U TVECKLINGSFÖRSLAG VID TESTNING AV SPRÅKLIGA OCH KOMMUNIKATIVA FUNKTIONER

neglekt. Detta, förklarar han, ska utföras genom att patienten får se en horisontell linje på en skärm. En prick ska närma sig mitten, först från höger sida och sedan från vänster och patientens uppgift blir att avgöra när denna prick är på mitten av linjen. Testet liknar line bisection test och det testar hur långt åt vänster neglekten kan sträcka sig (Staffan Stenson, neuropsykolog, personlig kommunikation, 2015-11-27). En läsuppgift skulle möjligen också visa tecken på neglekt eller synfältsbortfall. Då studier visat att ordlängdseffekten kan ha en inverkan på läsningen för personer med neglekt kan det vara verksamt att vid testning använda längre ord för att finna personer med neglektdyslexi vilket kan vara en subtil nedsättning (Reinhart, 2013).

Pragmatik: Önskvärt vore genom intregrering av neuropsykologiska samt logopediska test utveckla ett pragmatiskt test. I ett sådant testförfarande vill författarna till arbetet involvera patienten i samtal där ögonkontakt, turtagning, mimik och gester samt exempelvis växling av samtalspartner ingår. För detta behövs uppgifter anpassas till operationsituationen och patienten.

Minne: Arbetsminne testas av neuropsykologen pre- och postoperativt. Intraoperativt finner författarna till denna artikel fler sätt att testa denna funktion i vaket tillstånd.

Exempelvis kan patienten räkna baklänges, repetera sifferordning efter testledare, repetera oassocierade ord (buss - pistol) samt utöka dessa för att testa hur många ord patienten kan hålla i minnet (buss - pistol - hylla, och så vidare). Dessa uppgifter kan ge testledare och kirurger en ledtråd om hur patienten tar sig an uppgiften, om svaren avviker vid DES eller om patienten av annan orsak glömmer bort uppgifter. Ett annat sätt att testa minne vid vakenkirurgi har gjorts av neuropsykolog Staffan Stenson, Akademiska sjukhuset, där patienten lärt sig en lista med ordpar att memorera utantill.

Vid testningen visades det ena ordet i ordparet på en skärm och patienten skulle då återkalla det andra (Staffan Stenson, neuropsykolog, personlig kommunikation, 2015-11-27). Detta test förutsätter att patienten har en intakt minnesförmåga preoperativt vilket kan avgöras vid baslinjetestningen.

Ansiktsigenkänning: Vid testing av ansiktsigenkänning är det önskvärt att även läsa av ögonrörelser. Detta för att se om den typiska avläsningen av ansikten kan vara påverkad. Typiska ögonrörelser vid ansiktsigenkänning är att först titta på båda ögonen och sedan på munnen (Staffan Stenson, neuropsykolog, personlig kommunikation, 2015-11-27). Testledaren får patientens svar som läggs samman med det

Räkneuppgifter: En viktig funktion för patientens livskvalitet är att kunna räkna. Man har genom intraoperativ testning lyckats lokalisera subkortikala delar i höger parietallob, viktiga för multiplikation och addition, och bevarat dessa. Det har testats med räkningsuppgifter och Della Puppa (2015) föreslår att det borde ingå i standardtestningen i de fall då tumören sitter i eller nära i höger parietallob. Enklare additions- och subtraktionsuppgifter på en läsplatta är önskvärt under operation, med förbehåll att en baslinjetestning gjorts för att se till patientens individuella räkneförmåga 5.4. Begränsningar

Många högersidiga språkliga funktioner är, som tidigare nämnt, svåra att testa.

Exempelvis är många av de delar som ingår i begreppet pragmatik svåra att hitta lämpligt testmaterial till samt att utvärdera och tolka resultatet. Detta gäller både pre- och postoperativt men i synnerhet intraoperativt. Pragmatisk förmåga varierar mycket mellan människor och påverkas av miljö och vem man kommunicerar med. Likaså kan vilken kultur man tillhör eller vilken social miljö man befinner sig i ha betydelse för vad som anses vara ett acceptabelt beteende. Det är alltså mycket svårt att avgöra vad som ska räknas som en pragmatisk nedsättning om problemen är av subtil karaktär (Ahlsén

& Nettelbladt, 2008). Enligt Fernández Coello et al. (2013) behövs mer forskning för att ta reda på var regionerna som tar hand om olika sociala kognitiva delar är lokaliserade och sedan implementera tester för detta vid vakenkirurgi.

5.4.1. Operationssituationen

För en förståelse av hur testsituationen ser ut följer en beskrivning av operationssituationen. Under operation ligger patienten inbäddad i värmetäcken.

Ansiktet är inte täckt men vid pannan och runt kraniet fästs skynken som spänns upp för att avgränsa och göra området bakom patienten, där skallbenet öppnas upp, sterilt. Detta innebär att testningen genomförs på en begränsad yta framför patienten. Vanligtvis genomförs testning på en läsplattta som är upphängd och vinklad i rätt ställning för att patienten ska se hela skärmen. Testledaren behöver ibland flytta på läsplattan för att få ögonkontakt med och samtala med patienten. Samtidigt som testledaren genomför sin testning får hen instruktioner från neurofysiologen, via en öronsnäcka, för att koordinera testningen med den elektriska stimuleringen.

Vid vakenkirurgi finns flera andra omständigheter att ha i åtanke vid utformningen av test. I operationsrummet kan antalet personer variera och det är viktigt för kvaliteten i testningen och för patientens välbefinnande att det är lugnt i salen och att ljudnvån är dämpad. Patienten är påverkad av anestesi och bedövningsmedel och kan vara stressad på grund av den ovana operationssituationen med många syn- och hörselintryck. Det kan således vara vanskligt att genomgående bedöma eventuella svårigheter som uppträder som en effekt av DES. För att inte testledare och kirurger ska dra felaktiga slutsatser kan samma region behöva stimuleras upprepade gånger för att fast ställa om eventuell påverkan verkligen är en effekt av stimuleringen.

Slutsatsen av detta är att många av de funktioner som är viktiga för språkligt och kommunikativt fungerande kan vara svårtestade vid vakenkirurgi. Vissa uppgifter är inte tidsmässigt genomförbara under de få sekunder som effekten av DES varar. Det kan också vara svårt att välja passande uppgifter som verkligen mäter det man vill mäta

(Fernández Coello et al., 2013). Operationssituationen samt utvärderingen av komplexa och multidimensionella funktioner kan vara ytterligande försvårande faktorer.

5.5. Vidare forskning på området

Litteraturstudiens genomgång har visat att det fortfarande idag finns bristfällig kunskap om vilka regioner som ansvarar för vilka funktioner. Vidare är fördelningen av funktioner i vår hjärna högst individuell och ingreppets utfall kan skilja sig åt exempelvis på grund av tumörlokalisation och patientens allmäntillstånd. En yngre hjärna kan tänkas klara ett ingrepp bättre jämfört med en äldre person. Man bör också ha i åtanke att ju fler funktioner som testas, desto fler kritiska områden kan komma att identifieras som skulle kunna vara ett hinder för total tumörresektion vilket innebär förkortad livslängd (De Witte & Mariëna, 2012).

5.6. Metoddiskussion 5.6.1. Brister med arbetet

Detta arbete tar inte hänsyn till medicinska risker med att genomföra operationer i vaket tillstånd. Ekonomiska aspekter har inte heller beaktats. Det har inte funnits tillräckligt med data för att kunna dra några slutsatser om skillnader i funktion eller livskvalitet mellan personer som genomgått jämförbara operationer i vaket respektive i sövt tillstånd. De neurologiska institutioner som valts ut för redogörelse av testning under vakenkirurgi idag är få till antalet dock visar litteraturgenomgången att liknande tillvägagångssätt tycks finnas på flera institutioner. Kvalitetsbedömning av det lästa materialet har uteblivit.

5.6.2. Arbetets styrkor

En styrka i att inte genomföra kvalitetsbedömning av litteraturen har gett författarna information som annars hade sorterats bort. Syftet med detta arbete har varit att presentera funktioner viktiga för språk och kommunikation som lokaliserats i höger hemisfär och hur en del av dessa kan testas. Resultaten kan förhoppningsvis ligga till grund för vidare arbeten i framtiden.

5.7. Vad kan motivera vakenkirurgi i höger hemisfär?

Intraoperativ kartläggning med DES och testning av patienten i vaket tillstånd anses i dag vara det bästa sättet att lokalisera kortikala och subkortikala funktioner (De Witte &

Mariëna, 2012; Fernández Coello et al., 2013; Duffau et al., 2003). Att implementera vakenkirurgi som standardmetod i höger hemisfär skulle ge möjlighet att genom kartläggning finna regioner viktiga för högersidiga funktioner, då man senast 2015 under vakenkirurgi upptäckt högersidiga regioner viktiga för räkning (Della Puppa et al., 2015). Vid vakenkirurgi kan ofta en större del av tumören avlägsnas, recidivrisken minskas och därmed minskar förhoppningsvis även risken för ytterligare kognitiv påverkan (De Witte & Mariëna, 2012; Fernández Coello et al., 2013). Studier som har

implementeras som standardmetod vid tumörkirurgi (De Witte & Mariëna, 2012;

Fernández Coello et al., 2013).

Förutom att använda standardtesten bör de intraoperativa uppgifterna anpassas efter patientens preoperativa livssituation, det vill säga arbete, fritidsaktiviteter och vanor (De Witte & Mariëna, 2012; Fernández Coello et al., 2013; Duffau, 2003). Är personen exempelvis dansare, jurist eller musiker kan bevarandet av de funktioner som vanligen är lokaliserade i höger hemisfär, såsom spatiala funktioner, omdöme och musikalitet, vara helt avgörande för att personen ska kunna återgå till hur livet såg ut preoperativt (De Witte & Mariëna, 2012). Det är också viktigt att välja testuppgifter med omsorg för att använda tiden då patienten är vaken optimalt (Fernández Coello et al., 2013). Då patienter med hjärntumörer ofta har en lång överlevnad efter en väl genomförd tumörresektion är det angeläget att behålla eller till och med förbättra deras livskvalitet (De Witte et al., 2015; Duffau, 2015).

De stora individuella skillnader som observerats kan motivera att alla tumörer i höger hemisfär opereras i vaket tillstånd. Det är svårt att säkert veta hur mycket språkliga och kommunikativa funktioner som sitter i höger hemisfär liksom att säkerställa vilka regioner som ansvar för vilka funktioner. Att kunna testa patienten intraoperativt och observera subtila förändringar och avvikelser skulle kunna bevara viktiga funktioner.

De test som används idag testar inte alla modaliteter som finns lokaliserade i höger hemisfär. Det blir i stor mån en subjektiv och godtycklig analys och tolkning som testledaren får göra. Det kan ändå finnas en vinst i att låta patienten spontantala samt att ställa frågor rörande sjukdomsinsikt och tid- och rum. För störst chans att upptäcka även de mest subtila förändringar borde en logoped vara testledare för uppgifter rörande språk och kommunikation i samarbete med en neuropsykolog.

Ett testbatteri för högerhemisfäriska tumörer skulle behöva utvecklas likt de test som används för tumörer i vänster hemisfär. En interprofessionell utvecklingav test vore att föredra, det vill säga ett samarbete mellan logopeder, neuropsykologer, neurofysiologer, neurologer och neurokirurger. Delaktighet av en logoped skulle, med sin expertis inom språk och kommunikation, ge optimal chans till bevarande av dessa funktioner. Genom att integrera en del av det logopedmaterial som används för personer vid högersidig stroke skulle man genom få uppgifter testa många av de funktioner med betydelse för språk och kommunikation som lokaliserats i höger hemisfär (se bilaga 2, 3 & 4).

Man kan inte anta sig veta var funktioner i hjärnan sitter utan att genomföra kirurgin vaken och med intraoperativ testning utförd av logoped eller annan testledare (Duffau, 2003). Det stora antalet språkliga och kommunikativa funktioner i höger hemisfär är väsentliga att bevara men för att kunna rekommendera vakenkirurgiskt ingrepp krävs fortsatt insamling av data inom området samt utveckling av ett anpassat högerhemisfäriskt testbatteri.

6. Slutsats

Förevarande studie har syftat till att beskriva höger hemisfärs funktioner med betydelse för språk och kommunikation samt beskriva hur de testas idag. Funktionerna har visat sig vara många till antalet, viktiga för att bibehålla språkliga och kommunikativa förmågor för att bevara livskvaliteten postoperativt men kan vara svårtestade intraoperativt. Två begrepp har framstått som särkilt betydelsefulla, neglekt och pragmatik för de funktionella, sociala och kommunikativa bortfall som medföljer nedsättningar i dessa funktioner. Individuella skillnader i hemisfärisk organisering, hänthet, kön och pragmatisk förmåga kan motivera neurokirurgi i vaket tillstånd. Enligt vår litteraturgenomgång är de test som vanligtvis används vid vakenkirurgi i höger hemisfär idag line bisection test för neglekt, synfältstest, bildbenämning och att räkna från 1-10. För att öka chansen att upptäcka subtila språkliga, kommunikativa och kognitiva nedsättningar borde en logoped och neuropsykolog närvara under testningen.

Funktioner som vanligen testas vid högerhemisfärisk stroke är spatiala funktioner, tid- och rumsorientering, sjukdomsinsikt, läsning och skrivning. En integrering av de vakenkirurgitest som används idag och logopediska stroketest samt neuropsykologiska test är önskvärt för att få ett mer komplett testbatteri vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Denna studie ämnar ligga till grund för vidareutveckling av ett sådant testbatteri. Mer forskning om höger hemisfärs funktioner och hur dessa är organiserade behövs.

7. Referenser

Ahlsén, E. (2008) Språkstörningar hos vuxna (förvärvade språkstörningar) - allmän del.

I L. Hartelius, U. Nettelbladt, & B. Hammarberg (Eds.), Logopedi. Lund:

Studentlitteratur.

Ahlsén, E. & Nettelbladt, U. (2008). Språk och språklig kommunikation. I L. Hartelius, U. Nettelbladt, & B. Hammarberg (Eds.), Logopedi. Lund: Studentlitteratur.

Ahlsén, E. & Saldert, C. (2008). Förvärvade språkstörningar vid fokala hjärnskador. I L.

Hartelius, U. Nettelbladt, & B. Hammarberg (Eds.), Logopedi. Lund: Studentlitteratur.

American Speech-Language-Hearing-Association. (1997-2016). Right Hemisphere Brain Damage. Hämtad 2015-09-15, från

http://www.asha.org/public/speech/disorders/RightBrainDamage/

Andersson, M., & Sandström, T. (2014). Intraoperativ språktestning genom elicitering av meningskonstruktion : Vidareutveckling av språktestförfarande vid neurokirurgi i vaket tillstånd baserat på aktuell forskning, praktiska observationer samt intraoperativ pilottestning. (Magisteruppsats). Uppsala: Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Tillgänglig:

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:783621/FULLTEXT01.pdf

Beeman, M., & Chiarello, C. (1998). Right hemisphere language comprehension:

Perspectives from cognitive neuroscience. Mahwah, N.J: L. Erlbaum Associates

Bihrle, A. M., Brownell, H. H., & Powelson, J.,A. (1986). Comprehension of Humorous and Nonhumorous Materials by Left and Right Brain-Damaged Patients. Brain and cognition 5, 399-411.

Blom Johansson, M., Lövström, G., & Sandström, C. (2014).

Kommunikationssvårigheter vid högersidig hjärnskada. Hämtad 2015-03-15, från http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Forvarvade- hjarnskador-hos-vuxna1/Sprak--och-kommunikationssvarigheter-vid-forvarvad-hjarnskada-/Kommunikationssvarigheter-vid-hogersidig-hjarnskada?

Brownell, H. H., Michel, D., Powelsom, J., Gardner, H. (1983). Surprise But Not Coherence: Sensitivity to Verbal Humor in Right-Hemisphere Patients. Brain and language 18, 2&27.

Brownell, H. (1988). Appreciation of metaphoric and connotative word meaning by brain damaged patients. I C. Chiarello (Ed.), Right hemisphere contributions to lexical semantics (s. 19–31). New York: Springer-Verlag.

Carroll, D. W. (2008). Psychology of language (5.th ed.). Belmont:

Thomson/Wadsworth.

Champagne-Lavau, M., & Joanette, Y. (2007). Why RHD individuals have more difficulties with direct requests than indirect requests? A theory of mind hypothesis.

Brain and Language, 103(1), 45-46.

Chiarello, C. (1991). Interpretation of word meanings by the cerebral hemispheres: One is not enough. I P. J. Schwanenflugel (Ed.), The psychology of word meaning (s. 251–

278). Hillsdale, NJ: Erlbaum.

Code, C. (1987). Language, aphasia and the right hemisphere. Chichester: Wiley.

Coltheart, M. (2000). Deep Dyslexia Is Right-Hemisphere Reading. Brain and Language 71(2), 299–309.

Coulson, S. (2000). Semantic leaps: Frame-shifting and conceptual blending in nearing construction. New York and Cambridge: Cambridge University Press.

Coulson, S., & Williams, R. F. (2005). Hemispheric asymmetries and joke comprehension. Neuropsychologia, 43, 128–141.

Craig, A. D. (2009). How do you fell-now? The anterior insula and human awareness.

Nature Reviews Neuroscience, 10(1), 59-70.

Crosson, B., Barco, P. P., Velozo, C. A., Bolesta, M., Cooper, P. V., Werts, D., &

Brobeck, T. C. (1989). Awareness and compensation in postacute head injury rehabilitation. Journal of Head Trauma Rehabilitation, 4(3), 46-54.

Damasio, A. R. (1992). Aphasia. The New England Journal of Medicine, 326(8), 531–

539.

De Benedictis A., Moritz-Gasser, S., & Duffau, H. (2010). Awake mapping optimizes the extent of resection for low-grade gliomas in eloquent areas. Neurosurgery 99, 1074-1084.

Della Puppa, A., De Pellegrin, S., Lazzarini, A., Gioffrè, G., Rustemi, O., Cagnin, A., &

Semenza, C. (2015). Subcortical mapping of calculation processing in the right parietal lobe. Journal of Neurosurgery, 122(5), 1038-1041.

De Witte, E., & Mariëna, P. (2012). The neurolinguistic approach to awake surgery reviewed. Clinical Neurology and Neurosurgery 115, 127–145.

De Witte, E., Satoer, D., Colle, H., Robert, E., Visch-Brink, E., & Mariën, P. (2015).

Subcortical language and non-language mapping in awake brain surgery: The use of multimodal tests. Acta Neurochirurgica, 157(4), 577-588.

Duffau, H., Capelle, L., Denvil, D., Sichez, N., Gatignol, P., Taillandier, L. van Effenterre, R. (2003). Usefulness of intraoperative electrical subcortical mapping during surgery for low-grade gliomas located within eloquent brain regions:functional results in a consecutive series of 103 patients. Journal of Neurosurgery 98, 764-778

Duffau, H. (2005). Lessons from brain mapping in surgery for low-grade glioma:

Insights into associations between tumour and brain plasticity. Lancet Neurology 4(8), 476–486.

Duffau, H. (2015). Preserving quality of life is not incompatible with increasing overall survival in diffuse low-grade glioma patients. Acta Neurochirurgica 157(2), 165–167.

Ekman, P., & Friesen, W. V. (1971). Constants across cultures in the face and emotion. Journal of Personality and Social Psychology, 17(2), 124-129.

Eriksson, H. (2001). Neuropsykologi: Normalfunktion, demenser och avgränsade hjärnskador (1. uppl.). Stockholm: Liber.

Faust, M., Barak, O., & Chiarello, C. (2006). The effects of multiple script priming on word recognition by the two cerebral hemispheres: Implications for discourse processing. Brain and Language, 99(3), 247-257.

Faust, M. (2012). The handbook of the Neuropsychology of Language (1.st ed).

Chishester: Blackwell Publishing Ltd.

Fernández Coello, A., Moritz-Gasser, S., Martino, J., Duffau, H., Martinoni, M., &

Matsuda, R. (2013). Selection of intraoperative tasks for awake mapping based on relationships between tumor location and functional networks. Journal of Neurosurgery, 119(6), 1380–1394.

Fromkin, V. A., Rodman, R., & Hyams, N. (2007). An introduction to language (8.th ed.). Boston: Thomson Wadsworth.

Gazzaniga, M. S., & Reuter-Lorenz, P. A. (2010). The cognitive neuroscience of mind:

A tribute to Michael S. Gazzaniga. Cambridge: MIT Press.

Genova, H. M., Rajagopalan, V., Chiaravalloti, N., Binder, A., Deluca, J., &

Lengenfelder, J. (2015). Facial affect recognition linked to damage in specific white matter tracts in traumatic brain injury. Social Neuroscience, 10(1), 27-34.

Gharabaghi, A., Fruhmann Berger, M., Tatagiba, M., & Krnath, H. (2006). The role of the right superior temporal gyrus in visual search – insights from intraoperative electrical stimulation. Neuropsychologia, 44(12), 2578-2581.

Grossi D., Soricelli, A., Ponari, M., Salvatore, E., Quarantelli, M., Prinster, A., &

Trojano, L. (2014). Structural connectivity in a single case of progressive prosopagnosia: The role of the right inferior longitudinal fasciculus, Cortex, 56, 111-120.

Halderman, L. K. (2011). Evidence for right hemisphere phonology in a backward masking task. Brain and Language, 119(3), 232-237.

Halligan, P.W., & Marshall, J.C (1998). Neglect of awareness. Consciousness and Cognition, 7, 356-380.

Hardyck, C., & Petrinovich, L. F. (1977). Left-handedness. Psychological Bulletin, 84(3), 385-404.

Heilman, K. M., Schwartz, H., & Watson, R. T. (1978). Hypoarousal in patients with the neglect syndrome and emotional indifference. Neurology, 20, 229-232.

Heilman, K. M. (1994). Emotion and the brain: A distributed modular network mediating emotional experience. I Zaidel, D. W. (Red.) Neuropsychology: Handbook of Perception and Cognition (s 139-158). San Diego: Academic Press.

Herbet, G., Lafargue, G., Moritz-Gasser, S., Bonnetblanc, F., & Duffau, H.

(2015;2014;). Interfering with the neural activity of mirror-related frontal areas impairs mentalistic inferences. Brain Structure and Function, 220(4), 2159-2169.

Hoyte, K. J., Kim, A., Brownell, H., & Wingfield, A. (2004). Effects of right hemisphere brain injury on the use of components of prosody for syntactic comprehension. Brain and Language, 91(1), 168-169.

Hoyte, K. J., Brownell, H., Vesely, L., & Wingfield, A. (2006). Decomposing prosody:

Use of prosodic features for detection of syntactic structure and speech affect by patients with right hemisphere lesions. Brain and Language, 99(1), 35-37.

Hulou, M. M., Cote, D. J., Olubiyi, O. I., Smith, T. R., Chiocca, E. A., & Johnson, M.

D. (2015). Awake right hemisphere brain surgery. Journal of Clinical Neuroscience : Official Journal of the Neurosurgical Society of Australasia,22(12), 1921-1927.

Joanette, Y., Goulet, P., & Hannequin, D. (1990). Right hemisphere and verbal communication. New York: Springer-Verlag.

Jung-Beeman, M. (2005). Bilateral brain processes for comprehending natural language.

Trends in Cognitive Sciences, 9, 512-518.

Kolb, B., & Whishaw, I. Q. (2011). An introduction to brain and behavior (3., International ed.). New York: Worth.

Lamendella, J. T. (1977). The limbic system in human communication. I H. Whitaker &

H. A. Whitaker (Eds.), Studies in Neurolinguistics, Vol. III. London: Academic Press.

Lebrun, Y., & Rubio, S. (1971) On the role of visual feedback in writing. ITL, 13. 59-62.

Lenneberg, E. H. (1967). Biological Foundations of language. New York: Wiley.

McGlone, J. (1978). Sex differences in functional brain asymmetry. Cortex, 14, 122-128.

Moritz-Gasser, S., & Herbet, G. (2013). Language and other cognitive evaluations. I H.

Duffau (Ed) Diffuse Low-Grade Gliomas in Adults Natural History, Interaction with the Brain, and New Individualized Therapeutic Strategies (s. 279-295). New York:

Springer.

Myers, P. S., & Brookshire, R. H. (1996). Effect of visual and inferential variables on scene descriptions by right-hemisphere-damaged and non-brain-damaged adults.

Journal of Speech and Hearing Research, 39(4), 870-880.

Nilsson, M. Uppsala Universitet (u.å). Introduktion till språkteknologi – språk och kognition. Hämtad 2015-12-12,

http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv08/ist/oh/oh7kognition.pdf

Orfei, M. D., Robinson, R. G. Prigatano, G. P., Starkstein, S., Rüsch, N., Caltagirone, C.

et al. (2007). Anosognosia for hemiplegia after stroke is a multifaceted phenomenon: a systematic review of the literature. Brain, 130, 3075-3090.

Passeri, A., Capotosto, P., & Di Matteo, R. (2015). The right hemisphere contribution to semantic categorization: A TMS study. Cortex 64, 318-326.

Patson, N. D., Darowski, E. S., Moon, N., & Ferreira, F. (2009). Lingering misinterpretations in garden-path sentences: Evidence from a paraphrasing task . Journal of experimental psychology. learning, memory, and cognition, 35(1), 280-285.

Pell, M. D. (2005). Cerebral mechanisms for understanding emotional prosody in speech. Brain and Language, 96(2), 221-234.

Pell, M. D. (2006). Reduced sensitivity to prosodic attitudes in adults with focal right hemisphere brain damage. Brain and language, 101(1), 64-79.

Philippi, C. L., Mehta, S., Grabowski, T., Adolphs, R., & Rudrauf, D. (2009). Damage to Association Fiber Tracts Impairs Recognition if the Facial Expression of Emotion.

Journal of Neuroscience,29(48), 15089-15099.

Pitchford, N. J., Funnell, E., De Haan, B., & Morgan, P. S. (2007). Right-hemisphere reading in a case of developmental deep dyslexia. The Quarterly Journal of Experimental Psychology, 60(9), 1187-1196.

Pitchford, N. J., Funnell, E., De Haan, B., & Morgan, P. S. (2007). Right-hemisphere reading in a case of developmental deep dyslexia. The Quarterly Journal of Experimental Psychology, 60(9), 1187-1196.