Tullar, byråkrati och juridik

I den här delen analyserar vi byråkrati, tullar, avtal och även röra rättssystemet. Detta gör vi med vårt teoretiska ramverk om olika typer av kunskap som bas.

En av de största utmaningarna för företagen som ska in på den ryska marknaden är tullarna. Att få tullningen att flyta så friktionsfritt som möjligt ger företagen en möjlighet att både få en bättre likviditet då mindre kapital behöver bindas i säkerhetslager. Flera respondenter berättar att ryska kunder inte accepterar förseningar orsakat av tullproblematik även om dessa är medvetna om dess komplexitet.

Att lära sig hur den ryska tullen fungerar är något man delvis kan lära sig även utan att jobba inom företaget. Olika tullkategorier och olika momssatser behöver man inte vara anställd på ett specifikt företag för att lära sig. Därmed inte sagt att ett företag kan anställa vem som helst som kan systemet och direkt få ett lyckat resultat. Att lära sig företagets produktkatalog och lägga upp en strategi för hur man ska agera för att få en så ekonomiskt fördelaktig tullning som möjligt både monetärt och tidsmässigt tar tid. Ett sätt som skulle kunna underlätta är att använda sitt nätverk. Om det egna företaget har ett nätverk som sträcker sig in i Ryssland finns möjligheter att få råd av någon i det andra företaget som är ansvarig för tullhantering. Företag i det egna nätverket har ofta kunskap om det andra företagets produkter och vet vilka kategorier som skall väljas för att underlätta arbetet. Samtliga företag vi intervjuat tyckte också att den mest utmanande tiden med tullarna var i början när man fick lära sig proceduren. Både att skapa en bra relation och ibland att hitta en bra tullstation tog tid. Men också från tullens sida som i början var mer noggrann under de första försändelserna. När ett företag importerat flera försändelser med liknande innehåll upplever företagen att tullen inte gör lika detaljerade kontroller då tulltiden delvis reduceras.

Svenska företag är i regel bra på att göra rätt för sig, men det kan finnas viss risk för att de underskattar noggrannheten hos den ryska tullpersonalen. Att till exempel skicka med något som vi i Sverige skulle tycka vore harmlöst som några kepsar med företagets logotype för promotion slutade med att leveransen försenades i månader berättar ett av företagen under en intervju. Företagen måste med andra ord fortsätta vara noggranna och påpeka för sin personal hur viktigt det är att de tänker än mer kritiskt än man gjort innan. Finns det något i den här försändelsen som inte är korrekt redovisat och är det exakt så många skruvar som det står på försändelsen är frågor som företaget måste ställa sig när man har med Ryssland att göra.

Viktigt är också både när det gäller tullar och i alla andra situationer i Ryssland vikten av att skriva korrekta och detaljerade avtal. När det gäller tullen har flera av de företag vi pratat med talat om vikten av att vara exakta med följesedlar. Men även i andra situationer är det mycket viktigt av att skriva korrekta avtal. Skulle det bli en konflikt om vad som gäller mellan två företag eller mellan ett företag och någon statlig enhet går man nästan alltid tillbaka till avtalet för att se exakt vad som står. Framför allt företag som inte hör till ditt närmsta nätverk i Ryssland är relativt obenägna att förhandla om det uppstår meningsskiljaktigheter. De tolkar gärna det som är skrivet till sin egen fördel och kan ta ärendet till domstol för att få rätt. Denna situation är mycket mindre trolig att uppstå om det är inom det egna nätverket. Det är vanligt att man skriver avtal på det språk som är modersmål, något som ett av de företag vi intervjuat försöker frångå genom att skriva avtalen på engelska. Genom att skriva avtalen på engelska får företagen en bättre bild av exakt vad som står i avtalet, något som gynnar det utlänska företaget på flera sätt. Dels självklart genom att veta exakt vad de skriver under, även om det tas fram en engelsk översättning på det ryska avtalet, så är det det undertecknade ryska avtalet som gäller. Vi fick ett exempel där en av respondenterna jobbat i ett EU land där anställningsavtalet skulle skrivas på det landets språk. Respondenten fick en engelsk översättning men som det uttrycktes ”jag fick en engelsk översättning, men hur kunde jag veta vad som egentligen stod på mitt anställningsavtal? Det kunde stå precis vad som helst egentligen och jag hade ingen möjlighet att få ett original på engelska, anställningsavtalet är nämligen ogiltigt på ett annat språk än det landets modersmål” - Anonym. När sådana problem uppstår till och med inom EU så är det lätt att förstå att det också kan bli problem utanför EU. En annan fördel med att försöka få avtalen på engelska är att man kan använda sig, i alla fall till viss del, av kompetens som ofta redan finns i huset med engelskspråkiga advokater. Dock behövs ofta ändå ryska advokater. Juridisk kunskap är landspecifik och det går sällan att ta mig sig från ett land till ett annat.

Att ha kunnig juridisk personal är också bra vid hantering av den ryska byråkratin. Fler intervjuade nämner byråkratin som något man måste uppleva på plats för att lära sig. Nästan oavsett vad som ska göras i kontakt med myndigheter tar det ofta mycket längre tid och kräver mycket större insats från företagets sida än det gör i till exempel Sverige. En sådan situation är svår att förbereda sig inför. Man kan få reda på från andra personer att det är tidskrävande procedurer men våra respondenter tror att det är svårt att förbereda sig hemmavid mer detaljerat än så. Hur många juridiska ombud det behövs, hur många timmar som behöver läggas ned med mera är något som företaget lär sig. Dock är det med juridiken som med mycket annat. Det är en viss inlärningskurva, efter att ha upparbetat en relation till myndigheter och ha jurister som lärt sig både landet och företaget går det mesta smidigare.

Vi analyserar också vad som kan hända om företaget skulle behöva gå till domstol. Ryska domstolssystemet är ett ämne som delar våra respondenter. Vissa anser att det är relativt problemfritt medan andra anser att i alla fall i de lägra distanserna förlorar det utländska företaget nästan alla dispyter. Någon av respondenterna menade också att det till och med kunde gynna företaget på sikt att bestrida något i en rättstvist då det kan visa för myndigheter och andra motparter att företaget står upp för sig själva. En annan respondent trodde att företagets storlek kan ha betydelse. Respondenten pekade på att större företag har mer resurser och att det skulle kunna vara avskräckande för myndigheter och motparter att ta ett fall till domstol utan att vara övertygade om att vinna. Vi tror att den respondenten kan ha en poäng men samtidigt så har till exempel svenska Ikea haft stora problem med rättstvister i Ryssland. Det var svårt att få någon bra bild av detta område då få företag vi intervjuat har egen erfarenhet på det här området. De flesta iakttagelserna har

gjorts under tidigare tillfällen eller för andra företag som våra respondenter har varit i kontakt med. Det är därför svårt för oss att göra några analyser av detta. Vi väljer att endast konstatera att åsikterna går isär om detta ämne.