Tunnel 2004

Vägverkets allmänna tekniska beskrivning för nybyggande och förbättring av tunnlar, Tunnel 2004, är ett internet styrdokument inom Vägverket. Tunnel 2004 publicerades i november 2004 inte långt efter att EU-direktivet om minimikrav för säkerhet i vägtunnlar som ingår i TEN- vägnätet var infört. Den svenska implementeringen av direktivet skedde inte förrän 2006 i lagen och förordningen om säkerhet i vägtunnlar. På grund av detta uppfyller inte Tunnel 2004 alla de krav som den svenska lagstiftningen ställer. När Tunnel 2004 togs fram gjordes en övergripande analysering av de krav som ställdes i EU-direktivet. Stora och övergripande krav togs med i Tunnel 2004. De detaljkrav som finns i direktivet och i den svenska lagstiftningen kan inte garanteras att de är upptagna i Tunnel 2004. På grund av detta är Tunnel 2004 för närvarande (februari 2010) under revidering. [201]

Tunnel 2004 innehåller detaljerad information om hur alla delar av en tunnel ska dimensioneras.

Lagstiftningen ger däremot endast minimikrav inom vissa områden. Därför redovisas nedan sammanfattad information om vad som finns beskrivet i Tunnel 2004. [199]

Tunnel 2004 ska användas vid projektering, konstruktion, nybyggnad och förbättring av befintliga vägtunnlar som har en längd på 100 m eller längre och är tillverkade av stål eller betong. Reglerna gäller även för tunnlar i berg oavsett dess längd. Tunnlar som är tillverkade i betong eller stål och har en längd som understiger 100 m klassificeras som vägportar och behandlas i Vägverkets publikation Bro 2004. I Tunnel 2004 finns det i huvudsak tre kapitel som ställer krav vad gäller brand och säkerhet. Dessa är kapitel 3 om bärförmåga, stadga och beständighet, kapitel 4 om brandskydd och kapitel 6 om säkerhet vid användning. Precis som EU-direktivet ställer Tunnel 2004 krav på att längslutningen i en tunnel maximalt får vara 5 %. Lutningen kan vara högre vid speciella förhållanden om en särskild utredning görs. [199]

I kapitel 3 om bärförmåga, stadga och beständighet ställs bland annat krav på vad konstruktionen ska dimensioneras för gällande explosion i kapitel 3.3.4.3 och brand i kapitel 3.3.4.4. Trafikerade utrymmen i tunnlar ska dimensioneras för en gastemperatur vid brand som följer kurva I i Figur 13. Den dimensionerade tiden är 180 minuter för tunnlar där det är tillåtet med transporter av farligt gods förutom klass 2 och 120 minuter för tunnlar där det inte är tillåtet med transport av farligt gods klasserna 1, 2 och 3. Ingen hänsyn behöver tas till avsvalningsfasen och i de fall transport av farligt gods klass 2 ska ske, ska brandlasterna tas fram genom en särskild utredning. I Figur 13 överensstämmer kurva I med Hydrocarbonkurvan enligt Svensk Standard SS EN 1363-2,

45

kurva II är enligt Svensk Standard SS EN 1363-1 och kurva III är RWS-kurvan (RijksWaterStaat kurvan). [199]

Figur 13: Gastemperatur vid brand [199]

I kapitel 4 om brandskydd ställs kraven på vilken typ av brandskydd som krävs i tunnlar. Det ställs krav på att en brandskyddsdokumentation tas fram enligt Boverkets byggregler (BBR).

[199]

Brandmotstånd

Tidigare nämndes att avsvalningsfasen inte behöver tas hänsyn till. Detta gäller inte om tunneln går under vatten. Då ska istället en avsvalningsfas på 600 ºC/h användas. Trafikutrymmet, utrymningsvägar och räddningsrum ska konstrueras i klass Br 1 enligt BBR, andra utrymmen ska utföras i klass Br 2. Tunnlar ska utformas på ett sätt så att eventuella läckage av lättantändliga gaser eller vätskor inte kan spridas till sidoutrymmen eller utrymningsvägar. För dimensionering av brandmotstånd bör utrymnings- och angreppstiden förutsättas vara minst 45 minuter. Det material som används till inklädnad, installation och huvudsystem bör vara obrännbart om inte dess bidrag till brandspridningen kan anses vara försumbart. För kontroll av installationer som ingår i tunnelns brandskydd bör ett fullskaleförsök med varm rök göras innan tunneln tas i drift.

Försöket bör motsvara en personbilsbrand. [199]

Brandgaskontroll

För brandgaskontroll bör ett system med längsgående ventilation användas. För detta ska ventilationshastigheten vid brandeffekter upp till 100 MW vara 3 m/s och vid brandeffekter över 100 MW ska en särskild utredning göras. Om en tunnel innehåller ett tunnelrör i vardera riktningen och de utgör utrymningsväg för varandra ska åtgärder vidtas så att brandgaser inte tar sig från det branddrabbade tunnelröret till det odrabbade tunnelröret via mynningarna. Det anses inte gå att använda tvärventilation för brandgaskontroll om brandeffekten överstiger 15 MW.

[199]

Utrymning

En tunnel ska utformas så att det vid brand kan ske en tillfredsställande utrymning. Vid dimensionering av tunnlar ur utrymningssynpunkt ska risken för personskador på grund av nedfallande installationer och andra anläggningsdelar, trängsel eller på grund av fall beaktas.

Även risken att personer blir instängda i tunneln ska beaktas. I de dimensionerande

46

förutsättningarna ska hänsyn tas till kritiska faktorer som bland annat lufttemperatur, siktbarhet och värmestrålning. Enligt Tunnel 2004 håller sig gaskoncentrationen inom tolerabla värden för toxiska gaser om sikten vid brandutveckling är minst 15 m. [199]

Utrustning för branddetektion och brandbekämpning

I en tunnel ska det finnas utrustning för brandsläckning. Utrustningen kan bland annat utgöras av brandsläckare, brandpostnät och inomhusbrandposter. Fasta släcksystem bör installeras om det är en förutsättning för att uppnå kravet på bärförmåga eller om det medför uppenbart ökad personsäkerhet i tunneln enligt genomförd riskanalys. Fasta släcksystem utförs enligt den amerikanska standarden NFPA 502 (Standard for Road Tunnels, Bridges, and Other Limited Access Highways). Branddetektering bör ske i hela tunnelns längd. Brandsläckare ska finnas vid varje portal och med maximalt 150 m mellanrum genom hela tunneln, om tunnelns längd är 500 m eller längre. [199]

Räddningstjänst

En tunnel ska vara utformad på ett sådant sätt att räddningstjänsten ges en möjlighet att genomföra insatser i den för att rädda liv, egendom och miljö. De angreppsvägar som förbereds för räddningstjänsten att använda bör inte ligga med avstånd som överstiger 150 meter ifrån varandra. Detta är dimensionerat med hänsyn till Arbetsmiljöverkets arbetsskyddsregler för rökdykare. Det ska finnas räddningsvägar utanför tunneln för att räddningstjänsten ska kunna nå angreppsvägarna. Dessa räddningsvägar ska vara anpassade och dimensionerade för de fordon som ska använda dem. I kapitel 6 om säkerhet vid användning av tunneln finns följande allmänna funktionskrav listade: [199]

• tunneln ska utformas så att risken för olyckor inte är större än i motsvarande ytmiljö

• tunnel ska utformas så att olyckors konsekvenser begränsas

• trafikanter eller andra personer som vistas i en tunnel skall ges möjlighet att påbörja brandbekämpning

• trafikanter eller andra personer som vistas i en tunnel skall ges tillfredsställande möjlighet att utrymma tunneln

• räddningstjänsten skall kunna genomföra räddningsinsatser

• räddningsmanskapets behov av säkerhet skall tillgodoses

• utveckling och spridning av brand, brandgas och toxiska ämnen skall kunna begränsas

Vilken säkerhetsutrustning som krävs i tunneln beror av vilken tunnelklass tunneln tillhör.

Tunnelklassen bestäms av en dimensionerad årsdygnstrafik ÅDT-DIM och tunnelns längd, se Figur 14. Tunnelklassen korrigeras med hänsyn till ett antal faktorer som finns i Tunnel 2004 kapitel 6.2.1. Nedan redovisas vad tunnelklasserna innebär genom utdrag ur Tunnel 2004. [199]

47

Figur 14: Tunnelklass för tunnelrör [199]

En tunnel i lägsta klass TC ska ha följande säkerhetsutrustning: höjdbegränsningsportaler, infartssignaler och infartsbommar, längsta avstånd i tunnel mellan angrepps-/utrymningsvägar skall vara 150 m, hjälptelefon och/eller larmknapp, nödbelysning och utrymningslarm med ljud- och ljussignaler, handbrandsläckare/inomhusbrandpost samt övervakning av driftfunktioner.

En tunnel i klass TB ska ha samma säkerhetsutrustning som en tunnel i klass TC med tillägg av följande utrustning: utanför tunnelportal skall det vid tunnlar med två eller flera rör vara möjligt att med fordon ta sig över till närliggande körbana (kravet gäller inte om höjdskillnader omöjliggör detta), automatiskt brandlarm, brandpost vid portaler och minst var 150 m inne i tunneln, manuellt styrda körfältssignaler samt TV-övervakning av larmpunkter för trafikincidenter.

En tunnel i klass TA ska ha samma säkerhetsutrustning som tunnel i klass TB med tillägg av följande utrustning:

• trafikövervakningsfunktioner som övervakar hastighets- och/eller ködetektering med automatiskt larm om kö och emissionsdetektering med larm om hög nivå

• trafikinformations- och styrningssystem som radio/högtalare, VMS-skyltar för t.ex.

omledning, kövarningssystem och utrustning för att stoppa fordon inuti tunnel minst av 1000:e m.

• förstärkt brandskydd som t.ex. kortare avstånd mellan angrepps- och utrymningsvägar

• automatisering av fler övervakningsfunktioner