Kleen, Tyra, Lek. Från Roms bohême-värld, (Stockholm: Bokförlaget Bonnier, 1900). Utgiven under pseudonymen Isis.
Kleen, Tyra, En psykesaga, (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1902). Kleen, Tyra, ”Dansen som skön konst”, Mitt Hem, 15 nov 1907, s. 425–427. Kleen, Tyra, Form, (Stockholm: Nya Tryckeri-aktiebolaget, 1908).
Kleen, Tyra, ”Symbolism för alla”, Aftonbladet, 24 september 1910.
Kleen, Tyra, Strövtåg i Orienten, (Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag, 1911). Kleen, Tyra, ”Boro-Budur”, Ord och Bild, 1920, s. 272-276.
Recensioner från utställningen Två vidtberesta damer, SvD, DN, m fl. tidningar, Liljevalchs arkiv, 1922.
Kleen, Tyra, Mudras. The ritual hand-poses of the Buddha priests and the Shiva priests of
Bali, (London: Trench, Trubner & Co, 1924).
Kleen, Tyra, Ni-Si-Pleng. En historia om svarta barn berättad och ritad för vita barn, (Uppsala: Lindblad, 1924).
Kleen, Tyra, Vajang. Javajansk teater, (Stockholm: Rotogravyr, 1930).
Kleen, Tyra, Wayang. Javanese Theatre, (Stockholm: Statens Etnografiska Museum, New Series, Publication No. 2, 1937).
Kleen, Tyra, Tempeldanser och musikinstrument på Bali, (Stockholm: Rotogravyr, 1931). Kleen, Tyra, The Temple Dances in Bali, (Stockholm: Statens Etnografiska Museum, New Series, Publication No. 2, 1936).
Kleen, Tyra, Solens son, (Stockholm: Gothia, 1946).
Internetkällor
https://www.vigeland.museum.no.(2017-07-19) Tyra Kleen träffar ”Viegeland” och målar av honom, dagboksanteckning från Rom 30 och 31 maj 1905. Skulle kunna vara norske skulptören Gustav Vigeland, (1869-1943). Det finns dock ingen information på hemsidan om att han besökte Rom 1901, däremot att han besökte Florens 1895-1896.
Hugo E Alfvén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5657, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. F. Hennerberg.), hämtad 2018-06-12. När Tyra Kleen skriver att hon möte ”Alven”
Gerda Sprinchorn, https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=20015 Gerda Sprinchorn, 2018-02-18
Litteratur
Ahlund, Mikael, ”Reseskildringarna, gravyrverken och drömmen om Italien”, ur Drömmen
om Italien. Nordiska resenärer i Södern 1750-1870, (Stockholm: Nationalmusei
utställningskatalog nr 637, 2004), s. 24-29.
Ambjörnsson, Ronny & Sörlin, Sverker (red.) Obemärkta - Det dagliga livets idéer, (Stockholm: Carlsson Bokförlag, 1995).
Ambjörnsson, Ronny, Ellen Key – En europeisk intellektuell, (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2012).
Andersson, Barbro, ”Postmodernist som avantgardestrategi” i Donald Broady (red.),
Kulturens fält, en antologi, (Göteborg: Daidalos, 1998), 217-234.
Baudelaire, Charles, ”La Chevelure”, ur Les Fleurs du mal, (Paris, 2:a uppl. 1861). (1857). Bengtsson, Eva-Lena, ”Kamratliv, krig och kärlek: konstnärer i Rom vid 1800-talets mitt”, ur Drömmen om Italien. Nordiska resenärer i södern 1750-1870. (Stockholm: Nationalmusei utställningskatalog, 2004), 97-103.
Bengtsson, Eva-Lena, Inspirationens skatkammer: Rom og skandinaviske kunstnere i
1800-tallet, Hannemarie Ragn Jensen, Solfrid Söderlind & Eva-Lena Bengtsson (red.),
(Köpenhamn: Museum Tusculanum Press, 2003).
Bengtsson, Eva-Lena & Werkmäster, Barbro, Kvinna och konstnär i 1800-talets Sverige, (Lund: Bokförlaget Signum, 2004).
Björk, Tomas, ”Den svenska blicken på ’Orienten’ i 1800-talets visuella kultur”, Skiascope 2014, (red.) Jeff Werner, (Göteborg: Göteborgs konstmuseums skriftserie, 2014).
Björk, Tomas, ”1800-talet”, Lena Johannesson, (red.) Konst och visuell kultur i Sverige,
1810 - 2000, (Stockholm: Atlantis förlag, 2007), s. 68-90.
Blickenstaff, Jacob Clark, ”Women and science careers: leaky pipeline or gender filter?”,
Gender and Education, Volym 17, Nummer 4, (London: Routledge, 2005), s. 369-386.
Broady, Donald, (red.), Kulturens fält, en antologi, (Göteborg: Daidalos, 1998).
Bokholm, Sif, ”I vimlet. Mötesplatser för kvinnosak och kultur kring sekelskiftet 1900”, Österberg, Eva & Carlsson Wetterberg, Christina, (red.), Rummet vidgas, Kvinnor på väg ut
i offentligheten ca 1880-1940, (Stockholm: Atlantis, 2002), s. 252-309.
Bourdieu, Pierre, Kultursociologiska texter. I urval Broady & Palme, (Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag, 1993).
Bourdieu, Pierre, Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur, (Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag, 2000).
Bryson, Norman, ”Stillebenmåleri och det ’kvinnliga’ rummet”, Lindberg, Anna Lena, (red.), i Konst, kön och blick. Feministiska bildanalyser från renässans till postmodernism, (Stockholm: Norstedts Akademiska förlag, 1995), s. 89-135.
Burman, Carina, Vi romantiska resenärer – Med Ellen Rydelius i Rom, (Stockholm: Natur & Kultur, 2016).
Cavalli Björkman, Görel, Eva Bonnier – ett konstnärsliv, (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2013).
Cavalli Björkman, Görel, Kvinna i avantgardet: Sigrid Hjertén – liv och verk, (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2017).
Cederwall, Marcus, Tyra Kleen, en okänd symbolists liv och verk, C-uppsats, LiU 1994. Chadwick, Whitney, Women, Art, and Society, (London: Thames & Hudson, 2007). (1990). D’Alleva, Anne, Methods & Theories of Art History, (London: Laurence King Publishing Ltd., 2012). (2004).
D’Alleva, Anne, Writing Art History, (London: Laurence King Publishing Ltd. 2012). (2004).
Elliott, Bridget & Wallace, Jo-Ann, Women Artists and Writers. Modernist (Im)positionings, (London & New York: Routledge, 1994).
Facos, Michelle, Symbolist Art in Context, (Berkeley, Los Angeles, London: University of California Press, 2009).
Fagerström, Linda, Randi Fisher – svensk modernist, (Lund: Ellerströms förlag, 2005). Fogelström, Lollo, och Robbert, Louise, (red.), De drogo till Paris, Nordiska konstnärinnor
på 1880-talet, (Stockholm: Liljevalchs Konsthall, 1988).
Garb, Tamar, Sisters of the Brush, Women’s Artistic Culture in Late Nineteenth-Century
Paris, (New Haven and London: Yale University Press, 1994).
Gate, Jacob J:son, Ritningar till svenska sommar- och egnahemsvillor af trä, (Stockholm: H. Lindståhl, 1905).
Greer, Germaine, Hinderloppet. Kvinnans väg genom konsten, (Uppsala: Brombergs bokförlag, 1980).
Gullstrand Hermelin, Kerstin, (red.), Franzén, Niclas, Lind, Elisabet, Ström Lehander, Karin, Tyra Kleen, (Nyköping: eget förlag, 2016).
Gynning, Margaretha, Det ambivalenta perspektivet. Eva Bonnier och Hanna Hirsch-Pauli i
Johannesson, Lena (red.), Konst och visuell kultur i Sverige, (Stockholm: Bokförlaget Signum, 2007).
Johansson, Britt-Inger, ”De svenska arkitekternas studieresor”, Inspirationens
skatkammer: Rom og skandinaviske kunstnere i 1800-tallet, Hannemarie Ragn Jensen,
Solfrid Söderlind & Eva-Lena Bengtsson (red.), (Köpenhamn: Museum Tusculanum Press, 2003).
Josephson, Peter, och Lundgren, Frans, (red.), Historia i praktiken, Niskanen, Kirsti ”Betydelsen av att välja tolkningsram”, Mats Persson ”Mellan empiri och teori” (Lund: Studentlitteratur, 2016).
Josephson, Ragnar, Konstverkets födelse, (Lund: Studentlitteratur, 1991), (1940, 1955). Key, Ellen, Skönhet för alla, (Ödeshög: Alvastra förlag, upplaga 2014), (1899, 1913). Laestadius Larsson, Anna, Hilma - en roman om gåtan Hilma af Klint, (Stockholm: Pirat förlaget, 2017).
Larsson, Lars Olof, Metoder i Konstvetenskap, (Stockholm: Norstedts förlag, 2010). Leijon, Kjell O., (red.), Föreställningar om döden, (Stockholm: Carlsson bokförlag, 2016). Leijon, Kjell O., (red.), Perspektiv på den andre, (Stockholm: Carlsson bokförlag, 2018). Lengborn, Torbjörn, Ellen Key och livsåskådningskampen, Skönhetens problematik ur
religiösa, pedagogiska, sociala och individualistiska perspektiv, Religionsvetenskapliga
skrifter 65, (Åbo: Åbo Akademi, 2005).
Lengborn, Torbjörn, Ellen Key och skönheten, (Stockholm: Gidlunds förlag, 2002).
Lindberg, Anna Lena, (red.), Konst, kön och blick. Feministiska bildanalyser från renässans
till postmodernism, (Stockholm: Norstedts Akademiska förlag, 1995).
Lindberg, Anna Lena, En mamsell i akademien. Ulrica Fredrica Pasch och 1700-talets
konstvärld, (Lund: Bokförlaget Signum, 2010).
Lindberg, Anna Lena och Werkmäster, Barbro (red.), Kvinnor som konstnärer, (Borås: L Ts förlag, 1975).
Meister, Anna, ”Pariserflickorna”, Sidén, Karin och Meister, Anna, (red.), Ljusets magi.
Friluftsmåleri från sent 1800-tal, utställningskatalog Waldemarsudde, (Stockholm:
Waldemarsuddes katalog 118:16, 2016), s. 108-177.
Millroth, Thomas och Stackman, Pelle, Svenska konstnärer i Paris, (Stockholm: Författarförlaget, 1989).
Moi, Toril, ”Att erövra Bourdieu”, Kvinnovetenskaplig tidskrift, (Lund: Forum för kvinnliga forskare och för kvinnoforskning, 1994), s. 3-25.
Niskanen, Kirsti, ”Betydelsen av att välja tolkningsram”, Josephson, Peter, och Lundgren, Frans, (red.), Historia i praktiken, (Lund: Studentlitteratur, 2016), s.130-141.
Nochlin, Linda, ”Varför har det inte funnits några stora kvinnliga konstnärer?”, Konst, kön
och blick. Feministiska bildanalyser från renässans till postmodernism, Lindberg, Anna
Lena, (red.), (Stockholm: Norstedts Akademiska förlag, 1995), s. 23-51.
Parker, Rozsika & Pollock, Griselda, Women, Art, and Ideology, (London: Routledge & Kegan Paul, 1981).
Persson, Mats, ”Mellan empiri och teori”, Josephson, Peter, och Lundgren, Frans, (red.),
Historia i praktiken, (Lund: Studentlitteratur, 2016), s. 113-128.
Pettersson, Helena, Wolanik Boström, Katarzyna & Öhlander, Magnus, ”Kapital, habitus och fält”, Gunnarsson Payne, Jenny och Öhlander, Magnus, (red.) Tillämpad kulturteori, (Lund: Studentlitteratur, 2017), s. 133-146.
Pollock, Griselda & Parker, Rozsika, Old Mistresses. Women, Art, and Ideology, (London: Routledge & Kegan Paul, 1981).
Prytz, Daniel, ”Särpräglad svensk symbolistisk konst”, Prytz, Daniel, Sidén, Karin & Anna Meister (red.), Symbolism & Dekadens, (Stockholm: Prins Eugens Waldemarsuddes utställningskatalog, 116:15, 2015), s. 101-124.
Prytz, Daniel, Sidén, Karin & Anna Meister (red.), Symbolism & Dekadens, (Stockholm: Prins Eugens Waldemarsuddes utställningskatalog, 116:15, 2015).
Rausing, Birgit, Ester Almqvist och hennes krets, (Lund: Bokförlaget Signum, 1998).
Rausing, Birgit, ”Tora Vega Holmström”, Robert, Louise, red., Den otroliga verkligheten 13
kvinnliga pionjärer, (Stockholm: Carlssons Bokförlag, 1994), s. 145-154.
Rosengren, Henrik & Östling, Johan (red.), Med livet som insats, Biografin som humanistisk
genre, (Lund: Sekel 2007).
Rossholm Lagerlöf, Margareta, Sagan i nordisk sekelskifteskonst. En motivhistorisk och
ideologisk undersökning, (Stockholm: Stockholms universitets förlag, 1974), 40-42. Robbert, Louise, (red.), De drogo till Paris. Nordiska konstnärinnor på 1800-talet, utställningskatalog, (Stockholm: Liljevalchs Konsthall, 1988.)
Robbert, Louise, (red.), ”Den otroliga verkligheten”, 13 kvinnliga pionjärer, katalog för Prins Eugens Waldemarsudde nr 31:94 och Göteborgs Konstmuseum, (Stockholm: Carlssons Bokförlag, 1994).
Rösstorp, Vibeke, Le Myth de Retour, (Stockholm: Stockholms universitets förlag, 2013). Sandström, Birgitta, Emma Zorn, (Stockholm: Norstedts, 2014).
Sarajas-Korte, Salme, “Sekelskiftets konst i nordiskt perspektiv”, Konsthistoriska studier, (Helsingfors: Föreningen för konsthistoria, 1974).
Sarajas-Korte, Salme, Vid symbolismens källor. Den tidiga symbolismen i Finland
1890-1895, (Jakobstad: Jakobstads tryck och tidningsaktiebolag, 1981).
Sidén, Karin, ”De ihågkomna och de bortglömda”, red. Sidén, Karin och Meister, Anna,
Ljusets magi. Friluftsmåleri från sent 1800-tal, utställningskatalog Waldemarsudde,
(Stockholm: Waldemarsuddes katalog 118:16, 2016), s. 60-107.
Sidén, Karin och Meister, Anna, (red.) Ljusets magi. Friluftsmåleri från sent 1800-tal, utställningskatalog Waldemarsudde, (Stockholm: Waldemarsuddes katalog 118:16, 2016).
Sjöström, Johan, (red.), Anywhere out of the World, Olof Sager-Nelson and his
contemporaries, utställningskatalog i samarbete med Thielska Galleriet (Göteborg:
Göteborgs konstmuseum, 2015).
Stavenow-Hidemark, Elisabet, 1928. Svensk jugend, (Stockholm: Nordiska museet, 1964). Steorn, Patrik, Nakna män, maskulinitet och kreativitet i svensk bildkultur 1900 – 1915, avhandling från 2006, (Stockholm: Norstedts akademiska förlag, 2006), s. 201.
Steorn, Patrik, “Bilden som ett arkiv över dold mening, Konst och andlighet hos Tyra Kleen”, Björk, Tomas, med flera redaktionskommitté, Det åskådliga och det bottenlösa,
Tankar kring konst och humaniora tillägnade Margaretha Rossholm Lagerlöf, Eidos nr 22,
(Stockholm: Skrifter från Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, 2010), s. 178-184.
Steorn, Patrik, “Med känsla för överskridningar. Androgynitet och konst kring sekelskiftet 1900”, ur utställningskatalogen Anywhere out of the World, Olof Sager-Nelson and his
contemporaries, (Göteborg: Göteborgs konstmuseum, 2015), s. 49-69.
Ström Lehander, Karin, ”Tyra Kleens dödsbilder”, Leijon, Kjell O., (red.) Föreställningar
om döden, (Stockholm: Carlssons förlag, 2016), s. 138-155.
Ström Lehander, Karin, ”Tyra Kleen och Orienten – ’Den andre’ gestaltad av Tyra Kleen och andra svenska konstnärer vid förra sekelskiftet”, Leijon, Kjell O., (red.)
Perspektiv på den andre, (Stockholm: Carlssons förlag, 2018), s. 140-162.
Svenskt Konstnärslexikon, tiotusen svenska konstnärers liv och verk, del 3, (red.) J. Roosval, G. Lilja, (Malmö: Allhems förlag, 1957).
Söderberg, Rolf och Söderström, Göran, (red.), Lindwall, Bo, De sköna konsternas akademi,
Konstakademin 250 år, (Stockholm: Allmänna Förlaget, 1986).
Sörlin, Sverker, ”Späd barndom – mogen vetenskap? Kontinuitet och kausalitet i den intellektuella biografin”, Åkerman, Ambjörnsson och Ringby, (red.), Att skriva människan.
Essäer om biografin som livshistoria och vetenskaplig genre. (Stockholm: Carlssons förlag,
1997).
Vasari, Georgio, Le Vite Dé piú eccelenti Architetti, Pittori et Scultori italiani, 1500-tal, (London: Oxford University Press, 1991).
Werkmäster, Barbro, ”Frigjord eller bunden? De kvinnliga konstnärerna och 1880-talets emancipationssträvanden”, De drogo till Paris, Nordiska konstnärinnor på 1880-talet, (Stockholm: Liljevalchs Konsthall, 1988), s. 11-26.
Werkmäster, Barbro & Bengtsson, Eva-Lena Kvinna och konstnär i 1800-talets Sverige, (Lund: Bokförlaget Signum, 2004).
Werkmäster, Barbro, “Att överskrida sina gränser – om kvinnliga modernister”, ur utställningskatalogen De berömda och de glömda, Kvinnliga svenska modernister
1900-1930, (Halmstad: Mjellby konstmuseum, Halmstadgruppens museum, 2006).
Werner, Jeff, Nils Nilsson, Avhandling vid Göteborgs universitet, (Göteborg: Konstvetenskapliga institutionen, 1997).
Werner, Jeff, ” ’Jag stannar inte länge här..’ Om Olof Sager-Nelsons liv och konst”,
Anywhere out of the World, (Göteborg: Göteborgs konstmuseum, 2015), s. 22-24.
Wilke, Åsa, Villaträdgårdens historia. Ett 150-årigt perspektiv. (Stockholm: Norstedts, 2013).
Winell-Garvén, Iréne, Vägen till Parnassen, En sociologisk studie av kvinnligt konstnärskap
i Sverige 1864-1939, (Göteborg: Göteborg Studies in Sociology, 2005).
Wägner, Elin, ”Linjer och symboler. Några ord om Tyra Kleen och hennes konst”, ur tidskriften Idun Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet, (Stockholm: 1909), s. 93-97. Åkerman, Sune, Ambjörnsson, Ronny och Ringby, Pär, (red.), Att skriva människan. Essäer
om biografin som livshistoria och vetenskaplig genre. (Stockholm: Carlssons förlag, 1997).
Öhrner, Annika, Gabriele Münters svenska vänner, (Stockholm: Liljevalchs utställningskatalog, 1993).
Österberg, Eva & Carlsson Wetterberg, Christina (red.), Rummet vidgas, Kvinnor på väg ut
i offentligheten ca 1880-1940, (Stockholm: Atlantis, 2002).