Validitet och reliabilitet är begrepp som har legat till grund för flertalet resonemang hos forskare. Eftersom dessa begrepp inte anses relevanta för den kvalitativa studie som vi gjort används istället trovärdighet. Trovärdigheten omfattas av fyra kategorier närmare bestämt: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och möjligheten att styrka och bekräfta. (Bryman, Bell, 2003, s. 307)
9.1.1 Tillförlitlighet
Det första trovärdighetskriteriet är tillförlitlighet. En hög tillförlitlighet erhålls när en studie baseras på att forskaren skildrar verkligheten på ett korrekt sätt och därmed överför detta till studien. Den trovärdighet som forskaren ger skapar en direkt hänvisning till hur andra människor uppfattar den, detta kan ge olika resultat eftersom den sociala verkligheten kan beskrivas på olika sätt. Att erhålla tillförlitlighet i en studie är ett bevis på att undersökningen som gjord på ett sätt som kan anses rätt. (Bryman & Bell 2003, s. 307) Upplägget av vår intervjumanual med frågor och underfrågor, som ställdes om inte respondenten kom in på det själv, bidrog till att vi kunde samla så mycket för studien relevant material, detta höjer tillförlitligheten för vår studie. Tre respondenter spelade vi in och två antecknade vi intervjuerna med, transkriberingar av materialet gjordes.
Respondenterna i vår studie är inte opartiska deltagare då de vet syftet med studien och deras objektivitet påverkas självfallet av de olika förkunskaper och erfarenheter de bär på. För att öka tillförlitligheten i det insamlade materialet har vi under intervjuernas gång hela tiden varit uppmärksamma och frågat respondenterna om vi uppfattat deras svar på rätt sätt eller om de menar att svaren borde tolkas på annat vis. Detta för att få korrekta svar och tolkningar att använda vid analysen. Vi valde att göra på det sättet istället för att använda oss av en respondentvalidering där man skickar ut det transkriberade materialet till respondenterna för att låta de gå igenom och se om det överensstämmer med deras faktiska svar och åsikter. Vi anser att sättet vi arbetade på kan ses som en ersättning av resultatet som en respondentvalidering borde ha gett, men det är lite effektivare samt att respondenterna direkt under intervjun får chans att klargöra vad de faktiskt menar när frågetecken dyker upp.
9.1.2 Överförbarhet
Det andra trovärdighetskriteriet är överförbarhet. Överförbarheten i en studie handlar om hur överförbara resultaten i studien är på en annan miljö (Bryman & Bell 2003, s. 307). Valet av fem olika banker på blandade orter ger en viss bredd i undersökningen. Vi är dock medvetna om att vi inte kan generaliseras utifrån de svar vi erhållit. Svaren vi fått av våra respondenter har stämt ganska bra överens med varandra och vi menar att
vi skulle få liknande svar om man vänt sig till andra banker eller gjort intervjuerna vid en annan tidpunkt. Detta antagande bygger vi även på de tidigare studierna som finns med i uppsatsen, de visar att snarlika resultat på liknande frågor även fåtts i andra länder där avskaffandet genomförts. Med de förutsättningar som funnits anser vi att vår studie uppfyller kraven för en god överförbarhet.
9.1.3 Pålitlighet
I kvantitativ forskningen används begreppet reliabilitet och motsvarigheten i kvalitativ forskning är pålitlighet. Pålitlighet innebär en granskning av studien för att säkerställa att en fullständig redogörelse finns i studiens avsnitt. För att nå en hög grad av pålitlighet kan utomstående personer rådfrågas under studiens gång eller vid färdigställandet. (Bryman & Bell, s. 306-307). Vi har bland annat konsulterat revisorn som nämndes i inledningen av uppsatsen när vi stöt på frågor och problem inom området. Revisorn har även läst igenom, kommenterat på och granskat de sista utkasten av uppsatsen. Vi anser att detta moment, att en sakkunnig person inom området läst och granskat uppsatsen, ger studien en hög pålitlighet.
9.1.4 Styrka och bekräfta
Det fjärde och sista trovärdighetskriteriet är möjlighet att styrka och bekräfta. När man arbetar med en undersökning är det viktigt att arbeta utifrån god tro. Att arbeta i god tro innebär att egna värderingar och åsikter från forskaren inte skall inverka på studien och de slutsatser som arbetas fram. (Bryman & Bell, s. 306-307) Vi har under studien återkoppla till studiens problemformulering och syftet vi arbetar utifrån. Detta för att inte själva styra resultatet av studien med egna åsikter gällande ämnet. För att inte missleda läsaren har vi redogjort för den förförståelse vi har och hur detta eventuellt kan påverka studien. Med hjälp av transkriberingar av intervjuerna har vi försökt undvika att vi missuppfattat de svar som respondenterna lämnat, men vi kan trots detta inte garantera att inga missförstånd eller misstolkningar skett.
Referenser
Litteratur
Artsberg, Kristina, (2003), Redovisningsteori: - policy och -praxis, Liber ekonomi, Malmö
Backman, Jarl, (2008), Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund
Bryman, Alan, Bell, Emma, (2005), Företagsekonomiska forskningsmetoder, Liber Ekonomi, Malmö
Eriksson, Lars-Torsten och Wiedersheim-Paul Finn, (2001), Att utreda, forska och rapportera, Liber Ekonomi, Malmö
FAR, (2005), Revision En Praktisk beskrivning, FAR Förlag, Stockholm
Granberg, Otto, (2004), Lära eller läras: Om kompetens och utbildningsplanering i arbetslivet, Studentlitteratur, Lund
Green, Erling, (1997), Kreditbedömning och intuition – ett tolkningsförlag, Lund University Press, Lund
Grönroos, Christian, (2002), Service management och marknadsföring – En CRM ansats, Liber ekonomi, Malmö
Halvorsen, Knut, (1992), Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund Hanson, Hans Ingvar, (1999), Information och moral, IHM Förlag AB, Göteborg Huemer, Lars, (1998), TRUST in Business Relations, WSOY, Finland
Johansson Lindfors, Maj-Britt, (1993), Att utveckla kunskap: Om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning, Studentlitteratur, Lund Ryen, Anne, (2004), Kvalitativ intervju, Liber ekonomi, Malmö
Sundgren, Stefan, Nilsson, Henrik, Nilsson, Stellan, (2009), Internationell Redovisning: Teori och praxis, Studentlitteratur
Svensson-Kling, Katarina, (1999), Credit intelligence in Banks, The Institute of Economic Research, Malmö
Avhandlingar
Svanström, Tobias, (2008), Revision och rådgivning: Efterfrågan, kvalitet och oberoende, Print och Media Umeå Universitet, Umeå
Svensson, Birgitta, (2003), Redovisningsinformation för bedömning av små och medelstora företags kreditvärdighet, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala
Tidningsartiklar
Axelsson, Olof, Nya vindar inom revision, Civilekonomen, Nr 9, 2009, s. 22 Ehlin, Åsa, En efterfrågestyrd revision minskar förväntningsgapet, Balans, Nr 2, (2008), a
Ehlin, Åsa, Slopa inte revisorn!, Balans, Nr 2, (2008), b
Precht, Elisabeth, Det ska vara lätt att göra rätt, Balans, Nr 2, (2008) Thorell, Per, Norberg, Claes, Revision i små företag, Går det att försvara revisionsplikten?, Balans, Nr 3, (2005), b
Vetenskapliga artiklar
Berry Aidan, Robertson Jenny, (2006), Overseas bankers in the UK and their use of information for making lending decisions: Changes from 1985, The British Accounting Review, University of Brighton, UK
Blackwell David W., Noland Thomas R., Winters Drew B., (1998), The Value of Auditor Assurance: Evidence from Loan Pricing, Journal of Accounting Research Vol. 36 No. 1, USA
Cooper, Martha C, Gardner, John T, (1993) Building Good Business Relationships – More than just Partnering or Strategic Alliances?, International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, Vol.23 No.6, pp.14-26
Cooper, Stuart, (2004), Corporate social performance: a stakeholder approach, Ashgate Publishing Company, Burlington, USA
Meyerson, D; K E. Weick & RM Kramer (1996), "Swift Trust and Temporary Groups" in R M Kramer & T R Tyler (Eds) Trust in Organizations, London:Sage
Mishra, A K (1996), "Organizational Responses to Crisis: The Centrality of Trust" in R M Kramer & T R Tyler (Eds) Trust in Organizations, London:Sage
Tomkins, Cyril, (2001), Interdependencies, trust and information in relationships, alliances and networks, Accounting, Organizations and Society 26, p.161-191
Yamak, Sibel, Süer, Ömür, (2005), State as a Stakeholder, Corporate Goverance, vol. 5, nr 2
Elektroniska referenser
Europeiska kommissionen, hämtad 14 november 2009, kl. 14.39 från, http://ec.europa.eu/
FARSRS, hämtad 10 november 2009, kl. 10.08 från, http://www.farsrs.se Merriam-Webster, hämtad 12 november 2009, kl. 13.03 från,
http://www.merriam-webster.com/dictionary/
Nationalencyklopedin, hämtad 15 december 2009, kl. 13.45 från, www.ne.se Strenger, Therese, Hallin, Göran, Sandén, Peter, Revision, förtroende och krediter En undersökning av bankernas uppfattning om revisionens betydelse vid kreditgivning, (2008), s. 5 hämtad 12 november 2009, kl.14.18 från,
http://www.farsrs.se/pls/portal/docs/PAGE/FAR/PUBLIKATIONER/RAPPORTER/RE VISION%2C%20F%D6RTROENDE%20OCH%20KREDITER%2C%20SWECO.PDF Regeringen, hämtad 13 november 2009, kl. 10.14 från,
http://www.regeringen.se/sb/d/10450/a/102165
Regeringskansliets rättsdatabaser, Aktiebolagslagen, hämtad 9 december 2009, kl. 13.11 från, http://www.notisum.se/rnp/SLS/lag/20050551.htm,
Smålands Näringsliv, hämtad 13 november 2009, kl.10.36 från,
http://www.smalandsnaringsliv.se/epaper/products/sn_2009-02-28/pdfs/19.pdf Soliditet, Säkra affärer, nr.3, 2008,
http://www.soliditet.se/Pages/NewsArticlePage____2230.aspx
LR Revision, hämtad 16 november 2007, från, http://www.lr-revision.se/revision.pab Skatteverket, 2008, Skatteverkets yttranden om (SOU 2008:32),
http://www.skatteverket.se/rattsinformation/remissvar/2008/remissvar2008/1312226680 8112.5.121b82f011a74172e5880005981.html?posid=2&sv.search.query.allwords=revis ion
Thorell, Per, Norberg, Claes, Revisionsplikten i små aktiebolag, Svenskt näringsliv, (2005), a,
http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00000/Revisionsplikten_i_sm__45 8a.pdf