Utifrån utfallen av klassrumsobservationerna låter sig nu idealtypiska be-skrivningar av klassrumsordningar formuleras. Formuleringen följer de re-dovisade kategorierna klassrummet, lektionen och eleven, med tillägget av att
läraren utgör en fjärde kategori som än så länge bara nämnts implicit.
Ge-nom att kontrastera resultaten från de olika klassrumsobservationerna blir det möjligt att renodla beskrivningarna, det vill säga ”att ensidigt betona ett eller ett par synsätt” (Weber, 2012/1904:263), vilket är grunden för konstruk-tionen av den idealtypiska beskrivningen. De konstruerade idealtyperna får inte förväxlas med något som skulle kunna kallas en typisk tysk eller en typisk svensk klassrumsordning.
Analysen av det tyska materialet tillåter konstruktionen av en idealtypisk form av klassrumsordning (i det följande benämnd Klassrumsordning 1), där klassrummet är navet och den exklusiva hemvisten för undervisning och till denna relaterade verksamheter. Klassrumsdörren är bildligt och bokstavligt uttryckt stängd så länge lektionen pågår, varken lärare eller
ele-ver lämnar rummet. Inne i klassrummet förekommer inga förflyttningar av elever, däremot är läraren rörlig för att kunna fullgöra sina uppgifter. Varje elev har en specifik plats tilldelad som hon eller han inte lämnar så länge undervisning pågår. Var någonstans eleverna är placerade och vilka bänk-grannar de har bestäms inte av eleverna utan av läraren. Problematiska ele-ver tilldelas platser nära lärarens bord, det vill säga i den första bänkraden. Elevers när- och frånvaro kontrolleras och dokumenteras i detalj; den som är otillåtet frånvarande bestraffas. Uteslutning från klassrummet är ett sanktionerande medel.
Längden och indelningen på lektionerna är densamma för skolans alla klas-ser. Skoldagen börjar och slutar vid samma tidpunkt och växlingen mellan olika ämnen och lärare sker samtidigt; alla elever har rast samtidigt. Sche-mat följer en återkommande struktur, där lektionerna består av jämnlånga pass. Lektionerna består av ett begränsat antal aktiviteter som upprepas i likartade ordningsföljder. Då alla känner till denna ordning, krävs ingen tid för gemensamma genomgångar av planeringen. Undervisningen domine-ras av arbetsformer där läraren styr över hur lång tid varje aktivitet får vara och i vilket tempo enskilda aktivitetsmoment ska genomföras. Tillsammans med läraren ägnar sig klassen gemensamt åt samma uppgift. Aktiviteter som innebär att eleverna ska bearbeta en uppgift tillsammans med varand-ra är gestaltade så att inga förflyttningar i klassrummet blir nödvändiga (den här aspekten tillhör också den rumsliga dimensionen av ordningen). Genom hemläxor sträcker sig lektionens innehåll över elevers fritid och in i hemmet, där eleven förväntas lägga ner tid på skolarbete. Att hemläxorna är genomförda enligt lärarens instruktioner kontrolleras under varje lek-tion. Att ta mer av elevens tid i anspråk genom extra hemläxor eller extra undervisning fungerar som sanktionerande medel.
Det gemensamma genomförandet av uppgifter för med sig att alla elever uppvisar ett likartat beteende och samtidigt utför liknande rörelser. Detta gäller i viss mån även för läraren. Därtill kommer gemensamma ritualer som markerar början och slutet på lektionen såsom att elever och lärare ställer sig upp för att hälsa på varandra i början av lektionen. För att eleven ska kunna göra inlägg måste denne räcka upp handen. Visar eleverna bete-enden och yttringar som inte är legitimerade av den aktuella aktiviteten el-ler har lärarens tillåtelse påtalas och sanktioneras dessa.
Eleven måste dessutom medföra olika arbetsmaterial och läromedel för att kunna delta i de olika aktiviteterna. Det handlar både om skrivattiraljer, som elever ansvarar för att införskaffa, och skolböcker som befinner sig i deras ägo under skolåret. Materialet måste dagligen transporteras mellan skola och hem, då läxorna kräver tillgång till materialet för läxarbetets ge-nomförande. Under lektionen ska bara sådana föremål vara synliga som krävs för tillfället. Vissa föremål får aldrig vara synliga i klassrummet. Kontroll och dokumentation av elevernas beteenden och prestationer är en integrerad beståndsdel i varje lektion. Bedömningar av examinerande slag är individuella och slutgiltiga. Det vidtas åtgärder i förväg för att minska elevers möjligheter att fuska. Fusk bestraffas med underkännande på pro-vet.
Läraren har styrande, kontrollerande och sanktionerande uppgifter i den här typen av klassrumsordning. Hon ansvarar själv för klassen och sin un-dervisning som bedrivs i form av lärarledda unun-dervisningssamtal. Läraren leder klassrumsarbetet, dess innehåll och struktur.
I det svenska materialet finns det mönster som ligger i linje med den ideal-typiska Klassrumsordning 1 som konstruerades utifrån klassrumsobserva-tionerna i de tyska klassrummen. Detta gäller i första hand moment av pla-nering och föreläsningar. Utifrån det tyska materialet kunde det bara kon-strueras en idealtypisk klassrumsordning. Utifrån det svenska materialet kan dock ytterligare en idealtypisk klassrumsordning konstrueras som finns parallellt med moment av Klassrumsordning 1. I denna, som här be-nämns Klassrumsordning 2, är klassrummet bara en av flera platser där un-dervisning och till denna relaterad verksamhet äger rum66. Klassrummet som plats för undervisning utvidgas. Klassrumsdörren är bildligt och bok-stavligt talat öppen under lektionerna för elever och lärare att röra sig in och ut genom. Andra lärare kan komma in under lektionen och agera där eller ta med elever ut. Det förekommer dessutom förflyttningar av elever inne i klassrummet, mellan olika platser och grupperingar.
66 På grund av skolplikten måste det även i den här ordningen förekomma någon slags kontroll av elevers närvaro i skolan, men den behöver inte ske i klassrum-met.
Schemat i denna klassrumsordning är olika för olika klasser och bygger på andra rationaler än likformighet i hela skolan. Även om schemat är lagt veckovis kan både längden på lektionerna och indelningen av skoldagen variera kraftigt från dag till dag och lektion till lektion. Gränserna för lek-tionerna är inte lika strikta som i Klassrumsordning 1, och lektioner kan pågå längre eller kortare tid än vad som framgår av schemat. Det förekom-mer en mängd olika aktiviteter och arbetssätt under lektionerna som inte följer en känd ordning, vilket innebär att det måste läggas tid på gemen-samma genomgångar av lärarens planering. Arbetsformerna innebär att eleverna arbetar självständigt och kan välja mellan olika uppgifter. Tempot med vilket de bearbetar uppgifterna bestäms av den enskilde elevens för-måga och önskemål. Uppgifter kan sträcka sig över flera lektioner och di-stinktionen mellan skoluppgifter och läxor är flytande då elever som har förmågan att arbeta fort kan hinna med dem under skoltid. Däremot måste elever som inte hinner genomföra uppgifterna fortsätta med dem även ut-anför skolan. Kontrollen av läxorna sker inte gemensamt i klassrummet, utan individuellt mellan lärare och elev.
Till följd av det individuella arbetet visar eleverna olika beteenden och rö-relser vid samma tidpunkt. Början och slutet av lektionen understryks inte av gemensamma hälsningsritualer. Visar en elev beteenden som av lärare upplevs som allmänt störande eller som ett (fysiskt) hot mot en annan per-son, så bestraffas hon eller han. Utrustningen som eleven behöver för att genomföra uppgifterna tillhandahålls av läraren, i klassrummet eller i dess nära anslutning. Vanliga skrivattiraljer finns tillgängliga i klassrummet, ovanliga redskap distribueras av läraren. Övriga arbetsmaterial som böcker förvaras i klassrummet eller av eleven i särskilda utrymmen. Nödvändighe-ten att transportera föremålen mellan skola och hem beror på det individu-ella behovet att fullgöra uppgifter efter den ordinarie skoltiden eller inte. Kontroll och dokumentation av elevers beteenden förekommer inte och av prestationer endast i begränsad utsträckning och utgör ingen integrerad be-ståndsdel av lektionen. Examinerande uppgifter och dess bedömningar är underlaget för vidare utveckling. I samarbete med andra kan elever öva och förbättra uppgifterna och därmed bedömningar och betyg. Både lärare och elever ägnar sig således åt bedömning.
Läraren i den här klassrumsordningen innehar en samordnande och plane-rande roll. Den ger ramar och mål för uppgifter som eleverna sedan kan ar-beta med självständigt under längre perioder. Under dessa fungerar läraren som hjälp och stöd och ser dessutom till att eleverna har det material de be-höver. Flera lärare är inblandade i undervisningen vilket innebär att lärarna planerar och samordnar undervisningen över klassrummens gränser. Det ovan anförda om de två idealtypiska klassrumsordningarna samman-fattas i följande tabeller.
Tabell 3. Typer av klassrumsordning (del 1) – Rummets ordning. Disciplinär ordning Klassrumsordning 1
(Tyskland och Sverige)
Klassrumsordning 2 (enbart Sverige) Klassrummet Navet i skolverksamheten, plats för undervisning En del i skolverksamheten, en plats för undervisningen bland andra
Klassrummets slutenhet Dörren är stängd under lektionen, lärare och elever befinner sig i klassrummet
Dörren är öppen under lektionen, lärare och elever kan röra sig in och ut
Klassrummets indelning Varje elev har sin fasta plats som denne inte lämnar, läraren kan röra sig fritt
Elever kan byta plats och röra sig fritt i
klassrummet Klassrummets funktionella indelning Ingen funktionell indelning Ingen funktionell indelning, men platser utanför klassrummet kan bli plats för undervisning Rangordning i
klassrummet
Dåliga elever sitter nära läraren
Tabell 4. Typer av klassrumsordning (del 2) – Tidens ordning. Disciplinär ordning Klassrumsordning 1
(Tyskland och Sverige)
Klassrumsordning 2 (enbart Sverige) Lektion
Schemat Samma indelning av
skoldagen för hela skolan, alla lektioner är lika långa och signaleras av en gonggong
Lektionen börjar och avslutas enligt schema
Indelningen olika för olika klasser, lektioner är olika långa
Lektionen kan börja och sluta före eller efter schemat
Lektionens aktiviteter Ett fåtal aktiviteter och arbetsformer som
förekommer varje lektion i samma ordningsföljd Undervisningssamtalet dominerar som
arbetsform
Genom läxor sträcks lektionen in i elevers fritid Ingen genomgång av planeringen
Många olika aktiviteter och arbetsformer förekommer i växlande ordningsföljd
Eget arbete dominerar som arbetsform
Elever bestämmer var och när läxor görs Mycket tid läggs på genomgångar av planeringen Lektionstidens utnyttjande
Läraren styr över tiden Inga luckor mellan aktiviteterna förekommer Intensivt utnyttjande av tiden
Eleverna styr över sin tid Extensiv användning av tiden (se även Schemat)
Tabell 5. Typer av klassrumsordning (del 3) – Elevens beteenden, föremål och Examination.
Disciplinär ordning Klassrumsordning 1 (Tyskland och Sverige)
Klassrumsordning 2 (enbart Sverige) Eleven
Elevens beteenden Beteenden som inte hänger ihop med den aktuella aktiviteten eller stör
undervisningssamtalet är oönskade
Gemensamma ritualer i början och slutet av lektionen
Beteenden som strider mot den goda seden, yttringar av svärord eller fysiskt våld sanktioneras
Föremål, arbetsmaterial och läromedel
Eleven tillhandahåller arbetsmaterial hemifrån Enbart material som är relaterat till arbetet får synas Mobiltelefoner är alltid oönskade (tabu) Arbetsmaterial tillhandahålls i klassrummet/av läraren Mobiltelefoner kan användas som arbetsmaterial under lektionen
Examination Förekommer i olika former under varje lektion (muntligt, skriftligt, läxkontroll, läxförhör). Enbart läraren bedömer Summativ bedömning
Är ingen integrerad beståndsdel av varje lektion
Lärare och elever kan vara involverade i
bedömningar
Enskilda aspekter som utgör de två idealtypiska klassrumsordningarna och som skiljer Klassrumsordning 1 och 2 återfinns även under andra benäm-ningar i andra publikationer (t.ex. Alexander, 2001; Granström, 2003, 2006; Richardson & Fallona, 2001; Stensmo, 1997b). Detta kommer att diskuteras i kapitel 7. Att liknande distinktioner kan göras utanför den tysk-svenska kontexten understryker att Klassrumsordning 1 och 2 inte får förväxlas med en tysk Klassrumsordning 1 och en svensk Klassrumsordning 2. Viktigt att påpeka är att det enbart är en typ av disciplinär klassrumsordning som kunde konstrueras baserat på det tyska datamaterialet medan både Klass-rumsordning 1 och 2 återfanns i det svenska datamaterialet.
I nästa kapitel kommer de två idealtypiska klassrumsordningarna att be-traktas i ljuset av några tyska och svenska filmer och tv-serier. Efter analy-sen av vilka lärartyper som förekommer i dessa, undersöks hur de olika typerna förhåller sig till de idealtypiska Klassrumsordningarna 1 och 2.