3. Numeriska analyser och beräkningar
3.3 Undersökning av betavärdet
Tabell 4.1: Hur adderandet av Eniro påverkar värdena i en portfölj bestående av Electrolux, SKF, Atlas Copco,
Lundin Petroleum, Hexpol samt NCC.
En sänkning av den kvartalsbaserade utvecklingen på cirka 70% i kombination med en volatilitet över 30 % visar bland annat att sju korrekt uppskattade värdepapper faller kraftigt för det åttonde
”kursankaret” Eniro varpå riskspridning är av yttersta vikt i kombination med att inte fokusera enbart på beta eftersom värdet i det aktuella fallet i princip är oförändrat i förhållande till de övriga värdena vilket bekräftar svagheten och komplexiteten av värdet.
3.3 Undersökning av betavärdet
Under studiens genomförande komponerades en ”Betamatris” där resultaten visar hur 21 bolag samt ett jämförelseindex i form av OMXS30 korrelerar och uppvisar ett betavärde gentemot varandra i en uppsättning om sammanlagt 22 gånger 22 kombinationer enligt Appendix 7. Bolagen i matrisen är utvalda med anledning av deras livslängd på Stockholmsbörsen där aktiedataperioden sträcker sig från 1998‐03‐08 till och med 2011‐03‐06 eftersom både IT‐bubblan, sent 90‐tal/tidigt 2000‐tal samt finanskrisen 2008 inverkar som påverkande händelser ovanpå de mindre bolagsspecifika riskerna som inträffat på Stockholmsbörsen.
I och med att matrisen är skapad utifrån värden baserade på hela aktiedataperioden har justeringar och prövningar gjorts med begränsade perioder för att få fram tidsspecifika skillnader i värdena.
Ericsson‐aktien är ett givande exempel som jämförelseaktie när det kommer till att undersöka beta på lång sikt eftersom den ger ett förmånligt värde vid jämförelse med OMXS30 på en treårs‐basis.
Tabell 4.2: Tabell som visar betavärdet och korrelation på Ericsson i förhållande till OMXS30 mellan åren 1998 och 2001.
Figur 2.7: Ericssonaktiens grafmässiga utveckling i förhållande till OMXS30 mellan 1998‐2001.
Om mätningarna däremot görs för betavärdena på OMXS30 och Ericsson B utan att ta in det positiva sambandet med dåvarande IT‐bubbla7, blir resultatet följande:
Tabell 4.3: Betavärde och korrelation mellan Ericsson och OMXS30 2001‐2011
7 Marknaden vid åren 1999‐2001 började se fördelarna med en online‐närvaro i sin verksamhet och IT‐
marknaden blev en uppåtgående spiral som senare mynnade ut i övervärderade bolag och en fasad som började spricka när investerare insåg hur pass övervärderade deras internet ‐ och teknologi aktier hade blivit
Figur 2.8: Det röd markerade områdena visar Ericsson och OMXS30 utveckling åren 2001‐2011.
Resultatet blir alltså en mer än en halvering av betavärdet och korrelationen i förhållande till OMXS30. Självklart kan man hävda omstruktureringar inom ett bolag och andra fundamentala fakta som anledning att betavärdet avviker så pass mycket över en längre period mellan de olika tillgångsslagen. Dock bör man vara försiktigt när man använder sig av det värde beta ger eftersom de bolagsmässiga förändringarna över tiden tillsammans med de marknadsomknutna och tidsanknutna faktorerna justerar värdet fort och gör beta till ett svagt värde som kan vara olämpligt att använda som framtidsmått.
Utan att nödvändigtvis behöva dra slutsatser på hela matrisen8 på sammanlagt 480 värden så visar nedanstående exempel hur starkt beta kan variera över tiden.
Tabell 4.4: Swedbank aktien och OMXS30 betavärde och korrelation mellan åren 1998‐2007
Swedbank uppvisar en hög negativ korrelation och ett negativt betavärde med OMXS30 mellan åren 1998 och 2007. Swedbank uppvisar inte de mest negativa värdena gällande maximal negativ korrelation och betavärde enligt matrisen men resultatet skulle kunna ge underlag för vidare spekulationer kring hur Swedbanks avkastning går åt motsatt håll i förhållande till marknadsportföljen. Dock uppstår följande värden vid beräknande av beta för år 2007 till och med år 2011.
Tabell 4.5: Swedbank aktien och OMXS30 betavärde och korrelation mellan åren 2007‐2011
Ovanstående tabell visar en ökning av beta från ‐0,02875 till 0,12633 vilket utgör cirka 122 % medan korrelationen ökade från ‐0,023514 till 0,060462 vilket utgör cirka 138 % inom loppet av några år.
Den främsta anledningen till ovanstående resultat utgörs av Subprime‐krisen där bland annat bostadslån började beviljas i stor skara och paketerades till komplexa derivat vid namn ABS (Asset Backed Securities) för att sedan säljas i massiva kvantiteter till banker, investerare och försäkringsbolag. När lånen senare förföll med utebliven betalning blev även derivaten värdelösa och sjönk drastiskt i värde som gav upphov till en finansiell dominoeffekt där flera banker gick omkull eller efterlyste räddningspaket. En kris som sedan spred sig till övriga Europa. Nedanstående graf visar en del av effekten av finanskrisen där det framgår tydlig att banker och byggbolag höjde sitt betavärde och sin korrelation med i snitt ca 100‐150% gentemot OMXS30 under åren 2007‐2011.
8 Se Appendix 7
Figur 2.9: Skanskas, NCC:s, Nordeas och SEB:s korrelation med OMXS30 mellan åren 2007‐2011
NCC och Skanska inom byggbranschen tillsammans med SEB och Nordea följer alltså med i samma trend som Swedbank och kraftigt ökar sina betavärden och korrelationer inom loppet av 3‐4 år varpå skäl finns att ifrågasätta betavärdet och dess relevans inför framtida utveckling på tillgången.
På grund av de tids‐ och marknadsomknutna faktorerna som gör att beta blir lite av ett volatilt känslighetsmått på vår tillgång så genomförs prövningar för att väga in en ytterligare faktor för att justera betavärdet. Om betavärdet istället räknas ut på veckoavkastningen redunderas majoriteten av de mindre nedgångarna i grafen och om utgångspunkten för vidare undersökning bygger på de ovannämnda bolagsexemplen med Ericsson respektive Swedbank under perioden 2001‐2011 så uppstår följande resultat:
Figur 3.0: Skillnad i betavärde och korrelation mellan Swedbank och OMXS30 vid beräkning på veckobasis istället för dagsbasis.
En veckobaserad beräkning av betavärdena för perioden 2001‐2011 gör ingen nämnvärd skillnad i förhållande till marknadsportföljen och beta blir ett ”komplext” mått på utveckling även mätt på veckobasis.