Det föds över 110 000 barn i Sverige varje år och svensk mödra- och förlossningsvård är på många sätt helt fantastisk. Samtidigt finns det mycket som behöver göras för att kvinnor ska kunna känna trygghet under graviditeten samt under och efter
förlossningen.
Skillnaderna i vård och vårdresultat skiljer sig åt i olika delar av landet, bland annat i antalet förlossningsskador och antalet kejsarsnitt i olika län. Tiden från förlossning till hemgång är på många håll kort, i vissa fall så kort som sex timmar. Enligt Sveriges kvinnolobby är vårdtiden i Sverige lägst i hela EU. Detta samtidigt som bara ett av tre sjukhus alltid erbjuder en uppföljning efter förlossningen. Bristningar, komplikationer, psykisk ohälsa eller amningsproblem riskerar därmed att inte upptäckas i tid.
Enligt Socialstyrelsen hade 15 av 18 landsting brist på personal under 2017. Det är både svårt att rekrytera och att behålla barnmorskor. På pappret finns det utbildade barnmorskor, men de väljer att inte arbeta med förlossningar. Den överenskommelse om förlossningsvården som regeringen slöt med SKL 2015 och som syftade till ökad
bemanning har inte blivit någon succé. Enligt Vårdanalys har bara hälften av pengarna använts till bemanning och det skiljer sig stort mellan landstingen i hur stor andel av medlen som använts till bemanning. Sveriges kvinnolobbys granskning visar att landets barnmorskor snarare fått allt fler gravida och födande kvinnor att ta hand om samtidigt som antalet förlossningsplatser sjunker.
De stora bristerna i förlossnings- och BB-vården drabbar framförallt kvinnor. Att ändra systemet i grunden är därför inte bara angeläget ur ett patientperspektiv utan också en viktig jämställdhetspolitisk fråga.
Kristdemokraterna har tidigare föreslagit följande för att skapa en tryggare förlossningsvård:
Sjukvården och därmed förlossningsvården bör förstatligas. I väntan på den organisationsreformen behövs ett nationellt ledarskap som pekar ut riktningen för förlossningsvården. Vi föreslår därför ett kompetenscentrum och nationella mål för förlossningsvården. Vi avsätter 20 miljoner kronor för detta ändamål.
Fler barnmorskor ska utbildas – 500 platser bör inrättas på barnmorskeutbildningen och vi avsätter medel för detta under utgiftsområde 16.
Barnmorskeledda enheter i anslutning till akutsjukhusen skapar kontinuitet för patienten.
Yrkeserfarna barnmorskor ska vara mentorer till utexaminerade barnmorskor. Patientnära hotell bör vara tillgängliga där det är långa avstånd till
förlossningskliniker. Vi avsätter 30 miljoner kronor för detta ändamål.
Varje kvinna ska få föda tryggt. Därför föreslår Kristdemokraterna ytterligare förslag för att förbättra förlossningsvården:
Bättre löneutveckling för barnmorskor
För att fler ska vilja arbeta inom mödra- och förlossningsvården måste arbetsvillkoren förbättras. Vi föreslår en karriärstege för barnmorskor enligt den modell som finns i Stockholms läns landsting. Den innebär att arbetsgivaren bör sätta upp tydliga mål och kriterier som sedan ska synas i lönekuverten. Vi avsätter 150 miljoner kronor för detta ändamål.
Stärk förlossningsvården på landsbygden – dubbel lön till barnmorskor
Det är ofta svårare med bemanningen i glesbygden. Vi vill att staten skjuter till medel för särskilda lönesatsningar och schemaanpassningar för dem som väljer att jobba på landsbygden. Vi avsätter 80 miljoner kronor för detta ändamål.
Eftervård med hembesök
Socialstyrelsens rapport ”Vård efter förlossning” visar stora brister i eftervårdens kvalitet beroende på var man bor. Trots korta vårdtider på sjukhusen är det endast vart tredje sjukhus som alltid följer upp kvinnans hälsa efter hemgång. Det kan ta lång tid innan förlossningsskador och andra komplikationer efter en förlossning upptäcks. Vi vill att mödravården får ett särskilt ansvar att följa upp kvinnans hälsa inom en till två veckor efter förlossning. Varje kvinna ska också erbjudas hembesök av en barnmorska som kan ge stöd den närmaste tiden efter förlossningen. Det kan exempelvis vara amningsstöd eller samtal för att upptäcka förlossningsdepression. Vi avsätter 150 miljoner kronor för detta ändamål.
Mammarehabiliteringspeng
En graviditet och förlossning är en stor påfrestning för kvinnan. I vissa fall behövs vårdinsatser för att åtgärda till exempel förlossningsskador. I andra fall behövs fysisk rehabilitering. Vi vill att alla nyblivna mammor ska erbjudas en ”mammarehabcheck” som kan användas hos fysioterapeuter med särskilt fokus på graviditet och förlossning. Vi avsätter 50 miljoner kronor för detta ändamål.
Ökad bemanning inom förlossningsvården
Regeringen har slutit överenskommelser med SKL sedan 2015 om förlossningsvården. Enligt Myndigheten för vårdanalys gör avsaknaden av tydliga mål och riktlinjer för hur pengarna ska användas att uppdraget har varit otydligt. Enbart hälften av pengarna har använts till bemanning och det skiljer sig stort mellan landstingen i hur stor andel av medlen som använts till bemanning. Vi vill inte förnya överenskommelsen utan
pengarna ska riktas helt och hållet till att öka bemanningen och till andra förbättringar i förlossnings- och BB-vården som vi här föreslår.
Fler barnmorskor genom betald vidareutbildning för sjuksköterskor
Brister på platser på BB kan kopplas till bristen på barnmorskor. Fler måste vilja arbeta inom förlossningsvården. Arbetsvillkoren måste förbättras. Fler måste utbildas. Det är svårt att idag rekrytera tillräckligt med barnmorskor, inte minst till förlossningen. Vi vill ge sjuksköterskor möjlighet att vidareutbilda sig till barnmorskor med bibehållen lön. Vi avsätter 70 miljoner kronor för detta ändamål.
Ett barnmorsketeam genom hela vårdkedjan
Det behövs bättre kontinuitet i vårdkedjan före, under och efter förlossning. Idag möter kvinnor ofta olika personer för varje del i vårdkedjan. Vi vill att kvinnor ska mötas av ett barnmorsketeam genom hela graviditeten, förlossning och eftervården – en form av fast barnmorska. Det ger också barnmorskor större möjlighet att variera sitt arbete mellan förlossningsvård, som många gånger är ett tungt fysiskt arbete, mödravård och
eftervård. Hur ett system med fast barnmorska ska utformas bör utredas i samråd med Svenska barnmorskeförbundet och patientorganisationer. Vi avsätter 150 miljoner kronor för detta ändamål.