Sammantaget kan man konstatera att det i debatten självfallet inte finns en vilja att elever ska bli underkända. Tvärtom kan förväntningarna på eleverna idéanalytiskt ses som en grund- läggande positiv människosyn. Tanken att alla elever kan klara av skolans målsättning genom- syrar debatten och gör att den vid första anblick kan tolkas som ett resultat av svaga kompetens- krav. Men oviljan att förändra godkändgränsen och de konsekvenser som kommer av att elever ej uppnår denna kan istället tolkas som ett uttryck för en syn på medborgarutbildning som starka kompetenskrav. Intressant är också att skolans medborgarutbildande uppdrag inte förs in i de- batten även vid direkta hänvisningar till hur skolan ska fostra elever i relation till deras framtida samhällsliv. Återkopplat den forskning som presenterades i bakgrundsdelen blir detta än mer problematiskt, då till exempel Dahlstedts och Olsons (2014) menar att det i läroplanen finns ett bredare förståelse av begreppet medborgare, där det även omfattar ekonomiska aspekter. Upp- satsen har med avsikt preciserat och avgränsat medborgarskapet i demokratiska avseende för att undvika en otydlig definition. Om ekonomiska aspekter inkluderas i medborgarrollen blir kompetenskraven ännu starkare på grund av de nya läroplanernas betoning av just ekonomiska aspekter. Förmågan att upprätthålla ett arbete och en inkomst kan då bli en del av medborgar- skapet, vilket samtidigt försummar förankringen i demokratiteorin. Ytterst kan kopplingen
39 mellan utbildning, medborgarutbildning och arbete kan då innebära att ekonomisk framgång börjar ses som en typ av demokratiska kompetens.
Återkopplat till läroplanen som infördes 2011 konstaterades att denna är ett förtydligande och en bekräftelse av det målrelaterade betygssystemet som infördes på 1990-talet. Om utveckling fortsätter i denna riktningen är det rimligt att den spänningen som grundlades med det förra betygssystemet förr eller senare aktualiseras uttryckligen. Frågan blir då hur mycket systemet kan dra åt de hårda kompetenskraven innan det förlorar förankringen i de demokratiska värde- ringarna, och övergår mot något som kan beskrivas som ett epistokratiskt styrelseskick. En mer grundläggande fråga är dock: är utvecklingen mot epistokrati eftersträvansvärd? Demokratiteo- retiskt kan en medborgarutbildning som blir kategorisk inte motiveras. Men en god samhälls- utveckling kanske kräver en sådan utveckling. Detta överskrider uppsatsens syfte och förmåga att besvara, men kan vara en utgångspunkt för vidare forskning inom området.
Referenser
1980 års läroplan för grundskolan: mål och riktlinjer. (1980). Stockholm: Liber.
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. i G. Ahrne, & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8–16). Stockholm: Liber.
Alderborn, E., & Ågren, L. (1996). Gymnasiereformen har inte spelat ut sin roll. Skolvärlden, 1996(10), s. 30.
Amnå, E., & Ekman, J. (2014). Standby citizens: Diverse faces of political passivity. European Political Science Review, 6(2), s. 261–281.
Arensmeier, C. (2019). Grundskolebetyg under tre betygssystem. Fördelning på betygssteg och genomsnittliga ämnesbetyg 1990–2017. Örebro: Örebro universitet.
Attorps, K. (11 September 1996). Nya bluff-gymnasiet. Dagens nyheter, s. 4.
Beckman, L. (2003). Demokrati och kompetenskrav. Barn, ungdomar och rätten till politiskt inflytande. i B. Jonsson, & K. Roth (red.), Demokrati och lärande. Om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle (s. 75–94). Lund: Studentlitteratur. Beckman, L. (2005). Grundbok i idéanalys. Det kritiska studiet av politiska texter och idéer.
40 Bergström, G., & Svärd, P.-A. (2018). Idé- och ideologianalys. i K. Boréus, & G. Bergström
(red.), Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (s. 133–176). Lund: Studentlitteratur.
Biesta, G. (2011). The ignorant citizen: Mouffe, Rencière, and the subject of democratic education. Studies in philosophy and education, 2011(30), s. 141–153.
Bole, B. E., & Gordon, M. (2009). E Pluribus Unum: fostering a new era of citizenship by teaching civic engagement and healthy civic discourse. Journal of Public affairs, 9(4), s. 273–287.
Brennan, J. (2017). Efter demokrati. Argument för ett nytt styrelseskick. Stockholm: Timbro förlag.
Brydolf, G. (1993). Lärares inre betygsstegar. Skolvärlden, 1993(4), s. 19. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Campbell, D. E., & Niemi, R. G. (2016). Testing civics: State-level civic education
requirements and political knowledge. American political science review, 110(3), s. 495–511.
Carlsson, L. (2006). Medborgarskap som demkratins praktiska uttryck i skolan - diskursiva konstruktioner av gymnasieskolans elever som medborgare (Doktorsavhandling, pedagogik, 84). Växjö: Växjö university press.
Crick, B. (2007). Citizenship: the Political and the Democratic. British Journal of Educational Studies, 55(3), s. 235–248.
Cunningham, F. (2002). Theories of democracy. A critical introduction. London: Routledge. Dagens nyheter. (29 September 1990). Dåligt betygsförslag. Dagens nyheter, s. 2.
Dagens nyheter. (7 Augusti 1992). Betyg grundade på kunskaper. Dagens nyheter, s. 2. Dagens nyheter. (17 Januari 1993). Betygsmodell att montera ned. Dagens nyheter, s. 2. Dagens nyheter. (29 Oktober 1994). Oklokt att riva upp betygsbeslut. Dagens nyheter, s. 2. Dagens nyheter. (2 September 1995). Betyg med vida tolkningsramar. Dagens nyheter, s. 2. Dagens nyheter. (29 Juni 1998). Skolpolitisk kulturrevolution. Dagens nyheter, s. 2.
41 Dahl, R. A. (1989). Demokratin och dess antagonister. Stockholm: Ordfront.
Dahl, R. A. (1998). On democracy. New Haven: Yale university press.
Dahlstedt, M., & Olson, M. (2014). Medborgarskapande för ett nytt millennium. Utbildning och demokratifostran i 2000-talets Sverige. Utbildning & Demokrati, 23(2), s. 7–25. Dewey, J. (2009). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.
Ehrlow, T. (1995). Hur klarar vi betygskriterierna? Skolvärlden, 1995(7), 54.
Fives, A. (2013). Non-coercive promotion of values in civic education for democracy. Philosophy and Social Criticism, 39(6), s. 577–590.
Flodin, M. (1998). Ogenomtänkt reform. Skolvärlden, 1998(9), s. 21.
Geboers, E., Geijsel, F., Admiraal, W., Jorgensen, T., & ten Dam, G. (2015). Citizenship development of adolescents during the lower grades of secondary education. Journal of Adolescence, 2015(45), s. 89-97.
Gustavsson, B. (2018). Bildningens dynamik. Framväxt, dimensioner, mening. Göteborg: Korpen.
Haste, H., & Hogan, A. (2006). Beyond conventional civic participation, beyond the moralpolitical divide: young people and contemporary debates about citizenship. Journal of Moral Education, 35(4), s. 473–493.
Holmberg, B. (1991). Betygens grundfråga. Skolvärlden, 1991(6), s. 22.
Jarl, M., & Rönnberg, L. (2010). Skolpolitik – från riksdagshus till klassrum. Malmö: Liber. Järemo, J. (1990). Fram för kunskapsbetygen. Skolvärlden,1990(8), s. 22-24.
Leijonborg, L., & Björklund, J. (den 29 Maj 1997). Ge betyg från årskurs fem. Dagens nyheter, s. 4.
Liedman, S.-E. (2012). I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria. Stockholm: Bonnier.
42 Lundahl, C., Hultén, M., Klapp, A., & Mickwitz, L. (2015). Betygens geografi: forskning om
betyg och summativ bedömning i Sverige och internationellt (Delrapport i Skolforsk- projektet). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Lundgren, U. P. (2012). En gemensam skola - utbildning blir en nödvändighet för alla. i U. P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (red.), Lärande, skola, blildning (s. 77–100).
Stockholm: Natur & Kultur.
Lundström, M. (2009). Demokrati. i L. Beckman, & U. Mörkenstam (red.), Politisk teori (s. 14–36). Malmö: Liber.
Långström, S., & Virta, A. (2011). Samhällskunskapsdidaktik - för utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
Montin, S. (1997). Till skolminister Ylva Johansson. Skolvärlden, 1997(5), s. 34. Nordgren, K. (2012). Kunskap och betyg. i K. Nordgren, C. Odenstad, & J. Samuelsson
(red.), Betyg i teori och praktik. Ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium (s. 61–73). Malmö: Gleerups.
Nordgren, K., & Odenstad, C. (2012). Beyg och ämnesdidaktisk bedömning. i K. Nordgren, C. Odenstad, & J. Samuelsson (red.), Betyg i teori och praktik. Ämnesdidaktiska prespektiv på bedömning i grundskolan och gymnasium (s. 9–20). Malmö: Gleerups. Olander, J. (1990). Betygsmalar. Skolvärlden, 1990(18), s. 13.
Olson, M. (2008). Från nationsbygge till global marknadsnomad. Om medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet (Doktorsavhandling, Linköping studies in pedagogic practices, nr. 7). Linköping: Linköping universitet.
Osler, A., & Starkey, H. (2006). Education for Democratic Citizenship: a review of research, policy and practice 1995-2005. Research Papers in Education, 2006(24), s. 433–466. Persson, M., & Oscarsson, H. (2010). Did the Egalitarian Reforms of the Swedish Educational
System Equalise Levels of Democratic Citizenship? Scandinavian Political Studies 33(2), s. 135–163.
Persson, T. (1993). Behåll grupprelaterade betyg. Skolvärlden, 1993(14), s. 18.
Pykett, J., Saward, M., & Schaefer, A. (2010). Framing the Good Citizen. The British Journal of Politics and International Relations 12(4), s. 523–538.
43 Ruitenberg, C. W. (2009). Educating political adversaries: Chantal Mouffe and radical
democratic citizenship education. Studies in philosophy and education 2009(28), s. 269–281.
Samuelsson, J. (2012). Betygshistorik. i K. Nordgren, C. Odenstad, & J. Samuelsson (red.), Betyg i teori och praktik. Ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium (s. 21–37). Malmö: Gleerups.
Sandahl, J. (2015). Medborgarbildning i gymnasiet. Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning. (Doktorsavhandling, centrum för de humanistiska ämnenas didaktik) Stockholm: Stockholms universitet.
Seger, K. (1993). Skapa inte kaos i landet - behåll dagens betyg. Skolvärlden, 1993(2), s. 31. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Social studies. Hämtad 2019-03-01 från
https://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a74181078/1535372299998/ Social-studies-swedish-school.pdf.
SOU 1961:30. Grundskolan. Betänkande avgivet av 1957 års skolberedning 6. Stockholm: Ivar Hæggströms boktryckeri.
SOU 1992:86. Ett nytt betygssystem. Stockholm: Allmänna förlaget.
Utbildningsdepartementet. (1994a). Kursplaner för grundskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Utbildningsdepartementet. (1994b). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Skärskilda programmål för gymnasieskolans nationella program. Kursplaner i kränämnen för gymansieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Utbildningsdepartementet. (1994c). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
44 Wåhlin, K. (1990). Betygshökarna! Skolvärlden, 1990(15), s. 14-15.