Trovärdighet

Vid de fall där respondenten påpekade att någon del av materialet verkade överdriven eller mindre sanningsenlig diskuterades också filmens trovärdighet. I huvudsak diskuterades fallunderlagets trovärdighet på tre olika sätt, som här presenteras som tre underteman:

7.6.1.

Positiva och negativa överdrifter

Vid respondenternas kommentarer kring de överdrifter som pekats ut gick det att urskilja att materialets trovärdighet berodde mycket på vad det är som överdrivs och vilket sätt det görs på. I de fall där något förfinades eller målades upp som lite bättre än vad det egentligen är visade respondenterna inga större problem med att ha överseende med överdrifterna. Positiva överdrifter bortförklarades istället med filmernas syfte och kontext, att de är producerade som marknadsföring. Den aspekten behandlas mer i stycke 6.6.3.

Däremot när något visades på ett sätt som respondenten upplevde som sämre än vad det är i verkligheten så upplevde respondenten att detta påverkade hans eller hennes uppfattning av filmens trovärdighet mer. Den del av fallunderlaget där respondenterna påpekade negativa överdrifter handlade endast om en av filmerna, ”Skövde söker rektor”. Respondent nr 6 förklarade varför den negativa överdriften inte känns okej på följande sätt:

27

”Det känns konstigt att svartmåla en hel stadsdel på det sättet. Jag har ju hört från de som bor där att de blev väldigt besvikna när den här filmen började visas. Och det förstår jag, jag skulle inte vilja att någon pratade så här illa om mina hemkvarter, speciellt inte när det inte är sant.” –Respondent nr 6, 2016-11-24.

Respondent nr 6 jämför här sin egen bild av skolan och samhället som filmen handlar om med bilden som framställs i materialet. Då framställningen av skolan och samhället är en sämre bild än den som respondenten själv har upplevs detta som en negativ överdrift.

Respondenten sätter också detta i perspektiv mot de som bor i stadsdelen och jämför med sin egen situation hur det skulle kännas om samma film gjordes om den egna stadsdelen.

7.6.2.

Tidigare erfarenhet

De tidigare erfarenheterna och vetskapen om vad som visades i filmerna visade sig ha stor betydelse för hur trovärdigt fallunderlaget upplevdes. Detta visade sig i huvudsak på två sätt: Antingen genom att saker som verkade överdrivet ändå kunde uppfattas som trovärdigt, förutsatt att respondenten visste om att det finns grund för det. Eller på motsatt sätt, att en överdrift uppfattas som mindre trovärdig eftersom respondenten vet om att verkligheten ser ut på ett annat sätt. Respondent tre visar i exemplet nedan hur tidigare vetskap kan bidra till filmens trovärdighet:

”Jag vet ju att Skövdebostäder är ett bostadsbolag med bra ekonomi, ovanligt bra ekonomi för att vara ett kommunalt bostadsbolag. Så därför kan det nog ligga sanning bakom det trots att det är stora planer.” –Respondent 3, 2016-11-19.

Respondenten förklarar att på grund av sin vetskap om Skövdebostäders ekonomiska läge så verkar filmen ”Skövdes framtid” trovärdig. Men detta visade sig även fungera åt andra hållet:

”Jag vet ju att det inte har varit så som de visar och beskriver om vilka problem skolan har haft. Och när jag vet om det så är det svårt att tro på resten också, även om jag inte riktigt har koll på allt.” –Respondent 5, 2016-11-23.

Respondent 5 beskriver här att filmen ”Skövde söker rektor” inte är trovärdig eftersom respondenten utifrån egna erfarenheter vet om att delar av det som visas och berättas om i filmen inte stämmer överens med verkligheten.

Detta kan ses som att fallunderlaget antingen går i linje med eller ställer sig i konflikt mot den kunskapsmässiga aspekten av respondenternas relation till de objekt som visas i filmerna. Om budskapen som visas överensstämmer med det man tidigare vet kan det ses som att trovärdigheten förstärks genom budskapet, då man får ytterliggare en bekräftelse på att uppfattningen man hade sedan innan stämmer. Är det däremot tvärtom ges mottagaren en anledning att tvivla på vilken information och uppfattning som egentligen stämmer.

28

Hedquist (2002) menar att så kallade dubbla budskap, budskap som inte stämmer överens med varandra, kan leda till att mottagaren börjar tvivla på sändarens transparens,

opartiskhet, kunskap och förmåga att tala sanning. Alla nämnda faktorer är bidragande för att uppfatta sändaren som trovärdig vilket är en förutsättning för att kunna etablera förtroende.

7.6.3.

Syftet helgar medlen

Något som blev tydligt i flera intervjuer var att filmernas syfte och mål är en viktig del i hur de uppfattas. Flera av respondenterna som uttryckte att delar av fallunderlaget kändes överdrivet eller mindre trovärdigt visade ändå en förståelse för att det är filmer som har producerats i marknadsföringssyfte och behöver kunna väcka uppmärksamhet och vara intressanta för att nå målet.

Ett resonemang kring förståelsen inför det som uppfattades som överdrivet eller konstigt var att syftet bakom reklamen är bra, och att det då är okej att ta till medel som känns

tveksamma. Detta temat förekom till största del i samband med filmen ”Skövde söker rektor”. Respondent 3, som i huvudsak var kritisk till filmen, menade att syftet i detta fallet skulle kunna väga upp för de medel som används:

”Jag tror att man har velat skruva till det lite för att få lite reaktioner och så faktiskt, för att lyckas få en rektor med lite mer driv i, som är lite utöver genomsnittet. Och det tror jag faktiskt att man lyckas med.” – Respondent 3, 2016-11-19.

I resonemanget framhålls det slutliga målet med filmen som en viktig faktor, respondenten beskriver också här en förståelse för tillvägagångssättet som används och visar en tro på att sättet filmen är gjord på också leder till det önskade resultatet.

Liknande reflektioner förekom kring filmen ”Välkommen till Skövde – Hjärtat av Skaraborg”. Som nämnts tidigare upplevdes filmen av några respondenter som lite förfinad och

överdriven, men även detta försvarades med att det är marknadsföring med syftet att visa upp en bra bild och positiva egenskaper. Vid diskussionen om denna filmen framställdes inte överdrifterna som något större problem utan tonades istället ned av respondenterna genom att sätta det i kontext till syftet.

Dock gick uppfattningarna isär vid detta ämnet, då flera av respondenterna också menade att även om syftet bakom filmen är bra så kan man inte ta till vilka medel som helst. En

respondent som även uttryckte förståelse för syftet med filmen ”Skövde söker rektor” tyckte inte att de medel som används var försvarbara och resonerade på följande sätt:

”Jag förstår ju att det är för att skapa uppmärksamhet och det kanske är vad som krävs för att få tag i en rektor som är lite utöver det vanliga. Men det gör nog många

29

besvikna på vägen också, och man kan ju fundera lite på om det verkligen är värt det. Det måste kännas lite som ett hån mot de som går på skolan eller jobbar på skolan, så frågan är om man verkligen gör skolan en tjänst genom det här. Jag tror nog inte det.” –Respondent nr 5, 2016-11-23.

Respondenten menar här att det kanske är nödvändigt att på något sätt väcka

uppmärksamhet för att nå målet med filmen men framhåller ändå att sättet de gör det på inte är försvarbart när personer med anknytning till skolan eller stadsdelen kan ta illa upp.

Sammantaget verkar positiva överdrifter vara okej så länge det finns en verklighetsförankring i dem. Däremot negativa överdrifter är svårare att acceptera. Utifrån respondenternas

resonemang verkar det handla om en avvägning; Är syftet är tillräckligt bra för att väga upp för de medel som används? På den frågan är respondenterna oense vilket vittnar om att gränsen för hur stora överdrifter som accepteras varierar mellan olika personer.