2 Förebygga och förhindra våldsbejakande extremism och terrorism
2.4 Underrättelseverksamheten inom Polismyndigheten och Säkerhetspolisen
De båda myndigheternas syfte med att bedriva underrättelseverksamhet är att på ett tidigt stadium kunna bidra till att förebygga, förhindra och upptäcka
brottsaktiviteter. Detta sker genom att på olika sätt samla in information om grupper, företeelser och individer för att sedan bearbeta och analysera
informationen. Detta avsnitt behandlar kortfattat hur underrättelseverksamheten är organiserad och hur den fungerar inom Polismyndigheten och
Säkerhetspolisen.
2.4.1 Så här är underrättelseverksamheten organiserad
Inom Polismyndigheten finns det en underrättelseenhet på Nationella operativa avdelningen (Noa). I varje polisregion finns också en underrättelseenhet som regionpolisledningen har funktionsansvar för. Noas underrättelseenhet har dock processansvaret för all underrättelseverksamhet i Polismyndigheten.49 I
polisområden finns underrättelsesektioner och i vissa lokalpolisområden finns även lokala underrättelsesamordnare, som hanterar de underrättelser som inkommer från första linjens polis, dvs. från kommun- eller områdespoliser samt från poliser i ingripandeverksamheten.
Inom Noas underrättelseenhet finns en finanspolissektion (fortsättningsvis kallad finanspolisen). Till finanspolisens uppgifter hör bl.a. att ta emot information från
47 Säkerhetspolisens årsbok 2016, s. 13.
48 Ramöverenskommelsen mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, bilaga A4 Överenskommelse angående arbete mot brottsaktiva inhemska extremistmiljöer samt Polismyndighetens riktlinjer (2016:52) för lokalt brottsförebyggande arbete avseende våldsbejakande extremism.
49 I fråga om genomförandet av regeringens strategi mot terrorism är dock Nationella taktiska rådet (NTR) vid Noa utpekat som processansvarigt.
finansiella verksamhetsutövare.50 Dessa har enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism skyldighet att rapportera till finanspolisen om det finns misstankar om att en kund skulle kunna vara
involverad i finansiering av terror. Om en misstanke visar sig hållbar och relevant tar finanspolisen fram ett underrättelseuppslag som delas med Säkerhetspolisen centralt.51
Vid Säkerhetspolisen centralt finns en säkerhetsunderrättelseavdelning som ansvarar för att bearbeta och analysera underrättelseinformation. Chefen för denna avdelning är även Säkerhetspolisens operativa chef. Säkerhetspolisen har sju regionala sektioner52 som arbetar på uppdrag från Säkerhetspolisen centralt med underrättelseinhämtning och vissa hotreducerande åtgärder.53
Säkerhetspolisens regionala indelning överensstämmer med Polismyndighetens polisregioner. Inhämtning av information sker bland annat genom löpande kontakter med Polismyndigheten.54
2.4.2 Så här fungerar underrättelseverksamheten
I Polismyndighetens uppdrag ligger att ha en god underrättelseförmåga samt att bland annat bistå Säkerhetspolisen i dess arbete genom att dela information om individer och aktiviteter som kan kopplas till terrorism och våldsbejakande extremism. Uppdraget är brett och omfattar att bedriva omvärldsbevakning, generera kunskap om brottslighet och kriminella aktörer, skapa
underrättelsebaserade underlag till andra verksamhetsgrenar samt leda och bedriva förspaning i syfte att konkretisera eventuell brottslig verksamhet.55 Det lokala brottsförebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism utförs i huvudsak av kommunpoliser, områdespoliser och poliser i
ingripandeverksamheten.56
Underrättelseinformation inkommer till Säkerhetspolisen från bl.a.
Polismyndigheten, allmänheten eller från utländska underrättelseorganisationer samt Säkerhetspolisens egen inhämtning av information. Den information som inkommer till Säkerhetspolisen analyseras och värderas centralt i syfte att avgöra
50 Banker, försäkringsbolag, värdepappersinstitut, m.fl.
51 Intervjuer på Polismyndigheten nr 49–50 samt med chefen för Noa, 2017-10-11. Intervjuer på Säkerhetspolisen med cheferna för inhämtningsavdelningen, 2017-10-10 och
säkerhetsunderrättelseavdelningen 2017-10-12.
52 Sektion Nord, Mitt, Stockholms län och Gotland, Öst, Bergslagen, Väst samt Syd.
53 Säkerhetspolisen: Regionala kontor, http://www.sakerhetspolisen.se/om-sakerhetspolisen/regionala-kontor.html (hämtad 2017-08-08).
54 Säkerhetspolisen: Så skaffar Säkerhetspolisen information, http://www.sakerhetspolisen.se/om-sakerhetspolisen/sa-skaffar-sakerhetspolisen-information.html (hämtad 2017-06-27).
55 Polismyndighetens årsredovisning 2016, s. 68.
56 Polismyndigheten: Slutredovisning av regeringsuppdrag att införliva den svenska strategin mot terrorism i Polismyndighetens arbete, 2017-02-23, s. 4 f.
om de kan bekräftas eller ska avfärdas. Många uppgifter avfärdas redan på ett tidigt stadium medan andra behöver mer bearbetning genom att man inhämtar mer information eller tillsätter resurser för att kunna bedöma om informationen innebär att det föreligger ett hot.57 Inflödet av information till Säkerhetspolisen har ökat kraftigt de senaste åren. 2016 hanterade Säkerhetspolisen närmare 5 000 underrättelser varje månad och under 2017 ökade underrättelseflödet ytterligare då Säkerhetspolisen till och med juni hade hanterat över 6 000 underrättelser i månaden.58
En skillnad mellan myndigheterna är hur man internt valt att organisera inhämtningen av information. Hos Säkerhetspolisen sker all analys av information centralt, medan de regionala sektionerna endast inhämtar
underrättelseinformation på beställning från den centrala nivån.59 Handläggare vid Polismyndighetens regionala underrättelseenheter har dock, relativt sina motsvarigheter vid Säkerhetspolisen, ett större ansvar för att både analysera och inhämta underrättelseinformation.
Polismyndigheten och Säkerhetspolisen bygger genom sin
underrättelseverksamhet upp kunskap om kriminella aktörer, fenomen och miljöer. Genom att följa underrättelseläget i specifika geografiska områden är syftet att kontinuerligt tillhandahålla aktuella lägesbilder som kan utgöra
beslutsunderlag för den brottsbekämpande verksamheten och för beslutsfattare på alla nivåer. Lägesbilderna ligger därmed till grund för att exempelvis
lokalpolisområdescheferna ska kunna styra resurserna dit de behövs bäst.60 För att få en så god lägesbild som möjligt på lokal, regional och nationell nivå behöver därför Säkerhetspolisen och Polismyndigheten löpande utbyta
underrättelseinformation med varandra.
57 Säkerhetspolisen: Så skaffar Säkerhetspolisen information, http://www.sakerhetspolisen.se/om-sakerhetspolisen/sa-skaffar-sakerhetspolisen-information.html (hämtad 2018-01-19).
58 Säkerhetspolisen: Säkerhetspolisens underrättelseflöde allt mer omfattande,
http://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2017-06-16-sakerhetspolisens-underrattelseflode-allt-mer-omfattande.html (hämtad 2018-01-30).
59 Intervjuer på Säkerhetspolisen med chefen för inhämtningsavdelningen 2017-10-10 samt med chefen för säkerhetsunderrättelseavdelningen2017-10-12.
60 Polismyndighetens riktlinjer (2016:52) för lokalt brottsförebyggande arbete avseende våldsbejakande extremism, s. 20.