill Education

Boutin-Dufresne, F., Savaria, P. (2004) “Corporate Social Responsibility and Financial Risk” Journal of Investing, Vol. 13, No. 1, pp. 57-66

Branco, M. C., Rodrigues L. L. (2008) “Factors Influencing Social Responsibility Disclosure by Portuguese Companies” Journal of Business Ethics, Vol. 83, No. 4, pp. 685-701

Bravo, R., Mutate, J., Pina, J. M. (2012) “Corporate Social Responsibility as a Vehicle to Reveal the Corporate Identity: A Study Focused on the Websites of Spanish Financial Entities” Journal of Business Ethics, Vol. 107, No. 2, pp. 129-146

Bryman, A., Bell, E. (2003) “Företagsekonomiksa forskningsmetoder” Lund: Liber

Carroll, A. B. (1979) “A Three-Dimensional Conceptual Model of Corporate Performance” Academy of Management Review, Vol. 4, No. 4, pp. 497-505

Carroll, A. B. (1991) “The Pyramid of Corporate Social Responsibility: Toward the Moral Management of Organizational Stakeholders”, Academy of Management Review, Vol 4, No 4, pp. 497-505

Carroll, A. B. (1999) “Corporate Social Responsibility: Evolution of a Definitional Construct”, Business and Society Vol. 38 No. 3 pp. 268-295

Chong, M. (2009) “Employee Participation in CSR and Corporate Identity: Insights from a Disaster-Response Program in the Asia-Pacific”, Corporate Reputation Review, Vol. 12, No. 2, pp. 106-119

Clarkson, M. E. (1995) “A Stakeholder Framework for Analyzing and Evaluating Corporate Social Performance” Academy of Management review, Vol. 20, No. 1, pp. 92-117

Crouch, G. (2006), “Modeling the firm in its market and organizational environment: Methodologies for studying corporate social responsibility”. Organization Studies, Vol. 27, pp. 1533-1551

88

EU-kommissionen, (2010) “Free movement of goods - guide to the application of Treaty povisions governing the free movement of goods” [Elektronisk] Tillgänglig via:

<

http://ec.europa.eu/enterprise/policies/single-market-goods/files/goods/docs/art34-36/new_guide_en.pdf> [Hämtad: 2013-02-22]

Friedman, M. (1962) Capitalism and freedom. Chicago: University of Chicago Press, s.133 Friedman, M. (1970-09-13) “The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits” The New York Times Magazine, <http://www.umich.edu/~thecore/doc/Friedman.pdf> [Hämtad: 2013-04-22]

Freeman, E. R. (1984) “Strategic Management: a Stakeholder approach”, 1:a Uppl., Boston: Pitman

Gladwell, M. (2000) “The tipping point - how little things can make a big difference” Första Uppl., Boston: Little, Brown and Company

Graafland, J. J. (2002) “Modeling the Trade-off between profits and principle”, De Economist, Vol. 150, Iss. 2, pp. 129-154

Graafland, J., Mazereeuw-Van der Duijn Schouten, C. (2012) “Motives for Corporate Social Responsibility”, De Economist, Vol. 160, No. 4, pp. 377-396

Granqvist, P. (2012) “CSR i Praktiken - Hur företag kan jobba med hållbarhet för att tjäna pengar” Andra Uppl., Malmö: Liber

GRI (2010) “What is GRI?” Global Reporting Initiatives hemsida,

<https://www.globalreporting.org/information/about-gri/what-is-GRI/Pages/default.aspx>

[Hämtad: 2013-03-01]

Grolin, J., (1998) “Corporate Legitimacy in Risk Society: The Case of Brent Spar” Business Strategy and the Environment, Vol 7, No. 4, pp. 213-222

Grönroos, C. (2008) “Service Management och Marknadsföring: Kundorienterat ledarskap i servicekonkurrensen” Uppl. 2, Malmö: Liber

Hirschland, M., J. (2006) “Corporate Social Responsibility and the Shaping of Global Public Policy” New York: Palgrave Macmillan, E-bok

Homburg, C., Stierl, M., Bronemann, T. (2013) ”Corporate Social Responsibility in Business-to-Business Markets: How Organizational Customers Account for Supplier Corporate Social Responsibility Engagement”, Journal of Marketing, Vol. 77, No. 6, pp. 54-72

Hosmer, L. T. (1995) “Trust: The connecting link between organizational theory and philosophical ethics” Academy of Management Review, Vol. 20, pp. 379-403.

Isacson, T., (2012-10-13) “Tillväxtjakt slår mot etik”, Svenska Dagbladets hemsida,

<

89

Jacobsen, D. I. (2002) “Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen” Första Uppl. Lund: Studentlitteratur

Jobber, D., Fahy, J. (2009) “Foundations of Marketing” Tredje Uppl. New York: McGraw-Hill Education

Johansson Lindfors, M-B. (1993) “Att utveckla kunskap: Om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskapli kunskapsbildning” Lund: Studentliteratur

Johnson, G., Whittington, R., Scholes, K. (2011) “Exploring Strategy”, Nionde Uppl., Harlow: Prentice Hall

Jones, T. M. (1995). “Instrumental stakeholder theory: A synthesis of ethics and economics” Academy of Management Review, Vol. 20, No. 2, pp. 404-437.

Lattemann, C., Fetscherin, M., Alon, I., Li, S., Schneider, A-M. (2009) “CSR Communication Intensity in Chinese and Indian Multinational Companies” Corporate Governance: An International Review, Vol. 17, No. 4, pp. 426-442

Löhman, O., Steinholtz, D. (2003) “Det ansvarsfulla företaget: Corporate Social Responsibility i praktiken”, Andra upplagan, Ekerlids Förlag: Stockholm

Lindfelt, L-L. (2007) “Företagsetik - vem kan ta ansvar?” The Journal of the Economic Society of Finland, Vol. 2, Iss. 3, pp. 73-78

Lougee, B., Wallace, J. (2008) “The Corporate Social Responsibility (CSR) Trend” Journal of Applied Corporate Finance”, Vol. 20, No. 1, pp. 96-108

Mackey, A., Mackey, T. B., Barney, J. B. (2007) “Corporate Social Responsibility and Firm Performance: Investor Preferences and Corporate Strategies”, Academy of Management Review, Vol. 32, No. 3, pp. 817-835.

Martin, D., Schouten, J. (2012) “Sustainable Marketing” Boston: Prentice Hall

Maura-Leite, R. C., Padget, R. C., Galan, J. I. (2012) ”Is Social Responsibility Driven by Industry or Firm-specific Factors?” Management Decision, Vol. 50 Iss: 7 pp. 1200 – 1221 McWilliams A., Siegel, D., (2000), ”Corporate Social Responsibility and Financial Performance: Correlation or Misspecification?” Strategic Management Journal, Vol. 21 No. 5 pp. 603-609

Mitnick, B., M. (2000) “Commitment, Revelation, and the Testaments of Beliefs: The Metrics of Measurements of Corporate Social Performance” Business and Society, Vol. 39, No. 4, pp. 419-465

Munk, N. (1999) “How Levi's trashed a great American brand” Fortune, Vol. 139, pp. 82-89 Murphy, P. E., Laczniak, G. R., Bowie, N. E., Klein, T. A. (2005) “Ethical Marketing”, New Jersey: Pearson Prentice Hall

90

Nan, X., Heo, K. (2007) “Consumer Responses to Corporate Social Responsibility (CSR) Initiatives: Examining the Role of Brand-Cause Fit in Cause-Related Marketing”, Journal of Advertising, Vol. 36, No. 2, pp. 63-74

Patel, R., Davidson, B. (1994) “Forskningsmetodikens grunder- Att planera, genomföra och rapportera en undersökning”, Andra Uppl., Lund: Studentlitteratur

Payne, D. M., Raiborn, C. A. (2001) “Sustainable development: the ethics support the economics” Journal of Business Ethics, Vol. 32, pp. 157-168

Porter, M., E., Kramer, M., R. (2011) “Creating Shared Value”, Harvard Business Review, Vol. 89, Iss. 1, pp. 62-77

Regeringskansliet, (2010-10-20) Vad är globalisering? Regeringskansliets hemsida

<http://www.regeringen.se/sb/d/8616/a/94988> [Hämtad: 2013-02-16]

Russo, A., Tencati, A. (2009) “Formal vs Informal CSR strategies: Evidence from Italian Micro, Small, Medium-sized, and Large Firms”, Journal of Business Ethics, Vol. 85. Iss. 2, pp. 339-353

Siegel, D. S. (2009) “Green management matters only if it yields more green: An economic/strategic perspective” Academy of Management Perspectives, Vol. 23, No. 3, pp. 5-16

Svenning, C. (2003) “Metodboken: Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling” Femte Uppl., Eslöv: Lorentz Förlag

Svenskt Näringsliv, (2006) Företagens roll i Samhället, [Elektronisk] Tillgänglig via:

<http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00000/F_retagens_roll_i_samh_582a.p

df>[Hämtad: 2013-02-16]

Sweeney, L., Coughlan J. (2008) “Do different Industries Report Corporate Social Responsibility Differently? An Investigation through the lens of stakeholder theory” Journal of Marketing Communication, Vol. 14, No 2, pp. 113-124

Thurén, T. (2005) “Källkritik” Andra Uppl., Stockholm: Liber

Trost, J. (1997) “Kvalitativa intervjuer” Första Uppl., Stockholm: Studentlitteratur

Unionen, (2010) ”Bemanningsbranschen – personal som handelsvara?”, Unionens hemsida, <

http://lagerarbetare.files.wordpress.com/2010/01/rapport_bemanningsbranschen_.pdf>

[Hämtad: 2013-11-05]

Viotti, M., Sörbom, A. (2013-10-03) ”Dålig Koll hotar Byggbranschen”, Byggindustris hemsida, <http://www.byggindustrin.com/dalig-koll-hotar-byggbranschen__10846> [Hämtad: 2013-11-05]

Våland,T., Heide, M. (2005) “Corporate Social Responsiveness: Exploring the Dynamics of Bad Episodes” European Management Journal, Vol. 23, No. 5, pp. 495-506

91