Utifrån informationen som framgick av undersökta fallen skulle konceptet vara mest lönsamt för flerbostadshus. Detta skulle framföra en energibesparing med 50 % i storleksordning som genereras med hjälp av koldioxid- och fuktstyrning i ventilationssystem. Frågan är om åtgärdspotentialen motsvarar bara ventilationssystemets energianvändning eller om det gäller den totala energianvändningen för byggnaden.
Energibesparingspotentialen för kontorsbyggnader avseende utrymmesanvändning angavs under resultatet av det undersökta fallet. Utav det resultatet framgick det att konceptet, BIM och IoT, skulle maximalt generera en energibesparing på 15 % genom att använda utrymmen på ett förbättrat sätt. Frågan är om samma åtgärd hade genomförts för flerbostadshus som för kontorsbyggnader, hade konceptet varit mer lönsamt för flerbostadshus? Det är en fråga som behöver undersökas.
Notera att i sammanställningen har inte Tyrénsfallet inblandats, detta för att indatan från pilotprojektet inte var ett jämförbart resultat. Det noterades att i Tyrénsfallet kunde en energibesparingspotential på 40 % vara möjlig per använd dator med hjälp av BIM och IoT- konceptet. Det är även viktigt att tänka på att för varje fall kan förutsättningarna vara olika avseende exempelvis byggnadsår, klimatskal och VVS-utrustning som inte har noggrant undersökts. Detta är för att exempelvis i ett fall skulle belysningen beaktas och ett annat fall skulle det handla om en energieffektiviserad samverkan mellan indata av fukt, koldioxid och
36
värme- och ventilationssystem. Ett annat fall kunde handla om hur utrymmena i byggnaden användes. Men hur hade besparingspotentialen sett ut om samtliga möjliga åtgärder genomfördes med hjälp av konceptet?
Det är även viktigt att ha i åtanke att indata för handelslokaler saknas. Köpcentrum skulle ha en störst energibesparingspotential avseende på fastighetsautomation men frågan är om detsamma skulle gälla för IoT- och BIM-konceptet?
5 Diskussion
En specifik energianvändning motsvarar resultat på 29 % i uppvärmning, 57 % i verksamhetsel och 14 % i fastighetsel för samtliga handelslokaler i Sverige. Dock har inget resultat hämtats som tar hänsyn till STIL 2:s indelning av handelslokaler. Enligt resultaten som inte fanns med i sammanställningen, kunde man se att särskiljning av resultat berodde på typen av handelslokal. Köpcentrum har en högre elanvändning men samtidigt en mindre fjärrvärmesanvändning, även om livsmedelslokaler inte ingick under köpcentrumaspekten. Livsmedelslokaler kunde ha en elanvändning på 40-50 % av total energianvändning som endast var avsedd för förvaring av livsmedel. Dock saknas information om till hur stor grund som livsmedelslokaler påverkar resultatet för övriga handelslokaler och blir därför svårt att analysera.
Det är även viktigt att notera energianvändningsutvecklingen. Mellan 1990 och 2009 hade energianvändningen för uppvärmning minskat med 50 % för handelslokaler generellt. Men det hade samtidigt informerats om att elanvändningen har ökat. Detta för att kylbehovet kanske har ökat som även har nämnts. Orsaken skulle innebära ökad mängd av färdigmat och kriterier på sortimentet. En annan orsak skulle kunna innebära krav på ljussättning i syfte till att stödja försäljningsprocesser i handelslokaler.
I och med att flerbostadshus inte har samma förutsättningar som kontor med avseende på verksamhetsenergi är det inte nödvändigt att tänka på bortförande av värmeöverskott. Därmed används ingen energi för att åtgärda ett sådant problem i Sverige. Den totala energianvändningen för uppvärmning skulle innebära 60 % av den totala energin för flerbostadshus. Återstående 40 % skulle gå åt för total elanvändning. Elanvändningen baserades på 36 % fastighetsel och 64 % hushållsel. En tredjedel av det totala antalet lägenheter i flerbostadshus ägs av privata bostadsföretag. Med detta i åtanke, har privata bostadsföretag stort intresse att reducera uppvärmningskostnaderna.
För kontor i Sverige skulle en genomsnittlig energianvändning innebära att uppvärmningen har en störst energianvändning på 54 % av den totala energianvändningen. Därefter skulle en användning på 33 % omfattas av verksamhetsel och fastighetselen skulle gå på 13 %. På ett ungefär motsvarar hälften av energianvändningen att vara avsedd för el och detsamma gäller för uppvärmningen. Men notera att den totala elanvändningen är högre än energin som är avsedd för uppvärmning. Frågan är hur mycket el eller alternativa energikällor som används för uppvärmning, vilket det saknas information om.
Det är viktigt att ha i åtanke att de flesta undersökningar som har medverkat resultat är äldre källor. Mycket kan hända under åren i byggbranschens utveckling men även inom IT-branschen när vi nämner BIM och IoT. Det är även viktigt att tänka på att det kan finnas viktiga källor som inte har tagits med i den här studien, studien är begränsad till vad författarna har hittat och sedan resulterats med analysering som följd. Det är även viktigt att notera de olika källornas statistikår där exempelvis energianvändningen för handelslokaler baserades på en studie för tidsperioden 1990-2009.
Objektivitet är en viktig faktor som kan påverka resultatet av studien. I och med att alla källor som används i denna undersökning inte är vetenskapliga artiklar eller forskningsrapporter, får man denna tanke om att hur objektiva eller subjektiva källorna är. Det är avsevärt viktigt att lägga märke till sådana aktörers objektivitet och det kräver förstås kunskap.
38
Resultaten har genererat värden för respektive åtgärdstyp för energibesparing för vilka byggnader som gäller. Detta uppmärksammar byggherren över vilka åtgärder som gäller för hens byggnadstyp. Men utöver det, uppmärksammas även begreppet IoT. IoT är ett nytt fenomen för många förvaltare liksom BIM. Detta möjliggör en ökad medvetenhet bland relevanta aktörer. Med relevanta aktörer menas alla som har möjlighet att åstadkomma förändring i fastighetsförvaltning avseende effektivisering av energianvändning med hjälp av nämnda åtgärder, speciellt IoT- och BIM-konceptet. Något som är väsentligt att nämna är effektivisering av elanvändning i samtliga byggnadstyper som nämns i denna studie. Detta för att av resultatet framgår att antalet eldrivna apparater har ökat med teknikens utveckling, vilket har medfört högre elanvändning.
De presenterade åtgärderna kan vara till hjälp för att få en bättre kännedom av bland annat byggnaders energianvändning, verksamhet, utrymmesanvändning och dessutom möjligheten att automatisera fastigheter. Resultaten kan hjälpa läsaren av studien att spekulera över hur nämnda åtgärder kan generera energibesparingar som följd av energieffektivisering.
Att jämföra kontorsbyggnad med handelslokalbyggnad kan även vara lite vilseledande med tanke på att handelslokaler kan variera med olika verksamheter. I STIL 2 delades handelslokaler upp i två kategorier, köpcentrum och övrig handel. I STIL 2 noterades livsmedelshandeln som egen kategori där livsmedelshandelns elanvändningsutveckling åskådliggjordes med ökning som resultat mellan 1990-2009. Samtidigt hade gallerior och övrig handel gemensam elanvändningsutveckling som innebar minskning av elanvändning mellan ovannämnda år. I lokalbyggnader skulle energieffektiviseringspotentialen vara större med värme/bränsle- åtgärder än fastighets- och verksamhetselåtgärder utan någon vidare hänsyn till varken IoT eller BIM enligt forskningsrapporten Jagemar ochPettersson (2009). Frågan är om det stämmer med ett perspektiv med handelslokalers i samband med IoT och BIM idag. Vid återkoppling till handelslokalers resultat skulle dess energianvändning för det mesta dels gå åt elenergi för att underhålla aktuella verksamheter, se sammanställning av resultat. Resultaten för handelslokaler handlar endast om åtgärder för eldrivna enheter i verksamheten och fastigheten där ingen uppvärmningsaspekt behandlas.
Det är viktigt att förstå sig på konsekvenser vid energieffektivisering gällande levnadsvanor. Exempelvis som en sänkning av inomhustemperatur kan orsaka fuktskador på byggnadsdelar. Å andra sidan behöver inte levnadsvanor endast handla om komfortvärmen i bostaden. Det kan även innebära tidsåtgången i duschen, vilken temperatur som används i duschen eller hur hushållselen används avseende personens livsstil. Individuell debitering skulle möjliggöra en besparingspotential men eftersom alla människor är olika, kan detta medföra ett svagt resultat. Med detta sagt kan individuell debitering påverka individers levnadsvanor olika mycket. Det är även viktigt att tänka på hur byggnaden ser ut med avseende på glasyta. Men ur ett generellt perspektiv skulle bostäder inte ha samma problem som lokalbyggnader gällande värmeöverskott i Sverige. Frågan är hur många nya bostadshus med stora glasytor som byggs idag i Sverige. Vad räknas som stora glasytor? Allt som finns i kännedom är att ju mer glasyta, desto större risk finns det för värmeöverskott.
Resultaten för kontor med avseende på effektiviseringspotentialerna med ventilationsåtgärder såsom belysningsåtgärder är baserade på medelvärden. Det är viktigt att notera att varje enskild byggnad har ett unikt fall för effektiviseringspotential. Därför kan resultaten av potentialerna
variera beroende på vilken byggnad som implementeras. Vilket indikerar att de resultat som framgår i den här studien endast anger ungefärliga eller till och med missvisande värden för framtida implementeringar.
Fastighetsautomation anses vara mest lämpad avseende energibesparingspotential för byggnader med mest varierande inomhusklimat med när det gäller ventilation, värme och koldioxidhalt. Det skulle motsvara en byggnad som köpcentrum. Tyvärr saknas energibesparingspotential för byggnadstypen. Fastighetsautomation har dock resulterats för en gammal byggnad med kontorsverksamhet. I den här studien var det endast ett specifikt fall som resulterat en energibesparingspotential på 25 %, som skulle motsvara ett resultat för gamla riksdagshuset från Riddarholmen i Stockholm. I den här studien antogs byggnadens verksamhet att motsvara ett kontor. Frågan är om den juridiska verksamheten kan motsvara den generella verksamheten i ett kontor? En annan fråga handlar om hur stor roll byggnadens värmetröghet spelar i förhållandevis till dess systemsamverkan (ventilation, värme och kylning)?
Det är även svårt att avgöra en energibesparingspotential efter Microsoft-fallet. Det indata som resulterades avslöjade vilka utrymmen som används under vilken tid. För att få fram en energibesparingspotential finns det behov av åtgärder, vilka saknas i detta fall. Vad ska man göra med indatan? Omanpassa verksamheter? Ta bort eldrivna enheter som knappt används? Allt som noteras i den här studien är följande indata (hänvisat till figur 8 och 10):
Vilken sensor (motsvarar även kontorsplats) som används till vilken utnyttjandegrad Vilka rumstyper som används mest
Om utrymmesanvändningen ser likadan ut veckovis
Notera att spridningen av fallstudiers geografiska lägen som exempelvis Kalifornien och Sverige kan påverka resultaten för besparingspotentialer. Detta för att Kalifornien har andra väderförhållanden till skillnad från svenska förhållanden. Frågan är om resultaten inte är jämförbara på grund av det?
40
6 Slutsats
Syftet med denna studie är att ta reda på energibesparingspotentialer vid användning av den totala energin en byggnad har med hjälp av IoT-system kopplade med BIM för verksamhetstyperna handelslokaler, kontor och flerbostadshus.
Gällande energieffektiviseringsåtgärder för respektive byggnadstyp är byte av lysrörsarmaturer, att anpassa ventilationsdrift och byte av ventilationsaggregat väsentliga för handelslokaler att nämna. Detsamma gäller placering av ugns- och grillenheter på ytor med bra frånluftsdrag. Åtgärder såsom minskning av inomhustemperatur och förbättring av U-värde på byggnadsdelar uppmärksammas för flerbostadshus. Även åtgärder för värmeåtervinningssystem är viktiga att nämna, för att de genererar störst energibesparing såvida individuell debitering inte skulle spela en större roll. Levnadsvanor och kunskapen om energianvändning anses vara viktiga faktorer gällande vidtagande av energieffektiviseringsåtgärder i flerbostadshus.
Åtgärder i kontor med aspekten energieffektivisering har i den här studien för det mestadels handlat om hur verksamheten ser ut i byggnaden. Med föregående mening avslöjas potentiella energibesparingsmöjligheter som skulle innebära fokus på den elutrustning som används på kontoret. Detta uppmärksammades på bland annat en obehövlig energianvändning vid datoranvändning eller en obehövlig utrymmesanvändning.
Energibesparingspotentialer som hämtades från olika fallstudier skulle för BIM- och IoT- konceptet innebära en varierande nivå på 10 % till 50 %. Notera att endast byggnader med kontorsverksamhet och flerbostadshus har påverkat detta resultat.
Konceptet BIM och IoT skulle vara mest lönsamt för flerbostadshus med ett maximivärde på cirka 50 % energibesparing enligt de fallstudier som finns med i studien. Utöver den energibesparingspotentialen i föregående mening fanns det ett minimivärde på energibesparingspotential med storleksordningen 20 %. Detta var baserat på en fallstudie där tusen lägenheter hade inkluderats vid framförande av tillämpningsobjekt.
De framtagna resultaten kan gynna byggbranschen genom att hjälpa relevanta aktörer med att få en kännedom av det aktuella konceptet och dess resultat. Nämnda byggnadstypers energianvändning, energieffektiviseringsåtgärder, BIM och IoT-potentialer ska möjligtvis utgöra underlag för framtida tillämpningar.
Referenser
Vetenskapliga artiklar
Feng S., Setoodeh P. & Haykin S. (2017) Smart Home: Cognitive Interactive People-Centric Internet of Things. IEEE Communications Magazine, 2017, 55(2), sid. 34-39.
Ghayvat H., Mukhopadhyay S., Gui X. & Suryadevara N. (2015) WSN- and IOT-Based Smart Homes and Their Extension to Smart Buildings. Sensors, 2015, 15(5), sid. 10350- 10379. Henryson J., Håkansson T. & Pyrko J. (2000) Energy efficiency in buildings through information – Swedish perspective. Energy Policy, 2000, 28(3), sid. 169-180.
Hesaraki A. & Holmberg S. (2013) Demand-controlled ventilation in new residential buildings: consequences on indoor air quality and energy savings. Indoor and Built Environment, 2015, 24(2), sid. 162-173.
Jose A. Bianco F., Karlo G. Lenzi, Felipe A. P. de Figueiredo (2013). Fast Coding of LTE eNB L1 API Definition. Procedia Technology, 2013, 7, sid. 352 – 359.
Mata É., Kalagasidis S. A. & Johnsson F. (2013) Energy usage and technical potential for energy saving measures in the Swedish residential building stock. Energy Policy, 2013, 55, sid. 404-414.
Moreno V. M., Úbeda B., Skarmeta F. A. and Zamora A. M. (2014). How can We Tackle Energy Efficiency in IoT Based Smart Buildings? Sensors, 2014, 14(6), sid. 9582-9614. Pavlovas V. (2004). Demand controlled ventilation: A case study for existing Swedish multifamily buildings. Energy and Buildings, 2004, 36(10), sid. 1029-1034.
Stojkoska Risteska L. B. & Trivodaliev V. K. (2017) A review of Internet of Things for smart home: Challenges and solutions. Journal of Cleaner Production, 2017, 140(3), sid. 1454- 1464. Myndighetsdokument
Alur R., Berger E., Drobnis A. W., Fix L., Fu K., Hager G. D., Lopresti D., Nahrstedt K., Mynatt E., Patel S., Rexford J., Stankovic J. A. & Zorn B. (2015)
Systems Computing Challenges in the Internet of Things. u.o.: Computing Community
Consortium. https://arxiv.org/ftp/arxiv/papers/1604/1604.02980.pdf
Energimyndigheten (2007). Förbättrad energistatistik för lokaler – ”Stegvis STIL” Rapport för
år 1 (ER 2007:34). u.o.: Energimyndigheten. https://energimyndigheten.a- w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2316
Energimyndigheten (2014b). Energistatistik för flerbostadshus 2013 (ES 2014:03). Eskilstuna: Energimyndigheten.
http://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/bostader/bas/energistatistik-for- flerbostadshus-2013.pdf
42
Regeringen (2008). Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25). Stockholm: Regeringen. http://www.regeringen.se/49bbb0/contentassets/80af6051d1fe4506a3603835669e1f79/ett- energieffektivare-sverige-hela-dokumentet-sou-200825
Regeringskansliet (2015). Energieffektivisering och energismart byggande (Ds 2005:51). http://www.regeringen.se/49bb94/contentassets/ed4f5ebbbf7a4098912eb5205aed963b/ds- 200551-energieffektivisering-och-energismart-byggande
Rydqvist M. (2010a). Så spar du energi HANDELSLOKALER [broschyr]. http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/klimat- och-energi/energieffektivisering/handel%20-%20broschyr.pdf
Rydqvist M. (2010b). Så spar du energi KONTORSLOKALER [broschyr]. http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/klimat- och-energi/energieffektivisering/handel%20-%20broschyr.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting (2017) BIM- digitalisering av byggnadsinformation.
Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-513-4.pdf?issuusl=ignore Tidningsartiklar
Carlsson A. (2011). ‘’Ingen tänker på alla snåla hus’’. NyTeknik, 28 februari. https://www.nyteknik.se/opinion/ingen-tanker-pa-alla-snala-hus-6422492
Veckans Affärer (2017). Så drar du nytta av IoT – läs experttipsen. Veckans Affärer, 6 april. https://www.va.se/nyheter/2017/04/06/sa-drar-du-nytta-av-iot--las-experttipsen/
Rapporter
Ersson E. & Pyrko J. (2009) El-info via digitala kanaler Potential att förändra elanvändning i bostäder- Fallstudie 1 ”Min Elförbrukning” hos Skånska Energi AB. Lund: Lunds Universitet.
http://www.ees.energy.lth.se/fileadmin/ees/Publikationer/2009/Rapp09-El-infoFall1.pdf
Bröms G. & Wahlström Å. (2008) Energianvändning i flerbostadshus och lokaler- Idag och i
nära framtid (Rapport 08:32). U.o.
http://www.enerma.se/wp-content/uploads/2017/02/08_32_rapport.pdf
Energianalys (2016). VVC-förluster i kontor och lokaler - mätningar i 11 byggnader. u.o.: Energianalys.
http://www.energi- miljo.se/sites/default/files/vvc_lokaler_slutrapport_20161129.pdf Energimyndigheten (2010) Energianvändning i handelslokaler (ER 2010:17).
u.o.: Energimyndigheten. https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2453 Harrysson C. (u.å). Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet hos fler bostadshus
med olika tekniska lösningar. Örebro: Örebro universitet.
Jagemar L. & Pettersson B. (2009). Energieffektivisering- möjligheter och hinder. Göteborg: Chalmers EnergiCentrum.
https://www.iva.se/globalassets/rapporter/vagval-energi/4_energieffektivisering_web.pdf Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (2012). ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES
FLERBOSTADSHUS. Stockholm: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.
http://www.iva.se/globalassets/rapporter/ett-energieffektivt-samhalle/201206-iva- energieffektivisering-rapport1-f1.pdf
Larmérus A. (2015) Avancerad värmestyrning. u.o.: ÅF-Infrastructure AB. http://www.sfv.se/globalassets/omoss/energi_miljo/energiprojekt-2015-filer/avancerad- varmestyrning-rapport.pdf
Larsson A. & Palm J. (2009). Energianvändning i bostadsrätter- Fallstudie av HSB
(Arbetsnotat Nr 335). Linköping: Linköpings Universitet. http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:240779/FULLTEXT01.pdf
Levin P. & Blomsterberg Å. (2010) Brukarindata för energiberäkningar i kontor - vägledning.
Stockholm: Sveby.
http://www.sabo.se/SiteCollectionDocuments/Sveby%20Kontorsindata%20100427.pdf
Lindberg U. & Larsson K. (2014) Teknikupphandling. Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. http://belivs.se/wp-content/uploads/Dok/forstudier/BF07.pdf
Lindgren F. & Sonnek M. K. (2015) Industriella informations- och styrsystem inom
fastighetsautomation – en förstudie (FOI-R--4206--SE). Stockholm: Swedish Defence
Research Agency.
https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Informationssakerhet/foir_4206%20Fastighetsauto mation.pdf
Pettersson B. & Dalenbäck J-O. (2005) Åtgärder för ökad energieffektivisering i bebyggelsen.
Göteborg: Chalmers EnergiCentrum- CEC.
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2005/atgarder_for_okad_energie ffektivisering_i_bebyggelsen.pdf
SVEBY (2009) Byggnaders energianvändning- ordlista (Projektrapport 2009-04-07). Stockholm: SVEBY. http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2012/01/Ordlista.pdf
Examensarbeten
Larsson M. & Nae C. (2011) BIM för förvaltaren – En studie om förvaltarnas syn på BIM. Masteruppsats, Institutionen för byggvetenskaper. Lund: Lunds Tekniska Högskola. http://www.bekon.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/MartinLarsson_CNae_-
_BIM_foer_foervaltaren_ML_CN 3_.pdf
Holmin J., Levison E. & Oehme S. (2015) The utilization of office spaces and its impact on
energy use. Kandidatuppsats, Tekniskt- naturvetenskaplig fakultet. Uppsala: Uppsala
44
Nyström M. (2013) Designoptimering. Kandidatuppsats, fakulteten för teknik och samhälle.
Malmö: Malmö Högskola. http://docplayer.se/6261089-Energi-och-
inomhusmiljosimuleringar-med-revit-och-ida-ice-i-en-integrerad-bimprojektering.html
Persson J. (2012) Lufttäthetens inverkan på energiberäkningar för byggnader. Masteruppsats, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Sundsvall: Umeå Universitet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:550800/FULLTEXT01.pdf
Snygg J. (2010) Energibesparande lösningar för köpcentrum och andra handelslokaler. Kandidatuppsats, Institutionen för teknik och naturvetenskap. Norrköping: Linköpings Universitet. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:345226/FULLTEXT01.pdf
Avhandlingar
Olsson D. (2014). Modellbaserad styrning av värmesystem baserat på prognostiserat väder.
Lic.-avh. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola.
http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/209907/209907.pdf Hemsidor
Aamidor J. (2017). How the Internet of Things in Buildings, Manufacturing and Agriculture
Will Differ From Each Other.
https://www.greentechmedia.com/articles/read/how-the-internet-of-things-will-differ-across- industries [2017-04-30]
ABB (2018) Smart grid thinking
http://www.abb.com/cawp/seitp202/3e22c0f632c49999c125755800491d81.aspx [2018-09- 07]
Allabolag AB (2018a) Yanzi Network AB.
https://www.allabolag.se/5565809554/yanzi-networks-ab [2018-03-17] Allabolag AB (2018b) Telia Company AB.
https://www.allabolag.se/5561034249/bokslut [2018-03-17] Allabolag AB (2018c) Vattenfall Research and Development AB.
https://www.allabolag.se/5563905891/vattenfall-research-and-development-ab [2018-03-17] Allabolag AB (2018d) Tyréns AB.
https://www.allabolag.se/5561947986/tyrens-ab [2018-03-17] Allabolag AB (2018e) ÅF AB.
https://www.allabolag.se/5561206474/af-ab [2018-03-17] Allabolag AB (2018f) WSP Sverige AB.
Alriksson P. (u.å) Sensornätverk och system med plötsliga förändringar. http://www.control.lth.se/documents/2008/alr08dis_pop.pdf [2017-08-02]
Autodesk (u.å) Guide till hållbar konstruktion för arkitektur, konstruktion, el och vvs-
Detaljerad analys. http://www.autodesk.se/adsk/servlet/index?siteID=440386&id=15267543
[2017-07-15]
Bastille (2017). Space Utilization.
https://www.bastille.net/solutions/space-utilization/ [2017-06-01]
Bimalliance (2017) IFC (Industry foundation classes).
http://www.bimalliance.se/verktyg-och-stoed/standarder/datamodell/ifc-industry-foundation- classes/ [2017-08-04]
BLT Direct (2018). What's the difference between T2, T4, T5 and T8 Tubes?
https://www.bltdirect.com/what-s-the-difference-between-t2-t4-t5-and-t8 [2018-02-20]
Boverket (2015) Energihushållning.
http://www.boverket.se/globalassets/vagledningar/kunskapsbanken/bbr/bbr-22/bbr-avsnitt-9 [2017-06-30]
Boverket (2017). Hushållsenergi och verksamhetsenergi.
http://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-
energieffektivt/energikrav/hushallsenergi-och-verksamhetsenergi/ [2017-07-04]
CNN Money (u.å) Intel Corp. http://money.cnn.com/quote/profile/profile.html?symb=INTC [2018-03-03]
COOR (u.å) Om Coor.
https://www.coor.se/om-coor/ [2018-03-03]
Dictionary (u.å) Real-time. http://www.dictionary.com/browse/real-time [2017-08-02] Ecopilot (u.å.a) Om produkten.
http://www.ecopilot.com/sv/om-ecopilot/om-produkten/ [2017-07-01]
Ecopilot (u.å.b) Så fungerar det.
http://www.ecopilot.com/sv/om-ecopilot/sa-fungerar-det/ [2017-07-01]
Ecopilot (u.å.c) Förenkla vardagen.
http://www.ecopilot.com/sv/om-ecopilot/forenkla-vardagen/ [2017-07-01] Ecopilot (u.å.d) Ecopilot Analys.
46
http://www.ecopilot.com/sv/om-ecopilot/ecopilot-analys/ [2017-07-01]
Energimyndigheten (2014a). Ordlista.
http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Ordlista/ [2017-06-01]
Energydesignresources (u.å) eQuest… the Quick Energy Simulation Tool. http://www.doe2.com/download/equest/eQUESTv3-Overview.pdf [2017-08-01]
HIMSS (2013). What is Interoperability? http://www.himss.org/library/interoperability- standards/what-is-interoperability [2017-08-09]
Insulander K. (2016). När ett plus ett blir tre. http://www.tyrens.se/sv/aktuellt/nyheter/nar-ett-