Den fjärde kategorin benämns Turism och social media där vi beskriver förhållandet mellan de båda. Vi utgår från Khayr Yaacoub och Najjar (2016) beskrivning av hur sociala nätverk används för att sprida bilder och information till andra användare och hur delningen bekräftas och uppmärksammas genom likes och kommentarer. Urry och Larsen (2011) definierar möjligheten att fotografera som en utveckling av dåtidens gaze, vi valde att koppla det i relation till Lyos (2016) definition av uppmärksamhetssökande. Vi definierar även Singala m.fl. (2012) argument om Web 2.0 påverkar på resenärer, deras argument kring hur delning påverkar individer och hur informationssökande ger delning av semesterbilder betydelse.
När en person loggar in som användare på Facebook är den första sidan som presenteras en så kallad huvudsida, den innehåller användarens mest populära nyheter eller inlägg. Användarens mest populära inlägg eller nyheter är en ström av information från användarens sociala kontakter, användarens vänner, grupper och sidor användaren fått tillgång till genom att personen valt att gilla företaget eller gruppen (Kerpen, 2011). Plattformen är skapad med syftet att vara ett hjälpmedel för personer att kommunicera mer effektivt med vänner och familj. Applikationen används flitigt och varje dag kommenteras och gillas över 2 miljarder inlägg och det delas 250 miljarder bilder varje dag världen över (Khayr Yaacoub & Najjar 2016).
Eftersom varor och tjänster inom turism är svår verifierade och nästan omöjliga att testa innan konsumering menar Chung och Koo (2015) att social medias uppkomst har skapat en typ av möjlighet för att förminska problemet och i samband med det har allt fler resenärer börjat planera sina resor med hjälp av social media. Förändringen kring informationssökning har enligt tidigare studier visat att allt fler resenärer väljer att boka sina resor via internet med hjälp av sökmotorer (Chung & Koo, 2015).
Enligt en undersökning gjort av Kiráľová och Pavlíčeka (2015) har applikationen Facebook varje månad 945 miljoner användare och varje dag laddas ungefär 300 miljoner bilder upp. Undersökningen visade på att 52 % av Facebook användare påstår att deras semesterplaner påverkats av bilder rörande reseupplevelser som delats av vänner och ytterligare 52 % av användarna uppgav att deras vänners bilder inspirerade
När turister upplever en plats studeras omgivningen och därefter skapas minnen, genom dokumentation i form av fotografier kan känslan vara längre för resenären (Urry & Larsen, 2011). Turister tar idag bilder framför olika typer av attraktioner för att bevisa att de besökt och upplevt en viss plats (Lyu, 2016). Urry och Larsen (2011) anser att egenskapen att blicka ut på saker och se alltid har funnits som egenskap hos människan och har genom teknik i den moderna tiden gjort det möjligt att dokumentera händelser genom fotografier. Social medias olika kanaler har också gjort att turister med hjälp av mobiler kan dela information samtidigt som den egna bilden inkluderas (Lyu, 2016). Turister som delar med sig av bilder från resan på social media även kallad ”trip picture posters” sägs uppleva ett annat rese- och konsumtions beteende eller är mer angelägna att ta del av lokal och regional säregenhetsprodukter (Zeng & Gerritsen, 2014). En av de vanligaste platser att dela resebilder och personliga berättelser är på Facebook och Instagram (Munar m.fl., 2013).
Social media
Munar m.fl. (2013) argumenterar för att så länge ett trådlöst nätverk gör det möjligt är turister ivriga att hålla kontakten med deras familj, vänner och ibland arbetskollegor och arbetet i sig. Internet har idag användare som skapar och distribuerar innehåll i olika former, social media har öppnat möjligheter för sociala arenor där användare producerar, konsumerar och fördelar kunskap (Munar m.fl. 2013). Enligt Sigala m.fl., (2012) har teknikens utveckling av Web 2.0 har förändrat många olika saker och speciellt för fritidsresenärer, det är ett hjälpverktyg där turister letar och delar information och påverkar alla delar av beslutsprocessen.
Enligt Sigala m.fl. (2012) finns det ett flertal studier som visar att fördelar med konsumentens delaktighet i den nya utvecklingen av service, deltagandet gör det möjligt att exempelvis att matcha produkter med de förutsättningar som finns. Teknologins framfart har även skapat stora förändringar i turisters beteendemönster inför den fysiska resan men även efter att resan ägt rum. Internet har medfört Turist 2.0 uppkomst och beskrivs enligt Sigala m.fl. (2012) som människor som tar del av och delar med sig av information på internetbaserade applikationer. Bilddelning är ett av de hjälpmedel som används mest och är ett populärt sätt att ta del av och även dela information. Bildströmmar på social media används ofta för att dela både positiva och negativa erfarenheter (Sigala m.fl., 2012). För turist 2.0 handlar agerandet på social media om att
dela vidare redan existerande information och dela egna erfarenheter. Delandet av egna erfarenheter kan ske på många olika typer av social media och sker genom bilder och kommentarer. Tillgängligheten av internet i västvärlden finns i princip överallt men för turister medförs en del hinder i förhållande till åtkomsten (Sigala m.fl., 2012).
Instagram är en social media och beskrivs som ett snabbt vackert och roligt sätt att dela sitt liv med vänner och familj. Genom applikationen sker utforskning av andra människors liv och intressen. Likväl som användare studerar andras liv kan de dela med sig av sin egen vardag i form av bilder och text. Genom att gilla och dela bilder skapas en samhörighet i det existerande nätverket. Instagram som applikation beskrivs av Nyberg och Wiberg (2014) som en interaktionsmodell. Att ta bilder har blivit en vanlig aktivitet för smarttelefon användare och har haft stor betydelse för Instagram och social media överlag (Lee m.fl. , 2015). Resultatet av en studie gjord av Lee m.fl. (2015) visar att användare har fem stycken primär användnings motiv. Användandet beror på faktorer som social interaktion, arkivering, självuttryck, flykt och observation.
Enligt Josiassen och Assaf (2013) finns de två definitioner av konsumtion. För att social konsumtion ska uppstå måste människor vara delaktiga i konsumtionsprocessen. Men för att socialt synlig konsumtion ska uppstå krävs det endast människor som har möjlighet att observera konsumtionen (Josiassen & Assaf, 2013). Fenomenet social synlig konsumtion grundar sig i människors självbild, det beskriver sökandet efter det verkliga och den ideala bilden av sitt egna jag. Med hjälp av konsumtion uttrycker och synliggör individer sig själva och produkter som de anser matchar den egna självbilden (Josiassen & Assaf, 2013). När ett minne delas via social media använder många resande aktuell information relaterat till dem själva. Majoriteten av flera innovativa mobila applikationer som exempelvis Instagram, gör det möjligt för användare att utveckla och manipulera bildkvaliteten så att deras utseende stämmer överens med deras inre självbild (Lyu, 2016). Fördelarna med social media och dess effekt på destinationer speglas genom en förhöjd varumärkeskännedom, word of mouth, vänner som “gillar”, förtroende och socialt godkännande (Lyu, 2016).
6.1 Att dela med sig av bilder
Vi valde att fråga respondenterna om de delar med dig av bilder på social media i semesterrelaterade sammanhang. Idag innehåller nästan alla telefoner innehåller en kamera och av respondenterna delar 33,8 % med sig av bilder från sin semester på social media, 5,9 % delar aldrig med sig av bilder och 60,3 % delar ibland med sig av bilder utifrån sin semester (se figur 7).
Figur 7 Delning av bilder Vi valde också att fråga respondenterna angående bilddelning på Instagram och
Facebook, om det är viktigt att de får likes på inlägget. När respondenterna delar med sig av bilder på Instagram och Facebook svarade 50,5 % att det var viktigt att de fick "likes" på inlägget och 49,5 % svarade nej. Av de manliga respondenterna svarade 41,3 % att det var viktigt att få “likes” på bilder, av de kvinnliga respondenterna svarade 52,2 % att det var viktigt (se figur 8).
Figur 8 Vikten av bekräftelse 33.80%
5.90% 60.30%