utgöra basen i verksamheten. Samtidigt har det mesta av all utveckling gått i rakt motsatt riktning: investeringar och direkta åtgärder har i stor utsträckning gått till sjukhusen och specialistvården. En väl fungerande primärvård utgör basen för ett hälso- och sjukvårdssystem. Det visar forskning och internationella erfarenheter. Men Sverige har en underdimensionerad primärvård jämfört med andra jämförbara länder om man ser till antalet allmänläkare per invånare, men även uttryckt i antal allmänläkare i förhållande till det totala antalet praktiserande läkare. Det är brist på läkare och stora geografiska skillnader i tillgången till fast läkarbemanning i primärvården, rapporterar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i sin rapport Allmän tillgång 2018:5.
För närvarande arbetar en statlig utredning – Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) – med att lägga förslag som kan förbättra primärvården. Sedan tidigare har utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) lämnat ett slutbetänkande som bland annat berör primärvården. Många av våra åtgärder finns föreslagna, och delvis remissbehand- lade, i dessa utredningar.
Vår bedömning är att primärvårdens reformering inte uteslutande kan vara en fråga om handlingsplaner, lagstiftning och regeringsuppdrag. Det krävs en omfattande och statlig satsning som understöder ett nytt nationellt grunduppdrag för primärvården. En samlad primärvårdsreform består i princip av tre steg:
2019
Under nästa år påbörjas en satsning för att understödja ett nytt och förtydligat primär- vårdsuppdrag. Medel utbetalas till landsting och regioner som uppfyller vissa kriterier avseende jour- och helgöppet i primärvården, efter överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). God kontinuitet (fast läkarkontakt) samt god tillgänglighet ska premieras, även digitala lösningar kan ingå, när det är relevant för patienter.
2020
Ett nationellt utformat uppdrag för primärvården införs senast 1 juli 2020. Inför 2020 (hösten 2019) sluts en ny överenskommelse rörande tillgänglighet i primärvård, med innehåll som ligger i linje med den kommande lagen. Landsting som uppfyller kriterierna får del av stimulansmedel. Effekterna avseende minskat tryck på akutmot- tagningar mäts och belönas. Fast läkarkontakt är en viktig del i genomförandet. 2021
Under det tredje året utökas den statliga satsningen. Stimulansbidrag delas ut till de landsting som uppfyller kriterier kopplade till den nya lagstiftningen där rätt till fast läkarkontakt är en bärande del. Målet för satsningen är att alla landsting och regioner ska möta kraven i det nya primärvårdsuppdraget. En kvalitetsmässigt fullgod utveckling
kommer inte att kunna uppnås fram till och med 2021. Satsningen kan dock successivt trappas ner efter 2021. Åren därefter kommer dock att kräva ett tydligt och långsiktigt statligt engagemang.
Medel och resurser bör trappas upp stegvis tills primärvården håller en godtagbar nivå i enlighet med åtagandet. Ytterst bör regering och riksdag överväga och
kommunicera en ambition om att rikta delar av de generella statsbidragen till landstingens vårdvalssystem för finansieringen av uppbyggnaden av primärvården. Pengarna ska också riktas så att de främjar fast anställd personal.
Det får dock inte bli fråga om detaljstyrda statsbidrag av den typ som präglat den rödgröna regeringens sjukvårdspolitik. Målet är att åstadkomma den nödvändiga resursöverföringen från sjukhusvård till primärvård. Nedan presenteras ett antal förslag som vi kristdemokrater anser vara nödvändiga för att stärka primärvården.
Befolkningen ska ha en lagstadgad rätt till en fast läkarkontakt och få kontakt med den kompetens man behöver i primärvården inom ett dygn. Staten bidrar med 1,5
miljarder 2019, 3 miljarder 2010 och 5 miljarder 2021. Det innebär ekonomiska resurser motsvarande ca 1 660 fler allmänspecialister och 3 970 fler distriktssköterskor och andra kompetenser år 2021.
Det ska finnas ett tak för hur många patienter som kan lista sig hos en allmän-
specialist. Detta för att primärvården ska kunna bli basen i hälso- och sjukvården och ge förutsättningar för teambaserade insatser.
Hemsjukvården byggs ut så att alla äldre har rätt till hemsjukvård. En statlig satsning om 1,2 miljarder kronor 2019 och därefter 700 miljoner kronor årligen möjliggör för kommunerna att bygga ut hemsjukvården i samarbete med primärvården. Genom att fler äldre får en sammanhållen och utbyggd hemsjukvård underlättas primärvårdens
uppdrag. Teambaserade insatser möjliggörs genom en utbyggd hemsjukvård.
Genom att primärvården byggs ut stärks såväl kontinuitet som tillgänglighet. Varje enhet har att utifrån patienternas behov hitta de former som passar bäst. Det handlar om ändrade öppettider på vårdcentralen, utbyggd sjukvårdsrådgivning via telefon och videosamtal osv.
Personalförsörjningen inom hälso- och sjukvården kräver en bättre samordning mellan landstingen och staten. Planering och insamlandet av uppgifter måste ske samordnat och med hela landet i fokus. Bemanningsstatistiken i NPS (nationella planeringsstödet) behöver fortsätta utvecklas.
Vårdgarantin ska vässas. Alla ska ha rätt till ett vårdmöte (per telefon, eller i form av ett digitalt eller fysiskt besök beroende på patientens behov) inom 24 timmar med den vårdkontakt inom primärvården som kan möta behovet. Det kan vara läkare, men även t.ex. sjuksköterska, distriktssköterska, psykolog, arbetsterapeut eller fysioterapeut. Vårdgarantin bör kompletteras med en yttre tidsgräns som omfattar hela vårdkedjan. Det innebär att från första kontakt, specialistbedömning, diagnos, provtagning, röntgen etc. till genomförd åtgärd ska det gå maximalt 120 dagar. Om den individuella
vårdplanen innefattar återbesök vill vi att det ska finnas en återbesöksgaranti i form av ett skriftligt åtagande i vårdplanen, där tidpunkten och formen för återbesöket anges.
Egenvård och mer fysioterapi är områden som behöver utvecklas inom primär- vården. Det handlar om att ge stöd till bättre egenvård, förebygga beroendeproblematik av skilda slag och stödja ett friskare liv genom att peka på friskfaktorer i samband med primärvårdens reguljära möte med patienten. Även arbetet med missbruks- och
dricker för mycket, men som inte har andra sociala hjälpbehov, ha möjligheten att söka vård direkt utan en första kontakt med socialtjänsten.
Rehabilitering efter sjukdom eller skada måste påbörjas snabbt och intensivt. Tyvärr ser vi idag brister i detta för flera patientgrupper vilket leder till försämrad återhämt- ning. Vi vill även säkerställa att det finns medicinskt ansvariga rehabiliterare (MAR) i alla kommuner.