I dagsläget finns det cirka 15500 broar på de allmänna vägarna och den årliga kostnaden för att underhålla dessa är 700 miljoner kronor (Trafikverket, 2012b). Återkommande underhåll är att bron måste tvättas för att förhindra att salt tränger in och påverkar konstruktioner av stål och betong. En annan åtgärd för att förhindra att salt tränger in är att broarna impregneras vart sjätte till vart tionde år (Trafikverket, 2012a).
7.1 Inspektionstyper
Med jämna mellanrum sker inspektioner av broarna, detta är för att bron ska uppfylla de krav på säkerhet och framkomlighet som ställs av trafikanterna. Inspektionerna är till för att utreda broarnas funktionella och fysiska status samt ligga till grund för vilka åtgärder som krävs för att säkerställa kraven på både lång och kort sikt (Vägverket, 1993). De typer av inspektioner som finns är: Fortlöpande inspektion Översiktlig inspektion Allmän inspektion Särskild inspektion Huvudinspektion
7.1.1 Fortlöpande inspektion
Sker i samband med inspektion av vägnätet och utförs kontinuerligt under året, av de som har hand om underhållet på vägen d.v.s. underhållsentreprenören (Vägverket, 1993). Syftet är att upptäcka akuta skador som kan påverka brokonstruktionen på kort sikt och skador som kan påverka trafiksäkerheten.
7.1.2 Översiktlig inspektion
Utförs av underhållsentreprenören minst två gånger om året för broar på det nationella vägnätet och minst en gång per år för övriga broar (Vägverket, 1993). Syftet är att säkerställa att de krav som ställs på underhållsentreprenaden är uppfyllda.
7.1.3 Huvudinspektion
Syftet med huvudinspektionen är att upptäcka och bedöma brister som påverkar eller kan påverka konstruktionens funktion eller trafiksäkerhet inom en tioårsperiod (Vägverket, 1993). Brister som upptäcks och inte åtgärdas inom tidsperioden kommer att leda till ökade
förvaltningskostnader. Samtliga konstruktionselement och anslutande delar till bron
inspekteras, även maskinell och elektrisk utrustning som ingår i rörliga broar. Mätningar av bland annat kloridhalt och karbonatisering i betong, korrosion på armering samt sprickor i stålkonstruktion, utförs för att säkerställa brons säkerhet och funktion. När en bro har blivit byggd så utförs en huvudinspektion inom sex år efter att bron har tagits i bruk. Därefter utförs en huvudinspektion med maximalt sex års tidsintervall.
7.1.4 Allmän inspektion
Sker med max tre års mellanrum med huvudinspektionen inräknat (Vägverket, 1993). Detta gäller för broar med teoretisk spännvidd över 5,0 m i det längsta spannet. För de andra broarna utförs allmän inspektion vid behov. Syftet med inspektionen är att följa upp skador som upptäcktes vid huvudinspektionen som ännu inte åtgärdats. Vidare är syftet också att
upptäcka skador som kan leda till otillfredsställande bärighet eller trafiksäkerhet eller skador som kan leda till ökade kostnader för underhållet som inte hade upptäckts förrän nästa huvudinspektion. Vidare skall kontroll av de krav som ställs på underhållsentreprenören kontrolleras och eventuella avvikelser mätas upp. Alla konstruktionsdelar ska inspekteras förutom de som är i vatten. Övriga delar som vägbankar, slänter, koner, fyllningar, erosionsskydd och ledverk skall också inspekteras.
7.1.5 Särskild inspektion
Utförs när det finns ett behov av att inspektera en förmodad eller konstaterad skada närmare med mer tillförlitlig utrustning (Vägverket, 1993). Exempel på detta är impulsradarmätning av brobaneplattan som visar i vilket skick brobaneisoleringen är.
Med maximalt tre års mellanrum med huvudinspektionen inräknat utförs inspektion av maskinell och elektrisk utrustning på rörliga broar. För broar med bärande element i stål inspekteras 30 % av svetsarna i flänsplåten. Detta görs med instrumenterade mätningar för att upptäcka inre och yttre fel som kan vara svåra att se med blotta ögat.
7.2 Broskador
När en skada på en bro har upptäckts kategoriseras skadan i olika tillståndsklasser, se Tabell 3. Alla uppgifter sparas sedan i broförvaltningssystemet BaTMan (Bridge and Tunnel Management System) (Trafikverket, 2012a).
Tabell 3 Bedömning av olika tillståndsklasser (Silfwerbrand & Sundquist, 2001).
Nedan följer att antal olika exempel på skador som kan uppkomma på en bro (Vägverket, 1993).
Avflagning - orsakas av miljöpåverkan samt dåligt utfört underarbete eller felaktigt material. Sker på ställen där färg och epoxiförseglingar finns.
Blåsbildning – uppstår i beläggningen eller ytskiktet på grund av funktionspåverkan- belastning, byggfel eller underhållsfel. Visar sig genom att det sker en utbuktning i beläggningen eller ytskiktet.
Böjskjuvspricka – uppkommer där det finns både ett böjande moment och skjuvkraft. Visar sig genom en spricka i betongen som går från den dragna undersidan snett uppåt. Böjspricka – uppstår där det finns ett stort moment, antingen i underkant i fält eller i
ovankant över stöd. Sprickan går från ovan/underkant in mot mitten.
Dragspricka – uppkommer när dragspänningen överskrider draghållfastheten. Detta kan bero på krympning, krypning, temperatur eller sättningar.
Tillståndsklass (TK) Bedömning
3 Bristfällig funktion vid
inspektionstillfället
2 Bristfällig funktion inom 3 år
1 Bristfällig funktion inom 10 år
Gjutsår – orsakas av bristfälligt arbete vid betonggjutning.
Korrosion – sker i betongelement när kloridinträngning och/eller karbonatisering går så långt in att det når armeringen. Detta kan bero på för litet täckande betongskikt. Korrosion av konstruktionsdelar av stål sker av miljöpåverkan eller kemiska angrepp. Eftersatt underhåll kan förvärra situationen t.ex. om smuts samlas och binder fukt. Krackelering – innebär att det bildas ett oregelbundet sprickmönster. Orsak till detta
är byggfel eller funktionspåverkan av trafik.
Spjälkning – sker då inre krafter i betongen bryter loss delar av betongen. Krafterna kan uppkomma p.g.a. frostsprängning och trafikbelastning eller vid armeringsskarv i form av förankringsbrott.
Spårbildning – bildas eftersom beläggningen slits ojämnt i tvärled och orsakas av trafiken.
Urkalkning – orsakas av vatten som urlakar cementpastan. Visar sig genom kalkutfällningar på betongytan. Bindningen mellan ballast och cementpastan finns kvar men är försvagad.
Vittring – sker när det inte finns någon sammanhållning mellan ballast och cementpastan. Orsakas oftast av kloridangrepp, frostsprängning, eller nötning från vatten och is.