8. Källhänvisning
8.1. Tryckta och elektroniska källor
Amann, W. och Mundt, A. (2006). The Austrian System of Social Housing Finance. Institute for Real Estate Construction and Housing Ltd. IIBW, Vienna.
Andersson R.(2014) Perspektiv på bostadspolitiken. Ekonomisk debatt. 42(5), 70-76.
Ashatu Hussein. (2009). The use of Triangulation in Social Sciences Research. Journal of Comparative Social Work, 4(1), 106-117.
Assar Lindbeck, (2016). Hur avveckla hyreskontrollen?. Ekonomisk debatt. 44(7), 17-28.
Attefall, S. (2015). Subventioner till nya bostäder är ineffektivt. Dagens Samhälle. [online]
Tillgänglig på: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/subventioner-till-nya-bostaeder-aer-ineffektivt-18387 [Hämtad 1 mar. 2019].
BFS 2011:6. Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd.
Bergendahl, P, Löfmark, M & Lind, H (2015), Bostadsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen. Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2015, SOU 2015:48.
Björkvald, M., Elmgren, E. & Svanberg, P. (2017) Nyproduktion och renoveringar av hyresrätter – en för lönsam affär?. [online] Tillgänglig på:
https://www.hyresgastforeningen.se/globalassets/globalt-innehall/rapporter/nyproduktion-renovering.pdf [Hämtad 3 feb. 2019]
Blomé, G. (2012). Corporate social responsibility in housing management: Is it profitable?
Property Management, 30(4), 351-361.
Bojanc, R. & Jerman-Blažič, B. (2008) Towards a standard approach for quantifying an ICT security investment. Computer Standards & Interfaces, 30, 216-222.
Boverket, (2011). Dåligt fungerande bostadsmarknader. [online] Tillgänglig på:
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2011/daligt-fungerande-bostadsmarknader/ [Hämtad 17 feb 2019]
Boverket (2014). Det svenska hyressättningssystemet. [online] Tillgänglig på:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2014/det-svenska-hyressattningssystemet.pdf [Hämtad 12 feb. 2019]
55 Boverket. (2017). Information om Långsiktigt investeringsstöd till hyresbostäder och
bostäder för studerande. [online] Tillgänglig på:
https://www.boverket.se/contentassets/6dde4b62144447dd871947f98f0855aa/2018-05-information-om-langsiktigt-stod-till-hyresbost-och-bostader-till-studerande.pdf [Hämtad 17 feb. 2019].
Boverket. (2018a). Stöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. [online] Tillgänglig på:
https://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/stod-for-hyresbostader-och-bostader-for-studerande/ [Hämtad 11 feb. 2019].
Boverket.se. (2018b). [online] Tillgänglig på:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2018/boverkets-indikatorer-juni-2018-uppdaterad-2018-07-02.pdf [Hämtad 11 feb. 2019].
Boverket.se. (2018c). [online] Tillgänglig på: https://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/stod-for-hyresbostader-och-bostader-for-studerande/ [Hämtad 15 feb. 2019].
Boverket.se. (2018d). [online] Tillgänglig på:
https://www.boverket.se/contentassets/6dde4b62144447dd871947f98f0855aa/2017-02-vad-
ar-normhyra.pdf?fbclid=IwAR33c0OFhJxz8Mx6thXi12K2d2I2A0Q_SgO5Nlv20clLrNNMA7A GPu_nwKQ [Hämtad 15 feb. 2019].
Boverket. (2019). Bostadsmarknadsenkäten 2019. [online] Tillgänglig på:
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/bostadsma rknadsenkaten/ [Hämtad 14 maj 2019].
Borg, L., & Song, H. (2015). Quality Change and Implications for Productivity Development:
Housing Construction in Sweden 1990–2010. Journal of Construction Engineering and Management, 141(1).
Broman, A. och Lindvall, M. (2018). Bostadsstöd med omvänd fördelningseffekt. Dagens Samhälle. [online] Tillgänglig på: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/bostadsstod-med-omvand-fordelningseffekt-24411 [Hämtad 1 mar. 2019].
Brogren, C. Fridell, H. (2006). Lyckas hyresregleringen motverka segregation i Stockholm?.
Ekonomisk debatt. 35(5), 80-85.
Bryman, A. (2006). Integrating quantitative and qualitative research: How is it done? Qualitative Research, 6(1), 97-114.
Bryman, A. (2016). Social Research Methods. 5th edition, Oxford: Oxford University Press.
56 Bustos, E. Örjes, E. En reformerad hyresmarknad för ökad jämlikhet. [online] Timbro.
Tillgänglig på: https://timbro.se/app/uploads/2017/10/en-reformerad-hyresmarknad.pdf [Hämtad 10 mar. 2019]
Börjesson, L. (2018). Mångfald och segregation i Sverige. [online] Hyresgästföreningen.
Tillgänglig på:
https://www.hyresgastforeningen.se/contentassets/ee926e2520a146c18bf6bd1fbdbcf546/man gfald-och-segregation-i-sverige [Hämtad 5 mar. 2019].
Hoek-Smit, M. and Diamond, D. (2003). The Design and Implementation of Subsidies for Housing Finance. Washington D.C.
Datscha, 2019. Tillgänglig på: http://www.datscha.se. [Hämtad 24 apr. 2017]
Dir. 2014:75. Bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande. Stockholm: Näringsdepartementet Ekelund, H. (2017). Intervju med Redaktionen för Fastighetstidningen, 20 mars. [online]
Tillgänglig på: http://fastighetstidningen.se/investeringsstodet-lonar-sig-i-langden/ [Hämtad 27 feb. 2019]
Eriksson, K & Lind, H (2005), Vad vet vi om hyresregleringens effekter? Ekonomisk Debatt, 33(4), 31–44
Faust, E. Kareskog, G. (2017). Vägen till marknadshyror. [online] Tillgänglig på:
https://timbro.se/app/uploads/2017/10/vägen-till-marknadshyror.pdf [Hämtad 28 feb. 2019]
Fastighetsägarna (2008). Hyresförhandlingar i praktiken – lokal dokumentation från 12 kommuner. [online] Tillgänglig på: https://docplayer.se/35012845-Bilaga-hyresforhandlingar-i-praktiken-lokal-dokumentation-fran-12-kommuner.html [Hämtad 27 feb. 2019]
Forsakringskassan.se. (2019a). Bostadsbidrag till barnfamiljer. [online] Tillgänglig på:
https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/bostadsbidrag_barnfamiljer [Hämtad 28 maj 2019].
Forsakringskassan.se. (2019). Bostadstillägg. [online] Tillgänglig på:
https://www.forsakringskassan.se/privatpers/funktionsnedsattning/aktivitetsersattning-och-sjukersattning/bostadstillagg [Hämtad 27 maj 2019].
Flam, H. (2016). Har vi en bostadsbubbla? Ekonomisk debatt. 44(4), 6-15.
Given, Lisa. (2008). The SAGE Encyclopedia of Qualitative Research Methods. Thousand Oaks: SAGE Publications.
57 Gordon, L. & Loeb, M. (2006) Budgeting Process for Information Security Expenditures.
Communications of the ACM, 49, 121-125.
Greene, J., Caracelli, V., & Graham, W. (1989). Toward a Conceptual Framework for Mixed-Method Evaluation Designs. Educational Evaluation and Policy Analysis, 11(3), 255-274.
Grigsby, W., & Bourassa, S. (2003). Trying to Understand Low-income Housing Subsidies:
Lessons from the United States. Urban Studies, 40(5-6), s.973-992.
Hyresgästföreningen (2013). Presumtionshyror: Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter.
[online] Hyresgästföreningen Riksförbundet. Tillgänglig på:
https://www.hyresgastforeningen.se/globalassets/globaltinnehall/rapporter/presumtionshyror-atgarder-for-att-oka-byggandet-av-hyresratter-20131001.pdf [Hämtad 29 nov. 2018].
Hyresgästföreningen (2016). Hyresmarknaden: Analys av dagens system och framtida lösningar. [online] Tillgänglig på:
https://www.hyresgastforeningen.se/contentassets/1adfd05c0d854e039112ada9504611bc/hyre smarknaden---anlays-av-dagens-system-och-framtida-losningar.pdf [Hämtad 25 feb. 2019]
Hyreskommisionen (2018). Hyresrätten i framtiden. [online] Tillgänglig på:
https://www.hyresgastforeningen.se/globalassets/globaltinnehall/rapporter/hyreskommissione ns-rapport.pdf [Hämtad 3 mar. 2019].
Jordabalk (1970:994).
Kalbro, T. Lind, H. (2017) Bygg mer för fler! Stockholm: Finansdepartementet.
Konkurrensverket (2018). Konkurrensen i Sverige 2018. [online] Stockholm:
Konkurrensverket. Available at:
http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/rapport_2018-1.pdf [Hämtad 1 mar. 2019].
Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform.
Lecompte, M. (2000). Analyzing qualitative data. Theory Into Practice, 39(3), 146-154
Lennebo, R. (2017). Intervju med Terese Ahola för Fastighetsnytt, 7 juni. [online] Tillgänglig på: https://fastighetsnytt.se/2017/06/det-kravs-rorlighet-i-systemet/ [Hämtad 27 feb. 2019].
Lind, Hans, & Blomé, G. (2012). Slumlords in the Swedish welfare state: How is it possible?
International Journal Of Housing Markets And Analysis, 5(2), 196-210.
Lind, H. (2014), Social housing in Sweden, i Scanlon, K., Whitehead, C. and Arrigoitia Fernández, M. (2014). Social Housing in Europe. Chichester, United Kingdom: Wiley Blackwell, pp.91-104.
58 Lind, H. (2015a). The Effect of Rent Regulations and Contract Structure on Renovation: A Theoretical Analysis of the Swedish System. Housing, Theory and Society, 32(4), 1-18.
Lind, H. (2015b). Leder hyreslagens regler till rätt renoveringar: Analys och förslag.
Lind, H. (2016). Åtkomliga bostäder - så gör vi det möjligt för hushåll med låga inkomster.
SNS Förlag.
Lind, H. (2017). Långsiktiga fundamenta kan inte motivera dagens bostadspriser. Ekonomisk debatt. 45(8), 51-62.
Lind, H. (2019). Vad händer om byggkostnaderna sjunker?. [online] Fastighetsnytt – Marknad och Samhällsbyggnad. Tillgänglig på: https://fastighetsnytt.se/2019/02/vad-hander-om-byggkostnaderna-sjunker/ [Hämtad 1 mar. 2019].
Nordlund, Bo. (2012). Marknadsmässiga avkastningskrav och allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. [online] Tillgänglig på:
http://www.brec.se/wp-content/uploads/2016/05/Rapport-slutversion-SABO-projekt-BN-120927.pdf [Hämtad 4 mar.
2019]
Regeringskansliet. (2018). Investeringsstöd för hyresbostäder utökas och påbyggnadsbonus
införs. [online] Tillgänglig på:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/investeringsstod-for-hyresbostader-utokas-och-pabyggnadsbonus-infors/ [Hämtad 29 nov. 2018].
Rosenthal, S. (2014). Are Private Markets and Filtering a Viable Source of Low-Income Housing? Estimates from a “Repeat Income” Model †. American Economic Review, 104(2), 687-706.
Rossiter, J. (2011). Validity and Reliability. In Measurement for the Social Sciences: The C-OAR-SE Method and Why It Must Replace Psychometrics (pp. 13-28). New York, NY:
Springer New York.
Sandberg, N. (2002). Vad innebär marknadshyror? (Reforminstitutet) [Hämtad 3 nov. 2019]
Saunders, M., Lewis, P. and Thornhill, A. (2016). Research methods for business students.
Harlow [etc.]: Pearson.
Scanlon, K. (2014). Social Housing in France. In Social Housing in Europe (s. 123-142).
Chichester, UK: John Wiley & Sons.
SABO. (2016). Oroväckande få anbud när allmännyttan ska bygga bostäder. [online]
Available at: https://www.sabo.se/orovackande-fa-anbud-nar-allmannyttan-ska-bygga-bostader/ [Hämtad 25 feb. 2019].
59 SCB. (2018). Kostnader per kvm för nybyggda ordinära flerbostadshus efter region, upplåtelseform och brutto-/nettokostnad. År 1994 - 2017-Statistikdatabasen. [online]
Tillgänglig på:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0201__BO0201A/Kost naderPerAreorFH4/table/tableViewLayout1/?rxid=ccb00f29-ce74-4452-bd56-94bbbd7bf3ef [Hämtad 30 nov. 2018].
SFS 2018:157. Om ändring i förordningen (2016:881) om statligt stöd för investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Stockholm: Näringsdepartementet.
SOU 2015:48. Bostadsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen. Stockholm:
Finansdepartementet.
SOU 2015:105. Plats för fler som bygger mer. Stockholm: Näringsdepartementet.
SOU 2017:33. Stärkt ställning för hyresgäster. Stockholm. Justitiedepartementet.
SOU 2017:65. Hyran vid nyproduktion – en utvärdering och utveckling av modellen med presumtionshyra. Stockholm: Justitiedepartementet
SOU 2017:86. Hyresmarknad utan svarthandel och otillåten andrahandsuthyrning.
Jönköping: Stadsrådet.
Steckler, A., McLeroy, K., Goodman, R., Bird, S. and McCormick, L. (1992). Toward Integrating Qualitative and Quantitative Methods: An Introduction. Health Education Quarterly, 19(1), pp.1-8.
Januariavtalet (2019). Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. [online] Tillgänglig på:
https://www.socialdemokraterna.se/globalassets/aktuellt/utkast-till-sakpolitisk-overenskommelse.pdf [Hämtad 14 maj 2019].
Stockholms Bostadsförmedling. Tillgänglig på: https://bostad.stockholm.se/. [Hämtad 23 apr.
2019].
Pelling, L. (2019). Wienmodellen: inspiration till ny bostadspolitik. Arena idé.
Priemus, H. och Boelhouwer, P. (1999) Social Hosuing Finance in Europe: Trends and Oppurtunities, Urban Studies 36(4) s.633-645
Thomas, D. R. (2006). A General Inductive Approach for Analyzing Qualitative Evaluation Data. American Journal of Evaluation, 27(2), 237–246.
https://doi.org/10.1177/1098214005283748
60 Turner, B. (2011). Varför byggs det så lite där efterfrågan är som störst?. Ekonomisk debatt.
Vol. 29, No. 4, PP. 117-127.
van Ham, M. and Manley, D. (2009). Social housing allocation, choice and neighbourhood ethnic mix in England. Journal of Housing and the Built Environment, 24(4), pp.407-422.
Williams, Peter och Whitehead, Christine M E (2015) Financing affordable social housing in the UK; building on success? Housing Finance International. s. 14-19. ISSN 2078-6328 Wong, Tai-Chee och Goldblum, Charles. (2016). Social housing in France: A permanent and multifaceted challenge for public policies. Land Use Policy. 54. 95-102.
10.1016/j.landusepol.2016.01.011.
Wilhelmsson, M., Andersson, R., & Klingborg, K. (2011). Rent control and vacancies in Sweden. International Journal of Housing Markets and Analysis, 4(2), 105-129.
8.2. Intervjuer
Houman Sayedi (2019), Hyresexpert, SABO. Intervju 9 april
Johan Perslow (2019), Verkställande Direktör, Bergsundet. Intervju 2 april.
Jan-Erik Sandh (2019), Affärsområdeschef, Botkyrkabyggen. Intervju 15 april.
Lennart Weiss (2019), Kommersiell direktör, Veidekke. Intervju 7 maj.
Trotte Engström (2019), Transaktions- och affärsutvecklingschef, Turbinen. Intervju 27 april.
Ulf Ingmansson (2019), Kalkylansvarig, Svenska Bostäder. Intervju 25 april.
61
Bilagor
Bilaga 1, Intervjufrågor
1. Berätta om dig själv, ditt företag och din roll på företaget.
2. Tycker du att det finns en bostadsbrist i Sverige?
3. Bostadsbrist på lågprishyresbostäder?
4. Tycker du att investeringsstödet är ett bra medel för att för att subventionera byggandet av lågprishyresbostäder? Utveckla gärna.
4.1. Om ja, anser du inte det problematiskt att det saknas en inkomstprövning? Vilket gör att syftet med stödet inte uppfylls. Det vill säga att hushåll med låg eller
genomsnittlig inkomst inte har förtur på boendet.
4.2. Om nej, utveckla.
4.3. Kritik som har riktats mot stödet är att bidraget ges till byggen som hade byggts utan stödet, vad tycker du om detta?
5. Anser du att stödet geografiska område är begränsat till utkanterna av städer.
6. Borde dessa subventioner kunna användas för att bygga i centrala områden? Exempelvis innanför tullarna i Stockholm.
6.1. Hur tror du detta påverkar segregation?
7. Tycker du att normhyran är rätt satt?
8. Tycker du att bidragsmängden är rätt satt?
9. Tycker du att investeringsstödet har använts för dess syfte?
10. Tycker du att investeringsstödet har använts för lite? Om ja varför? Om nej varför?
11. Hur kommer det sig att vissa byggaktörer inte ser det som ett problem att få ihop byggkalkylen medan andra säger att normhyran eller bidragsmängden är för låg?
12. Hur långsiktig är egentligen en lösning av detta slag?
13. Tycker du att social housing borde införas?
62
Bilaga 2, Investeringsstödet – Användning fördelat över kommuner
63
64
www.kth.se