Trovärdighet och relevans

Förutom en redogörelse för metod- och analysval i studien krävs även en diskussion kring hur studiens upplägg och genomförande kan värderas. Värderingen av en kvalitativ studie kan ses utifrån dess trovärdighet och relevans (Bryman 2016, ss. 384-386). Det kan beskrivas i relation till att vara transparent med hur studien gått till, att jag som forskare försökt att förhålla mig så pass objektiv som möjligt, att de tolkningar som görs framstår som rimliga samt hur relevant studiens slutsatser är för en större samhällskontext och för forskningsområdet.

82

En del i att bedöma trovärdighet handlar om transparens. För att säkerställa transparens i hur studien gått har analysen viktigt att framföra övertygande argument genom utförliga belägg från flera olika källor (Bryman 2016, s. 386). Utan en tydlig beskrivning av processen och hur temana kopplar till teorin finns risken att det kan uppfattas ge godtyckliga slutsatser. För att minska denna risk har jag redovisat de belägg som ges för en slutsats på ett så tydligt sätt som möjligt för att underlätta för läsaren att avgöra om argumenten håller. Jag har även i beskrivningen av analysprocessen redogjort så tydligt som möjligt för hur mönster och teman tagits fram och hur kopplingen i analysen mellan empiri och teori har gått till. Att även för mig själv skapa transparens i analysprocessen har underlättats av att använda programmet NVivo där jag har kunnat få överblick över arbetet och där det på ett enkelt sätt går att granska vilka delar av materialet som olika koder och teman baseras på.

Förutom transparens kan en kvalitativ studie värderas utifrån hur pass objektiv jag som forskare förhåller mig till min forskningsprocess och de slutsatser som dras (Bryman 2016, s. 386). Med en utgångspunkt i att det inte är möjligt att förhålla sig helt objektiv går det ändå att resonera kring hur jag har förhållit mig till min egen förförståelse. När jag inledde studien hade jag med mig olika teoretiska perspektiv på hinder och möjliggörare för miljöintegrering utifrån tidigare forskning på området för att inte på förhand avgöra vad som var viktigt eller förbigå något. Allteftersom visade det sig dock att några var relevanta medan andra inte. Utifrån förväntningar om att teorier om governance och nätverksstyrning skulle vara kännetecknande för miljöpolitik började jag med att läsa in mig på det området. Men det blev tydligt att de teorierna inte var relevanta i de processer jag studerade och därför uteslöts de. Genom att vara medveten om att jag har gått in i detta forskningsprojekt med en viss förförståelse har jag ändå försökt att hela tiden

83

reflektera kring hur det påverkar min syn på analysen och de slutsatser jag gör för att på så vis undvika ensidiga eller felaktiga tolkningar och slutsatser.

Trovärdighet i de tolkningar som görs är en annan del i att värdera en kvalitativ studie. De kan bedömas utifrån att tillräckliga empiriska belägg redovisas och att det framstår vara en rimlig tolkning av det empiriska materialet (Bryman 2016, s. 384). Det ställer krav på vilket material jag använder som grund till analys och hur olika material ställs i förhållande till varandra. Jag har därför använt mig av triangulering vilket innebär att flera typer av metoder och källor har använts i analysen (Bryman 2016, s. 386). I studien har jag använt mig av både dokumentstudier och intervjuer. För att säkerställa att en rimlig tolkning kan göras har det varit viktigt att de teman som framträder i materialet bygger på information från flera källor. Det har handlat om att jag jämfört mellan flera intervjuades beskrivningar, med skilda roller i processerna. I de delar som främst kommer från dokumentstudier har jag jämfört mellan flera kommunala dokument och ofta i relation till tidningsartiklar som kan bekräfta när och hur om olika skeenden i processerna. Även jämförelser mellan intervjuer och dokument har gjorts för att på så sätt säkerställa att de tolkningar jag har gjort bygger på tillräckliga empiriska belägg.

En annan viktig aspekt för att värdera en kvalitativ studie handlar om studiens relevans (Bryman 2016, 390-391). I en kvalitativ studie brukar det innebära en så utförlig beskrivning av fallet som möjligt för att på så vis göra det möjligt för andra att bedöma vilket relevans studien har i andra kontexter. En av utgångspunkterna i min studie är att de två teoretiska perspektiven ”Lämpligt agerande” och ”Entreprenöriellt agerande” kan bidra till att öka kunskapen om vad som utgör hinder och vad som möjliggör miljöintegrering. Det bygger på ett synsätt om att flera orsaker ofta är kompletterande varandra i förklaringen av ett fenomen (Blatter och

84

Haverland 2012, s. 145). Detta synsätt gör dock att slutsatser om kausalitet kan ses som problematisk på flera sätt. Att flera mekanismer kan orsaka ett utfall, equifinalitet, och att flera mekanismer kan samverka för att orsaka ett visst utfall, samverkande orsakssamband (conjunctural), begränsar möjligheten för slutsatser som kan generaliseras (Rohlfing 2012, ss. 56-57). Jag ser därför den sociala världen som (ofta) mer komplicerad än att enbart kunna förklaras med en specifik orsak till ett samhällsfenomen (Hall 2006, ss. 26-27). Snarare än att försöka sträva efter att finna enkla samband har därför utmaningen istället varit att försöka hantera denna problematik. Det har inneburit att jag gått in på djupet för att följa processerna och tillämpat ett systematiskt tillvägagångssätt där hållbarheten i resultaten bygger på övertygande empiriska observationer och argument för dess koppling till teorin (Blatter & Haverland 2012, ss. 146-147). Dessutom innebär det att möjligheterna till generalisering blir begränsad och fokus för studien är att visa på vad som har påverkat miljöintegrering i detta fall och inte till en större population av liknande fenomen. Studiens betydelse kan istället beskrivas i termer av vilken relevans studien har inom forskningsområdet och i vilken mån studien bidrar till litteraturen på området (Bryman 2016, s. 391). Eftersom det finns få studier som följt hur miljöintegrering omsätts i praktisk tillämpning kan min studie bidra till förståelsen för de utmaningar en integrerande ansats har för att miljöpolitikens hantering i lokala policyprocesser. Studien kan därmed ha relevans inom forskningsområdet i stort och användas som utgångspunkt för vidare studier om miljöintegrering i andra kontexter och möjligen annan typ av policyintegrering.

85