K ULTURENS URSPRUNG

För att förstå kultur måste vi enligt Albaum och Duerr (2011) förstå kulturens ursprung, historia, struktur och funktion. Det är även viktigt att förstå hur artefakter och institutioner utvecklas till att samarbeta med omgivningen samt vilka effekter den geografiska omgivningen har på kulturen.

Cateora, Gilly och Graham (2011) beskriver i sin modell ”Faktorer, konsekvenser och ursprung av kultur” (se nedan, modell 2) de faktorer och processer som formar och fastställer kultur och kulturella skillnader. Modellen beskrivs som att människans sinne anpassar sig till sin omgivning genom innovation och nytänkande.

Den första delen i modellen visar att individer lär sig gällande kultur genom sin uppväxt, från sociala institutioner och genom att anpassa sig till kulturen (Cateora, Gilly

& Graham 2011). Individer uppfattar även kultur genom förebilder och genom att imitera sina kamrater, vilket modellens mellersta del visar. Den sista delen i modellen beskriver att utifrån vår kultur och våra kulturbaserade kunskaper påverkas sedan vårt beteende, vår ledarstil och vilka beslut vi tar.

Imitation

Modell 2. ”Faktorer, konsekvenser och ursprung av kultur” (Källa: Cateora, Gilly & Graham 2011, s.

103).

Modellen ovan visar att Geografi har en påverkan på kulturen. Geografi kan brett förklaras enligt Cateora, Gilly och Graham (2011) som det klimat vi lever i och vilka växter och djur som finns. Geografin har påverkat teknologin, historian, ekonomin, hur vi tänker och sociala vanor. Forskare har även funnit samband mellan klimatet samt BNP per capita och mönster för hur idéer spridits historiskt sett runt om i världen.

Geografi

Historia

Teknologi och politisk ekonomi

Sociala institutioner

(Familj, religion, skola, media, regeringen, företag)

Teknologi och politisk ekonomi

Delar av kultur

(Värderingar, ritualer, symboler, föreställningar, tanke)

Konsekvenser

Konsumtionsbeslut Ledarskapsstil

Historia finns även med i modellen ovan. Olika händelser i historien har haft inverkan på teknologi, kulturella värderingar, beteende och sociala institutioner (Cateora, Gilly &

Graham 2011).

Teknologi är även en viktig faktor enligt Cateora, Gilly och Grahams (2011) modell.

Den teknologiska utvecklingen gällande infrastruktur, internet, tv, det mobila nätverket, sjukvård och läkemedel har stor påverkan på människors vardagsliv.

Politisk ekonomi i modellen ovan visar att politik och den rättsliga miljön har haft påverkan på handel, vårt sätt att tänka och kulturella värderingar (Cateora, Gilly &

Graham 2011).

Sociala institutioner som visas i modellen ovan inkluderar enligt Cateora, Gilly och Graham (2011) religion, familj, skolor, regeringen, media och företag. Dessa har haft stor inverkan på hur individer förhåller sig till varandra, hur aktiviteter organiseras så att människor ska kunna leva tillsammans, hur accepterat beteende lärs ut till efterföljande generationer och lärdom gällande hur en individ ska kunna kontrollera sig själv.

Religion har en stor inverkan på vilka vanor individer i olika kulturer har och hur de ser på livet. Även skolor och utbildning har stor påverkan på alla aspekter av kultur.

Eftersom de bland annat främjar ekonomisk tillväxt, kunskap och utveckling i landet.

Det finns även olikheter i varje kultur gällande vad som anses vara anständigt, hur individer ska bete sig i grupper samt hur förhållandet mellan män och kvinnor, åldersskillnader, olika sociala klasser och familjeformen ser ut. Detta påverkar hur vi tänker och beter oss.

Kulturella värderingar är den första delen av kultur i modellen ovan. Enligt Cateora, Gilly och Graham (2011) så har olikheter bland olika kulturer och länder sin främsta grund i olikheter i värderingar. Den mest användbara studien som gjorts inom detta är Geert Hofstedes studie av hur kulturella värden påverkar olika typer av affärer och marknadsbeteende. Kulturella värderingar kan hjälpa oss att förutspå hur en individ kommer att bete sig, hur en individ förhåller sig när denne blir förvånad eller känner avsmak, hur stor benägenhet en individ har att uttrycka missnöje eller klagomål och hur en individ föredrar att kommunicera och arbeta.

Ritualer är den andra delen av kultur i modellen ovan. Enligt Cateora, Gilly och Graham (2011) så är ritualer inlärda och upprepade beteendemönster och interaktioner.

Dessa kan bland annat vara bröllop, begravningar, middagar, affärsmöten och morgonritualer. Ritualer varierar ofta mellan olika länder och är viktiga då de samordnar människors vardagsliv och speciella tillfällen samt ger en uppfattning av vad som förväntas.

Symboler är den tredje delen av kultur i modellen ovan. Symboler är sättet vi uttrycker och kommunicerar på vilket kan delas upp i symboliska system inom språk och estetiskt gjorda symboler (Cateora, Gilly & Graham 2011). Det är mycket viktigt att kunna kommunicera på rätt sätt och att kunna göra sig förstådd. Genom att ta reda på det språkliga avståndet, så kallat ”linguistic distance”, kan vi få reda på hur stora skillnader det finns mellan olika språk baserat på deras ursprung och hur de har utvecklats. Detta har även en direkt påverkan på individers värderingar, förväntningar och även tidsuppfattning. Estetiska symboler uttrycks i musik, konst, dans och kläder. Bakom dessa kan ligga ideal, myter och metaforer.

Föreställningar är den fjärde delen av kultur i modellen ovan. Cateora, Gilly och Graham (2011) menar att våra föreställningar ofta har sitt ursprung i religionen. Dessa kan bland annat skapa vidskeplighet och myter som påverkar alla delar i vårt beteende.

Ofta är en kulturs vidskeplighet roliga historier för andra kulturer.

Tankeprocess är den sista delen av kultur som tas upp i modellen ovan. Sättet individer tar beslut på och hur individer tänker kan variera mellan olika kulturer (Cateora, Gilly &

Graham 2011). Bland annat finns det olikheter mellan västerländskt och asiatiskt tänkande. Asiater tenderar till att se en helhetsbild medan västerlänningar fokuserar mer på detaljer. Detta skapar skillnader i perception, värderingar, preferenser och förväntningar.