8. Studiens sanningskriterier
8.1 Trovärdighet
Av trovärdighetens fyra delkriterier börjar vi med att granska tillförligheten.
Tillförlitlighet handlar om hur pass trovärdig läsaren uppfattar forskarens analys
(Bryman & Bell, 2005, s. 307). Denscombe (2009, s. 424) anger att forskaren behöver kunna visa på att empirin har stöd i något som är väsentligt, tillförlitlig, sant och reellt. Fördelen med att vi använt oss av intervjuer är att vi till viss del kunnat kontrollera trovärdigheten samtidigt som vi samlat in data. Tillförlitligheten ökar även genom att vi utgått från teorin när vi skapat intervjuguiden.
Vi har ökat tillförlitligheten i vår studie genom att bland annat sända den transkriberande intervjun samt även delar av analysen till respondenterna. Detta har gett dem en möjlighet att läsa igenom och kontrollera att vi uppfattat dem på rätt sätt. Enligt Bryman & Bell (2005, s. 307) är denna “deltagar-validering” positiv för tillförlitligheten. Vad som dock kan påpekas som en svaghet i vår studie är att två av respondenternas bekräftelse uteblivit på grund utav en bristande mängd tid hos dessa. Vid studiens färdigställande har dock resultatet skickats till samtliga respondenter. Ljudinspelningar och transkriberingar av intervjuer är också sparade.
Överförbarhet innefattar hur väl studiens resultat kan överföras till en annan miljö eller
kontext (Bryman & Bell, 2005, s. 307). I denna studie har den sociala verkligheten hos endast sju stycken företag studerats. I och med detta anser vi att våra resultat inte har tillräcklig bredd för att kunna generaliseras för alla virtuella projekt. Vi menar dock att många av de slutsatser som dragits med stor sannolikhet ger en någorlunda rättvis bild över hur situationer kan se ut i projekt på distans. Detta är sedermera varför vill ange att resultatet kan vara överförbart på så sätt att projektledare som leder virtuella grupper kan ta med sig vissa lärdomar från studiens resultat.
Pålitlighet - För att uppnå hög detta ska det vara möjligt att använda samma
mätinstrument på olika, oberoende av varandra, studier och uppnå snarlika resultat. (Jacobsen, 2002, s. 264-265) För att öka pålitligheten i vår undersökning har vi till
M
72
exempel gått igenom litteraturen noggrant. Att vi genomfört en förstudie av intervjuguiden ökar även det reliabiliteten eftersom det bidrar till att intervjuguiden enbart består av väl genomtänkta och tydliga frågor. Att vi spelat in alla intervjuer gör att ingen misstolkning kan uppstå och enligt Patel & Davidsson (2003) ökar även detta pålitligheten.
Vårt material har under arbetets gång blivit ur ett granskat synsätt kontrollerat av andra forskare. De har framför allt kontrollerat de begynnande faserna i forskningsprocessen, som innefattar problemformulering, urval, intervjumall och teorier. Denna granskning innebär att pålitligheten i studien ökar ytterligare. (Bryman & Bell, 2005, s. 307)
Styrka och Bekräfta - Trovärdighet ökar om forskaren kan styrka att de inte medvetet
låtit personliga värderingar påverka studien (Bryman & Bell, 2005, s. 307-308). Genom att skriva om vår förförståelse har läsaren blivit informerad om vilka influenser som kan finnas. Men detta har även gjort oss själva medvetna om dessa risker, vilket gjort att påverkan av dem lättare kan undvikas. Vi har därför inte medvetet försökt påverka studien.
8.2 Äkthet
Äktheten är uppdelad i två kriterier. För det första kan äktheten i studien bedömas genom att se om forskaren skapat en rättvis bild av den grupp som studerats. (Bryman & Bell, 2005, s. 308-309) Vi anser att vi till stor del gett en rättvis bild av respondenterna och den grupp som de representerar, projektledare. Eftersom respondenterna kunnat läsa igenom materialet anser vi att det förstärker att vår studie är objektiv och ärlig.
Äkthet handlar även om forskaren har autenticitet, vilket innebär om denne skapar en större förståelse hos respondenterna gällande deras sociala situation. (Bryman & Bell, 2005, s. 309) Vår förhoppning är att vår studie till stor del påverkar uppfattningen av respondenternas situation. Respondenternas deltagande i vår studie tror vi kan leda till att nya tankeprocesser startats. Genom att läsa igenom det färdiga materialet och därmed ta del av varandras verkligheter ökar det deras uppfattning om hur andra organisationer arbetar. Syftet med vår uppsats är att öka insikten hos projektledare vad gäller projektledning på distans och vår förhoppning är att studien kan bidra med inspiration att genomföra förbättringar, både för deltagarna i vår studie, men även till andra projektledare.
73
9. Referenser
_____________________________________________________________________________
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och Reflektion. Lund: Studentlitteratur Anantatmula, V.S. (2010). Project Manager Leadership Role in Improving Project Performance. Engineering Management Journal, 22 (1), 13-22.
Archer, N.P. (1990). A Comparison of Computer Conferences with Face-to-face
Meetings for Small Group Business Decisions. Behaviour & Information Technology, 9 (4), 307-317.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur Bal, J., Wilding, R. & Gundry, J. (1999). Virtual Teaming in the Agile Supply Chain.
International Journal of Logistics Management, 10 (2), 71-82.
Bell, B.S. & Kozlowski, S.W.J. (2002). A Typology of Virtual Teams: Implications for Effective Leadership. Faculty Publications - Human Resource Studies, 1 (1)
Beranek, P.M., Broder, J., Reinig, B.A., Romano, Jr., N.C & Sump, S. (2005).
Management of virtual project teams: Guidelines for team Leaders. Communications of
the Association for Information Systems, 16, 247-259.
Bloisi, W., Cook, C.W., & Hunsaker, P.L. (2007). Management & Organisational
Behaviour. McGraw-Hill Education
Bordia, P. (1997). Face-to-Face Versus Computer-Mediated Communication: A Synthesis of the Experimental Literature. The Journal of Business Communication, 32 (1), 99-120.
Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Slovenien: Liber.
Burke, K. & Chidambaram, L. (1996). Do Mediated Contexts Differ in Information Richness? A Comparison of Collocated and Dispersed Meetings. Proceedings of the
Twenty-Ninth Annual Hawaii International Conference on System Sciences, Hawaii,
92-101.
Cascio, W.F. & Shurygailo, S. (2003). E-leadership and virtual teams. Organizational
Dynamics, 31 (4), 362-376.
Chidambaram, L. (1996). Relational Development in Computer-supported Groups. MIS
Quarterly, 20 (2), 143-163.
Chidambaram, L. & Boström, R. (1993). Evolution of Group Performance Over Time: A Repeated Measures Study of GDSS Effects. Journal of Organizational Computing, 3 (4), 443-469.
74
Clark, M.C. & Payne, R.L. (1997). The nature and structure of workers' trust in management. Journal of organizational behavior, 18, 205-224.
Cleland, D.I. (1995). Leadership and the project-management body of knowledge.
International Journal of Project Management, 13 (2), 83-88.
Cohen, S.G. & Bailey, D.E. (1997). What Makes Teamwork Work: Group Effectiveness Research from the Shop Floor to the Executive Suite. Journal of
Management, 23 (3), 239-290.
Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler – Samhällsforskarens handbok i tio
punkter. Lund: Studentlitteratur
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dwivedula, R. & Bredillet, C. (2010). Profiling work motivation of project workers.
International Journal of Project Management, 28, 158-165.
Eklund, S. (2002). Arbeta i projekt – en introduktion. Lund: Studentlitteratur Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. (2011). Rapportboken - hur man skriver
uppsatser, artiklar och examensarbeten. Nionde upplagan. Malmö: Liber
Espinosa, J.A., Kraut, R.E., Slaughter, S.A., Lerch, J.F., Herbsleb, J.D. & Mockus, A. (2001). Shared Mental Models, Familiarity and Coordination: A Mulit-Method Study of Distributed Software Teams. Human-Computer Interaction Institute, Paper 95.
Geister, S., Konradt, U. & Hertel, G. (2006). Effects of Process Feedback on Motivation, Satisfaction, and Performance in Virtual Teams. Small Group Research, 37 (5), 459-489. Herzberg, F. (1968). One more time: How do you motivate employees?. Harvard
Business Review Classic, 46 (1), 53–62.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur
Hunsaker, P.L., & Hunsaker, J.S. (2008). Virtual Teams: A Leaders Guide. Team
Performance Management, 14 (1/2), 86-101.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämne. Studentlitteratur, Sverige.
Jacobsen, D.I. & Thorsvik, J. (2008). Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur.
Jansson, T & Ljung, L. (2004). Projektledningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
75
Organization Science, 10 (6), 791- 815.
Johansson, C, Dittrich, Y., & Juustila, A. (1999). Software Engineering Across Boundaries: Student Project in Distributed Collaboration. IEEE Transactions on
Professional Communication, 42 (4), 286-296.
Johansson-Lindfors, M-B. (1993). Att utveckla kunskap. Lund: Studentlitteratur. Jurrens, G.K. (2005). Long Distance Leadership – A Compendium of Successful Remote Technology and Innovation Management Practices. Engineering Management
Conference, 2, 705-709.
Kaiser, P., Tullar, W., & McKowen, D. (2000). Student Team Projects by Internet.
Business Communication Quarterly, 63 (4), 75-82.
Kaufmann, G., & Kaufmann, A. (2005). Psykologi i organisation och ledning. Lund: Studentlitteratur.
Kayworth, T. & Leidner, D. (2000). The Global Virtual Manager: A Prescription for Success. European Management Journal, 18 (2).
Kerzner, H. (2006). Project Management: A Systems Approach to Planning, Scheduling,
and Controlling (9th ed.), John Wiley & Sons.
Kulkarni, Dr. M. (2011). Revisiting Maslow the “IT”-way – A case Study. International
Conference on Management.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Lewén, B. & Philip, H. (1998). Ledande projektledning. Stockholm: Santerus Förlag AB.
Lööw, M. (2009). Att leda och arbeta i projekt. 3:e upplagan. Malmö: Liber Ekonomi. Macheridis, N. (2009). Projektaspekter - kunskapsområden för ledning och styrning av
projekt. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur
Maznevski, M. & Chudoba, K. (2000). Bridging Space Over Time: Global Virtual Team Dynamics and Effectiveness. Organization Science, 11 (5), 473-492.
Majchrzak, A., Rice, R., Malhotra, A., King, N., and Ba, S. (2000). Technology
Adaptation: The Case of a Computer-supported Inter-organizational Virtual Team. MIS
Quarterly, 24 (4), 569-600.
Maslow, A. (1943). A theory of human motivation. Psychological Review, 50, 370-396. Nordengren, M. & Olsen, B. (2006). Att leda på distans – I tid och rum. Malmö: Liber
76
AB.
Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data. Malmö: Liber AB
Oldham, G.R. & Hackman, J.R. (2010). Not what it was and not what it will be: The future of job design research. Journal of Organizational Behavior, 31, 463–479. Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur
Paton, R.A., Paton, R., & McCalman, J. (2008). Change Management: A guide to
Effective Implementation. SAGE Publications
Porter, L.W., Bigley, G.A. & Steers, R.M. (2002). Motivation and Work Behavior. 7th edition. McGraw-Hill College
Powell, A., Piccoli, G. & Ives, B. (2004). Virtual Teams: A Review of Current Literature and Directions for Future Research. The DATA BASE for Advances in
Information Systems, 35 (1), 6-36.
PMI, Project Management Institute, (2005). PMBOK – A Guide to the Project
Management Body of Knowledge. Sylva, NC: The Project Management Institute
Rapp Ricciardi, M. & Schaller, J. (2005). Projektpsykologi – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Robey, D., Khoo, H., & Powers, C. (2000). Situated Learning in Cross-functional Virtual Teams. IEEE Transactions on Professional Communications, 43 (1), 51-66. Sadri, G & Bowen, R.C. (2011). Meeting employee requirements: Maslow´s hierarchy of need is still a reliable guide to motivating staff. Industrial engineer: IE, 43 (10), 44-48.
Sarker, S., Lau, F., & Sahay, S. (2001). Using an Adapted Grounded Theory Approach for Inductive Theory Building About Virtual Team Development. Database for
Advances in Information Systems, 32 (1), 38-56.
Saunders, C.S. (2000). Virtual teams: Piecing Together the Puzzle. I: Zmud, R.W., red.
Framing the Domain of IT Management: Projecting the Future Through the Past.
Cincinnati, OH: Pinnaflex.
Schein E. (1994). Organizational Psychology. Prentice-Hall Inc, New Yersey. Schmid, B. (2008). Motivation in Project Management: The Project Manager’s Perspective. Project Management Journal, 39 (2), 1-47.
Sharda, R. Barr, S.H. & McDonell, J.C. (1988). Decision Support System Effectiveness: A Review and an Empirical Test. Management Science, 34 (2), 139-157.
77
Smith, G.R. (1999). Project Leadership: Why Project Management Alone Doesn’t Work.
Hosp Materiel Management Quarterly, 21 (1), 88-92.
Sotiriou, D. & Wittmer, D. (2001). Influence Methods of Project Managers: Perceptions of Team Members and Project managers. Project Management Journal, 32 (3), 12-21. Suchan, J. & Hayzak, G. (2001). The Communication Characteristics of Virtual Teams: A Case Study. IEEE Transactions on Professional Communication, 44 (3), 174-186. Söderlund, J. (2004). Building theories of project management: past research, questions for the future. International Journal of Project Management, 22 (3), 183-191.
Söderlund, J. & Bredin, K. (2006). HRM in Project-Intensive firms: Changes and Challenges. Human Resource Management, 45 (2), 249–265.
Tonnquist, B. (2008). Projektledning. 3e upplagan. Stockholm: Bonnier Utbildning. Trost, J. (2007). Enkätboken. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Turner, R.J. & Müller, R. (2003). On the nature of the project as a temporary organization. International Journal of Project Management, 21, 1-8.
Turner, R.J. & Müller, R. (2005). The Project Manager’s Role as a Success Factor on Projects: A Literature Review. Project Management Journal, 36 (2), 49-61.
Warkentin, M.E., Sayeed, L. & Hightower, R. (1997). Virtual Teams versus Face-to-face Teams: An Exploratory Study of a Web-based Conference System. Decision
Sciences, 28 (4), 975-996.
Wenell, T. (2009). Wenell om projekt. Uppsala: Uppsala Publishing House AB. Westland, J. (2006). The Project Management Life Cycle. London: Kogan Page
I
BILAGA 1 - Mejl till intervjupersonerna
Hej!Vi är två studenter som studerar vid Handelshögskolan på Umeå Universitet. Vi håller i dagsläget på med vårt examensarbete som vi har valt att inrikta mot projektledning.
Efter att vi har läst in oss på hur en projektledare bör och kan agera vad gäller att motivera sina medlemmar på distans skulle vi vilja genomföra intervjuer med
projektledare som har geografisk distans till sina anställda, för att se hur teorin stämmer överens med verkligheten. Syftet med vår undersökning är att försöka bidra till en utökning av den befintliga forskningen inom projektstyrning på distans. Vi vill även skapa en större förståelse för vad som motiverar medarbetare att medverka i projekt och att sedan göra sitt bästa för att nå målet för projektet. Detta vill vi göra genom att bland annat kolla på:
Vilka motionsfaktorer finns i projekt som sker på distans?
Vilka hinder för att uppnå hög motivation finns?
Vilken typ av ledarskap passar bäst för denna typ av projektstyrning?
För att komma i kontakt med organisationer som passar vår studie skulle vi vilja veta om det finns möjlighet att intervjua någon person med ledaransvar för projekt? Vi undrar även om denna person har anställda under sig som är utspridda med en
geografisk distans? Dessutom undrar vi hur ofta ledaren träffar dessa anställda och har fysiska möten?
Beroende på hur ni besvarar frågorna ovan kommer vi se över hur ni matchar vår studie och sedan återkomma till er så snart som möjligt. Vår plan är att intervjuerna kommer att ske under vecka 13-14, men detta är givetvis något vi är villiga att anpassa efter Ert schema. Intervjuerna beräknas ta cirka 45min.
Vi är väldigt tacksamma om Ni vill ställa upp! /Emma Sjölund & Fannie Mikaelsson
II
BILAGA 2 - Intervjuguide
INLEDNING
Berätta lite om dig själv och företaget
- Hur länge har du arbetat på företaget
- Vilken befattning har du? - Vilken position har du i företaget?
- Beskriv ditt arbete i projektet - på vilket sätt arbetar ni i projekt på distans? Hur blev du utvald att vara ledare i projektet? - Var det valfritt?
- Har du någon utbildning inom ledarskap?
- Har du några tidigare erfarenheter från ledarskapsarbete? SKAPA GRUPPEN
Hur tänker ni när ni skapar projektgrupper och väljer medlemmar? -utifrån kunskap? - utifrån personlighet?
KOMMUNIKATION
Hur kan kommunikationen se ut i en grupp som är geografiskt utspridd? - Använder ni något sorts verktyg? På vilket sätt används dem? Hur ofta har ni fysiska möten? Varför?
Hur fattas beslut som påverkar hela projektgruppen? RELATIONER
På vilket sätt lär du känna dina medarbetare när de är geografiskt utspridda? Hur skapar man en social relation?
På vilket sätt kan du påverka samarbetet i gruppen på distans? Hur gör du för att lösa konflikter på distans?
- Finns det några konflikter som du tycker är svåra att lösa på distans? Hur kan du som ledare visa engagemang och entusiasm på distans?
LEDARSKAP
Vad innebär rollen som projektledare för dig?
- Vad är det bästa och det sämsta med att vara projektledare? Nämn några egenskaper som du tycker är bra att ha som ledare.
Under projektets gång, var tycker du att ditt ledarskap är viktigast för medlemmarna? MÅLPLANERING
Hur brukar ni lägga upp arbetet inför ett projekt? - Tar du hjälp av de anställda vid planeringen? - Hur sätts målen upp?
- Kan de anställda påverka?
- Är det viktigt att projektets mål överensstämmer med medlemmarnas mål? - Hur gör du för att de ska sträva mot målen?