Trovärdighet

Tillförlitligheten innebär att vi som forskare ska få en bekräftelse på att vi uppfattat respondenterna på rätt sätt. Detta görs för att försäkra sig om att det finns en god överensstämmelse mellan resultaten och de erfarenheter och uppfattningar som undersökningspersonerna har skaffat sig. (Bryman & Bell, 2011, s. 306-307; Bryman, 2011, s. 352-353) För att vi ska kunna försäkra oss om att våra intervjuer är så trovärdiga som möjligt har vi använt oss av en diktafon för att spela in intervjuerna och på så vis undvika missuppfattningar. Vi har även använt oss av samma intervjuguide till samtliga nio respondenter för att på så sätt ge alla samma chans att svara. Alla respondenter fick det transkriberade materialet skickat till sig för att bekräfta att vi uppfattat deras verklighet på rätt sätt då har de även fått chans att justera och förtydliga svar om de har velat det. De har även fått möjlighet att komplettera det intervjuade materialet om de har känt att de glömt att säga något som de anser ha varit relevant för vår studie. Vi anser därför att vi haft en god tillförlitlighet eftersom de personer vi undersökt har bekräftat det transkriberade materialet. (Bryman, 2011, s. 354-355) Överförbarhet som är det andra kriteriet och är ett av de svåra momenten inom en kvalitativ studie, då syftet är att få ett djup snarare än att få en bredd på studien. Inom kvalitativ studie handlar det om att göra en så detaljerad beskrivning av situationen för att göra den så överförbar som möjligt. Överförbarheten stärks då materialet blir så fylligt och relevant som möjligt för studien. (Bryman & Bell, 2011, s. 307) Vi anser att vi har ställt relevanta frågor till våra respondenter, för att öka överförbarheten ytterligare hade vi kunnat använda oss av fler respondent och ännu djupare frågor. Dock så finns det inget som säger att vår studies resultat skulle ha blivit tillförlitligare och relevantare med fler respondenter och djupare frågor. Till vår studie anser vi att vi har fått tillräckligt med underlag för att överföra det till vår analys.

Tredje kriteriet är pålitlighet som är motsvarigheten till reliabilitet inom en kvantitativ studie. Detta betyder att vi ska använda oss av ett granskande synsätt genom hela studien och redogöra för alla faser i forskningsprocessen. Exempel på dessa faser är problemformuleringen, val av intervjupersoner, genomförande av intervjuer,

transkribering och analys. (Bryman & Bell, 2011, s. 307) I vårt arbete med denna studie har vi kontinuerligt försökt att redogöra så grundligt som möjligt för att på så sätt förstärka pålitligheten för vår studie och dess slutsatser. Vad det gäller att kunna replikera vår kvalitativa studie kommer det att bli svårt eftersom en intervju beror mycket på de personer som intervjuar och deras egen uppfinningsrikedom som inte går att replikera i en ny studie (Bryman, 2011, s. 368).

Det fjärde och sista kriteriet utgår från att det inte går att ha någon fullständig objektivitet i samhällelig forskning och innebär att vi som forskare har agerat i god tro.

Att personliga värderingar och teoretiska inriktningar inte har låtit påverka forskaren.

(Bryman & Bell, 2011, s. 307-308) I vår studie har vi genom arbetets gång kritiskt granskat det material vi använt oss av och anser på så sätt att vi har agerat i god tro, vi anser att vi inte medvetet har låtit personliga värderingar påverka slutsatserna av vår undersökning. Däremot kan vi inte utesluta att våra gjorda val inte har påverkats av vår förförståelse och till viss del baserats på en subjektiv bedömning.

8.1.2 Äkthet

Det andra grundläggande kriteriet som nämns inom kvalitativa studier är undersökningens äkthet. Detta betyder att undersökningen måste kunna ge en rättvis bild av den grupp människor som studerats. (Bryman & Bell, 2011, s.308-309) Vi tycker att vi kan ge en rättvis bild i vår studie dels eftersom vi gett alla våra respondenter samma möjlighet och dels för att vi har erhållit en bättre förståelse för hur deras arbete med smak i sin marknadsföring fungerar.

Det varit svårt att lämna samtliga respondenters åsikter lika stor plats i studien. Då de har uttryckt sig på olika sätt och varit mer eller mindre informativa. Vi har försökt vara så objektiva som möjligt när vi har avgjort vilken information som har varit viktig eller inte. Dock är vi medvetna om att en subjektivitet i vissa fall kan ha spelat in då det är svårt att frångå eftersom ämnet smak och hur det uppfattas till stor del är subjektivt. Vi vill ändå framhålla att detta är en deduktiv studie som bygger på teorier vilket har gjort att vi valt att lyfta fram de resultat som kan kopplas till våra valda teorier. För att belysa den informationen vi har fått ifrån respondenterna har vi valt att citera deras svar för att göra det så verkligt och äkta som möjligt för läsaren. Vi har därför inte gjort några försköningar eller förändringar av det som har sagts.

REFERENSLISTA

Aaker, D.A. (2002). Building strong brands. 1:a uppl. London: Simon & Schuster, cop.

Arora, S. (2012). Starbucks Sets Up Shop in India. The Daily Beast/Newsweek Magazine. [Online] 2012-02-06. Tillgänglig

via;http://www.thedailybeast.com/newsweek/2012/02/05/starbucks-sets-up-shop-in-india.html [Hämtad 2012-03-16]

Axelsson, B. & Agndal, H. (2012). Proffesionell marknadsföring. 3:e uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

Barney, JB. (2002). Gaining and sustaining competitive advantage. 2:a uppl. Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Malmö: Liber Bryman, A. & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:e uppl.

Malmö: Liber AB

Chen, C-C., Chen P-K. & Huang C-E. (2012) Brands and consumer behavior. Social behaviour & personality: An international Journal, 40 (1), 105-114.

doi:10.2224/sbp.2012.40.1.105

Dalen, M. (2008). Intervju som metod. 1:a uppl. Malmö: Gleerups utbildning.

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken. 1:a uppl. Lund : Studentlitteratur Dimara, E. & Skuras, D. (2005) Consumer demand for informative labeling of quality food and drink products: a European Union case study. Journal of Consumer

Marketing, 22 (2), 90-100. doi: 10.1108/07363760510589253

Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig metod. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur Elder, R.S. & Krishna, A. (2009). The Effects of Advertising Copy on Sensory Thoughts and Perceived Taste. Journal of consumer research, 36, 748-756. doi:

10.1086/605327

Foodism (2010). Foodism - communication with flavour. Foodisms hemsida.

<http://www.foodism.se/> [Hämtad 2012-02-03]

Fredholm, L. (2008) Forskning och Framsteg. <http://fof.se/tidning/2008/7/umami-far-det-att-vattnas-i-munnen> [Hämtad 2012-03-20]

Förare Winbladh, L. (2005) Niklas Mat. SVT.

<http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=40414&a=438685>[Hämtad 2012-03-20]

Gobé, M. (2010) Emotional branding: The new paradigm for connecting brands to people. 1:a uppl. New York: Allworth Press.

Gummesson, E. (2002). Relationsmarknadsföring: från 4P till 30R. 3:e uppl. Malmö:

Liber

Halvorsen, Knut. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur Holme, I.M. & Krohn Solvang, B. (1997). Forsknings-metodik. 2:a uppl. Lund:

Studentlitteratur

Hultén, B. (2011). Sensory marketing: the multi-sensory brand-experience concept.

European Business Review, 23 (3), 256-273. doi: 10.1108/09555341111130245 Hultén, B., Broweus, N. & Van Dijk, M. (2011). Sinnesmarknadsföring. 2:a uppl.

Malmö: Liber AB

Håkansson, B. (2004). Det missförstådda varumärket, myt och sanning om företagets främsta tillgång. 1:a uppl. Helsingborg: Liljedahl & Co Förlag

Johansson-Lindfors, M-B. (1993). Att utveckla kunskap: om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur Kapferer, J-N. (2004). The new strategic brand management. 3:e uppl. London: Kogan Page

Keller, K.L. (2009). Building strong brands in a modern marketing communication environment. Journal of Marketing Communications, 15 (2-3), 139-155. doi:

10.1080/13527260902757530

Keller, K.L. (2003). Strategic Brand Management: building, measuring, and managing brand equity. 2:a uppl. Upper Saddle River, N.J.: Prentice-Hall, cop.

Krishna, A. (2010). Sensory marketing: Research on the Sensuality of Products. 1:a uppl. London: Routledge Academic.

Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur Laura Reis (2011). One Fix for Walmart's Woes: Spend More on Better TV Advertising.

Ad age

<http://adage.com/article/cmo-strategy/fix-walmart-s-woes-spend-tv-ads/229388/

[Hämtad 2012-03-14]

LeBlanc, R.P. & Herndon, N.C. (2002). A Multivariate Analysis of Evoked Sets As A Marketing Universal. Journal of Applied Business Research, 18, 45-52.

Lindstrom, M. (2005). Brand Sense. 1:a uppl. London: Kogan Page Limited.

Melin, F. (1999). Varumärkesstrategi: om konsten att utveckla starka varumärken. 1:a upp. Malmö: Liber ekonomi.

Melin, F. (1997). Varumärket som strategiskt konkurrensmedel: om konsten att bygga upp starka varumärken.1:a uppl. Lund: Lund Univ. Press

Mårtensson, R. (2009). Marknadskommunikation. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. 4:e uppl. Lund:

Studentlitteratur

Perera, P (2011). Use five human senses to make true sense of business. Daily News.

[Online]2011-02-18. Tillgänglig via; http://www.dailynews.lk/2011/02/18/bus24.asp [Hämtad 2012-02-09]

Prahalad, C.K. & Ramaswamy, V. (2004). Co-creating unique value with customers.

Strategy & Leadership, 32 (3), 4-9. doi:10.1108/10878570410699249

Ryen, A. (2004). Kvalitativ Intervju - från vetenskapsteori till fältstudier. 1:a uppl.

Malmö: Liber.

Sahin, A., Zehir, C. & Kitapçı, H. (2011). The Effects of Brand Experience, Trust and Satisfaction on Building Brand Loyalty; An Empirical Research on Global Brands.

Procedia - Social and Behavioral Science, 24, 1288-1301.

doi:10.1016/j.sbspro.2011.09.143

Solomon, M.R. (2007) Consumer Behavior, buying, having, being, 8:e uppl. Upper Saddle River, N.J.: Pearson Prentice Hall

Solomon, M.R., Bamossy, G., Askegaard, S. & Hogg, M.K. (2010). Consumer Behaviour, A European Perspective. 4:e uppl. Harlow: Prentice Hall.

Swahn, J. (2011). If I can taste it, I want it. Doktorsavhandling. Örebro: Örebro universitet.

Systembolaget (2012). Systembolagets hemsida.

<systembolaget.se> [Hämtad 2012-03-01]

Treffner, J. (2011). Varumärket, vår viktigaste tillgång. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur Törn, F. (2010). Utmana varumärket! Ökad effektivitet med inkongruent

kommunikation. 1:a uppl. Stockholm: EFI, Ekonomiska Forskingsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm.

Uggla, H. (2011). Marknadsföring i verkligheten. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vranesevic, T. & Stancec, R. (2003). The effect of the brand on perceived quality of food products. British food Journal, 106 (11), 811-825.

doi:10.1108/00070700310511609

Wansink, B., Painter, J. & Ittersum, K. ( 2001). Descriptive menu labels effect on sales. Cornell Hotel Rest. Administration, 42, 68–72. doi: 10.1177/0010880401426008

Wansink, B. & Park, S-E. (2002). Sensory suggestiveness and labeling: Do soy labels bias taste? Journal of sensory studies, 17, 483-489. doi:

10.1111/j.1745-459X.2002.tb00360.x

Ward, J.C. & Ostrom, A.L. (2003). The Internet as information minefield: An analysis of the source and content of brand information yielded by net searches. Journal of Business Research, 56 (11), 907– 914. doi:10.1016/S0148-2963(01)00277-6 Ørnbo, J., Sneppen, C. & Würtz, P. (2005). Upplevelsebaserad kommunikation:

upplevelse, inlevelse, medlevelse. 2:a uppl. Göteborg: IHM Publishing

Bilaga 1.

INTERVJUGUIDE

1. Vad har ni för position/arbetsuppgift inom företaget?

Marknadsföring

2. Hur marknadsföring för ni er?

Sinnesmarknadsföring

3. Hur vill ni helst bemöta era kunder med marknadsföringen?, “stort och brett eller individuellt och djupt”

4. Vilka möjligheter ser ni med att använda sinnena i marknadsföringen för ert varumärke?

5. På vilket sätt differentierar ni ert varumärke idag?

6. Skulle ni kunna tänka er att använda sinnen/fler sinnen, använda mer smak för att differentiera ert varumärke?

7. Finns det en medveten strategi att använda de fem sinnena i er marknadsföring idag?

Vilka?

Smak

8. Anser ni att smak skulle stärka ert varumärke?

9. På vilket sätt?

10. Hur använder ni sinnet smak i er kommunikation 11. Vad är huvudsyftet med detta?

12. I vilket sammanhang introducerar ni en ny smak på er produkt?

13. Anser ni att det finns några speciella fördelar med att använda smak i er marknadsföring?

14. Anser ni att det finns några speciella nackdelar med att använda smak i er marknadsföring?

15. Hur viktigt anser ni att ert varumärkes inre karaktär och identitet avspeglas i er kommunikation

16. Tror ni att en mer utförlig beskrivning av era produkters smak kommer leda till ökad försäljning?

17. Anser du att relationen mellan varumärket och kunderna stärks då man använder sig av sinnesmarknadsföring?

18. På vilka grunder tror ni att era kunder väljer ert varumärke?

19. Är det några smaker som fungerar bättre än andra?

Konsumentbeteende

20. Hur mycket tar ni hänsyn till era kunders livsstil, intressen?

Kommunikation

21. Hur viktigt anser ni att varumärkets symbol och utseende är för varumärkets identitet?

22. Anser ni att marknadsföring av ert varumärke fungerar bäst då era kunder är Varumärken

Bilaga 1.

23. Vad anser du är ert största konkurrensmedel?

24. Vad anser ni är varumärkets främsta roll för er som märkesinnehavare?

25. Hur ser du på er marknadsföring i framtiden?

Handelshögskolan