Undersökningens material är insamlat med hjälp av föräldraenkät, och därför finns det faktorer som kan påverka pålitligheten av studien negativt. Gällande den språkliga bedömningen är CDI enligt Lyytinen (1999) tillräckligt reliabel och valid för att användas som bedömningsmetod och har bevisats få liknande resultat som andra
bedömningsmetoder såsom Reynells test (Reynell Developmental Language Scales, Reynell & Huntley, 1987), men det finns ändå några nackdelar. Föräldrarna har inte gjort språkliga bedömningar förr så de har ingen jämförelsegrund, och kan därför över- eller underskatta storleken på barnets ordförråd (Lyytinen, 1999). Det kan också finnas olikheter i hur föräldrarna tolkar sitt barn och barnets ord. Enligt De Houwer, Bornstein och Leach (2005) är utvärdering med CDI oftast baserad på en persons rapport om barnet. Det är typiskt att en förälder, oftast mamman, fyller i formuläret men vanligtvis spenderar barn en stor del av tiden också med andra vuxna såsom den andra föräldern, mor- och farföräldrar eller barnskötare. Kommunikationssituationerna med mamman och andra vårdgivare kan skilja sig mycket från varandra och därför är det möjligt att barnet använder olika ord med andra personer (De Houwer m.fl., 2005). När man bara litar sig på en persons uppfattning kan man underskatta barnets ordförråd. De Houwer med flera (2005) anser också att det finns stor variation både inom familjen och mellan familjen och andra närstående i
bedömningen av barnets kommunikativa färdigheter. Bedömarna är mest samstämmiga när barnet inte har så stora kommunikativa färdigheter och bara förstår några ord. Ju större språklig förmåga barnet har desto flera olikheter brukar det finnas i olika personers bedömningar (De Houwer m.fl., 2005).
Bedömning av sömn med föräldraenkät, sömndagböcker som föräldrarna fyller i och mätning av kroppens rörelser under sömnen borde alla vara likvärdiga
bedömningsmetoder (Sadeh, 2004). Det finns ändå möjlighet till bedömningsfel speciellt gällande bedömning av sömnens fragmentering. Det är svårt för föräldrarna att bedöma hur många gånger barnet vaknar eller hur länge barnet är vaket på natten, eftersom barnet har kunnat vakna och somna om igen utan att föräldrarna själv vaknat. Antalet uppvaknanden under natten brukar underskattas av föräldrarna (Sadeh, 2008).
Frågorna i 24 månaders sömnblankett kunde inte användas på grund av otydliga och för allmänna frågeställningar. På grund av att sömndata från 24 månaders ålder inte inkluderades i studien gick man möjligtvis miste om relevant information.
6 Slutsats
I den här studien fanns inget samband mellan sömnvanor och språkutveckling.
Natt- eller dagsömnens längd, nattningens längd eller hur många gånger barnet vaknar eller är vaket under natten verkar inte ha något samband med ordförrådets storlek hos barn i 13 och 24 månaders ålder när det kontrolleras för bakgrundsfaktorer.
Referenser
Bates, E., Dale, P. S., & Thal, D. (1995). Individual differences and their implications for theories of language development. I P. Fletcher & B. MacWhinney (Red.), The handbook of child language (s.96–151). Oxford: Basic Blackwell
Beitchman, J. H., Wilson, B., Brownlie, E. B., Walters, H., Inglis, A., & Lancee, W. (1996). Long-term consistency in speech/language profiles: II. Behavioral, emotional, and social
outcomes. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 35(6), 815–825. doi:10.1097/00004583-199606000-00022
Berglund, E. V. A., Eriksson, M., & Westerlund, M. (2005). Communicative skills in relation to gender, birth order, childcare and socioeconomic status in 18‐month‐old
children. Scandinavian journal of psychology, 46(6), 485–491. doi:10.1111/j.1467-9450.2005.00480.x
Bernier, A., Carlson, S. M., Bordeleau, S., & Carrier, J. (2010). Relations between physiological and cognitive regulatory systems: Infant sleep regulation and subsequent executive functioning. Child Development, 81(6), 1739–1752.
doi:10.1111/j.1467-8624.2010.01507.x
Bishop, D. V., & Edmundson, A. (1987). Language-impaired 4-year-olds: Distinguishing transient from persistent impairment. Journal of speech and hearing disorders, 52(2), 156–173.
doi:0022-4677/87/5202-0156501.00/0
Bloom, P. (2001). Précis of How children learn the meanings of words. Behavioral and Brain Sciences, 24(6), 1095–1103. doi: 10.1017/S0140525X01000139
Conti-Ramsden, G., & Durkin, K. (2012). Language development and assessment in the preschool period. Neuropsychology review, 22(4), 384–401.doi:10.1007/s11065-012-9208-z
Dearing, E., McCartney, K., Marshall, N. L., & Warner, R. M. (2001). Parental reports of children’s sleep and wakefulness: Longitudinal associations with cognitive and language outcomes. Infant Behavior and Development, 24(2), 151–170. doi:10.1016/S0163-6383(01)00074-1
Desmottes, L., Maillart, C. & Meulemans, T. (2017). Memory consolidation in children with specific language impairment: Delayed gains and susceptibility to interference in implicit
sequence learning. Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology, 39(3), 265– 285. doi:10.1080/13803395.2016.1223279
Dionne, G., Touchette, E., Forget-Dubois, N., Petit, D., Tremblay, R. E., Montplaisir, J. Y., &
Boivin, M. (2011). Associations between sleep-wake consolidation and language development in early childhood: a longitudinal twin study. Sleep, 34(8), 987–995.
doi:10.5665/SLEEP.1148
Ednick, M., Cohen, A. P., McPhail, G. L., Beebe, D., Simakajornboon, N., & Amin, R. S. (2009).
A review of the effects of sleep during the first year of life on cognitive, psychomotor, and temperament development. Sleep, 32(11), 1449–1458.doi:10.1093/sleep/32.11.1449 Fenn, K. M., Nusbaum, H. C., & Margoliash, D. (2003). Consolidation during sleep of perceptual
learning of spoken language. Nature, 425(6958), 614–616.doi:10.1038/nature01951 Fenson, L., Dale, P. S., Reznick, J. S., Bates, E., Thal, D. J., Pethick, S. J., ... & Stiles, J. (1994).
Variability in early communicative development. Monographs of the Society for Research in Child Development, 59(5) 1–185. doi:10.2307/1166093
Friedrich, M., Wilhelm, I., Born, J., & Friederici, A. D. (2015). Generalization of word meanings during infant sleep. Nature communications, 6, 6004.doi:10.1038/ncomms7004
Gaskell, M. G., Warker, J., Lindsay, S., Frost, R., Guest, J., Snowdon, R., & Stackhouse, A.
(2014). Sleep underpins the plasticity of language production. Psychological Science, 25(7), 1457–1465. doi:10.1177/0956797614535937
Gómez, R. L., Bootzin, R. R., & Nadel, L. (2006). Naps promote abstraction in language-learning infants. Psychological science, 17(8), 670–674. doi:10.1111/j.1467-9280.2006.01764.x Hoff-Ginsberg, E. (1998). The relation of birth order and socioeconomic status to children's
language experience and language development. Applied Psycholinguistics, 19(4), 603–
629. doi:0142-7164/98
Horváth, K., Liu, S., & Plunkett, K. (2016). A daytime nap facilitates generalization of word meanings in young toddlers. Sleep, 39(1), 203–207. doi:10.5665/sleep.5348
Horváth, K., & Plunkett, K. (2018). Spotlight on daytime napping during early childhood. Nature and science of sleep, 10, 97–104. doi:10.2147/NSS.S126252
Horváth, K., & Plunkett, K. (2016). Frequent daytime naps predict vocabulary growth in early childhood. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 57(9), 1008–1017.
doi:10.1111/jcpp.12583
De Houwer, A., Bornstein, M. H., & Leach, D. B. (2005). Assessing early communicative ability:
A cross-reporter cumulative score for the MacArthur CDI. Journal of Child Language, 32(4), 735–758. doi:10.1017/S0305000905007026
Hupbach, A., Gomez, R. L., Bootzin, R. R., & Nadel, L. (2009). Nap‐dependent learning in
infants. Developmental science, 12(6), 1007–1012. doi:10.1111/j.1467-7687.2009.00837.x Kopasz, M., Loessl, B., Hornyak, M., Riemann, D., Nissen, C., Piosczyk, H., & Voderholzer, U.
(2010). Sleep and memory in healthy children and adolescents–a critical review. Sleep medicine reviews, 14(3), 167–177.doi:10.1016/j.smrv.2009.10.006
Korpilahti, P., Aaltonen, O., Laine, M. & Lehtonen, M. (2010). Kieli ja aivot: Kommunikaation perusteet, häiriöt ja kuntoutus. Turku: Turun yliopisto, kognitiivisen neurotieteen tutkimuskeskus.
Kuhl, P. K. (2004). Early language acquisition: cracking the speech code. Nature reviews neuroscience, 5(11), 831–843. doi:10.1038/nrn1533
Lee, J. (2011). Size matters: Early vocabulary as a predictor of language and literacy
competence. Applied Psycholinguistics, 32(1), 69–92.doi:10.1017/S0142716410000299 Lagström, H., Rautava, P., Kaljonen, A., Räihä, H., Pihlaja, P., Korpilahti, P., ... & Niemi, P.
(2012). Cohort profile: Steps to the healthy development and well-being of children (the STEPS Study). International Journal of Epidemiology, 42(5), 1273–1284.
doi:10.1093/ije/dys150
Lam, J. C., Mahone, E. M., Mason, T. B., & Scharf, S. M. (2011). The effects of napping on cognitive function in preschoolers. Journal of developmental and behavioral pediatrics:
JDBP, 32(2), 90–97.doi:10.1097/DBP.0b013e318207ecc7
Lyytinen, P. (1999). Varhaisen kommunikaation ja kielen kehityksen arviointimenetelmä.
Jyväskylä: Yliopistopaino.
Lee-Chiong, T. (2008). Sleep medicine: Essentials and review. Oxford: Oxford University Press.
Letourneau, N. L., Duffett-Leger, L., Levac, L., Watson, B., & Young-Morris, C. (2013).
Socioeconomic status and child development: A meta-analysis. Journal of Emotional and Behavioral Disorders, 21(3), 211–224.doi:10.1177/1063426611421007
Marshall, L., & Born, J. (2007). The contribution of sleep to hippocampus-dependent memory consolidation. Trends in cognitive sciences, 11(10), 442–450.
doi:10.1016/j.tics.2007.09.001
Maquet, P., Schwartz, S., Passingham, R., & Frith, C. (2003). Sleep-related consolidation of a visuomotor skill: brain mechanisms as assessed by functional magnetic resonance imaging.
Journal of Neuroscience, 23(4), 1432–1440. doi:10.1523/JNEUROSCI.23-04-01432.2003 Mäkelä, T. E., Peltola, M. J., Nieminen, P., Paavonen, E. J., Saarenpää-Heikkilä, O., Paunio, T., &
Kylliäinen, A. (2018). Night awakening in infancy: Developmental stability and longitudinal associations with psychomotor development. Developmental psychology, 54(7), 1208–1218. doi:10.1037/dev0000503
National Sleep Foundation. (2019). Children and sleep. Hämtad 11.12.2019 från https://www.sleepfoundation.org/articles/children-and-sleep
Nettelbladt, U. & Salameh, E. (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn: Del 1, Fonologi, grammatik, lexikon (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Reading, P. (2013). ABC of sleep medicine. Chicester: John Wiley & Sons, Inc.
Rescorla, L., Hadicke-Wiley, M., & Escarce, E. (1993). Epidemiological investigation of expressive language delay at age two. First language, 13(37), 5–22. doi:5–22.
10.1177/014272379301303702
Rescorla, L., Roberts, J., & Dahlsgaard, K. (1997). Late talkers at 2: Outcome at age 3. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 40(3), 556–566. doi:10.1044/jslhr.4003.556 Rescorla, L., & Turner, H. L. (2015). Morphology and syntax in late talkers at age 5. Journal of
Speech, Language, and Hearing Research, 58(2), 434–444.doi: 10.1044/2015_JSLHR-L-14-0042
Reynell, J. K., & Huntley, M. (1987). Reynell Developmental Language Scales Manual. Windsor:
NEER- Nelson.
Sadeh, A. (2004). A brief screening questionnaire for infant sleep problems: validation and findings for an Internet sample. Pediatrics, 113(6), e570–e577.
doi:10.1542/peds.113.6.e570
Sadeh, A. (2008). Commentary: Comparing actigraphy and parental report as measures of children's sleep. Journal of pediatric psychology, 33(4), 406–407.
doi:10.1093/jpepsy/jsn018
Statistikcentralen. (2010). Yrkesklassificeringen 2010. Hämtad 19.11.2019 från
https://www.tilastokeskus.fi/meta/luokitukset/ammatti/001-2010/index_sv.html
Svoboda, W. B. (2004). Childhood epilepsy : Language, learning and behavioural complications.
Cambridge: Cambridge University Press.
Touchette, É., Petit, D., Séguin, J. R., Boivin, M., Tremblay, R. E., & Montplaisir, J. Y. (2007).
Associations between sleep duration patterns and behavioral/cognitive functioning at school entry. Sleep, 30(9), 1213–1219.doi:10.1093/sleep/30.9.1213
Umek, L. M., Fekonja, U., Kranjc, S., & Bajc, K. (2008). The effect of children’s gender and parental education on toddler language development. European Early Childhood Education Research Journal, 16(3), 325–342. doi:10.1080/13502930802292056 Van Noort-van der Spek, I.L., Franken, M.C., & Weisglas-Kuperus, N. (2012). Language
Functions in Preterm-Born Children: A Systematic Review and Meta-analysis. Pediatrics, 129(4), 745–754. doi:10.1038/pr.2011.582
Vårdguiden. (2016). Barn och sömn. Hämtad 10.12.2019 från https://www.1177.se/Halland/barn--gravid/att-ta-hand-om-barn/barns-somn/barn-och-somn/
Walker, M. P. (2009). The role of sleep in cognition and emotion. Annals of the New York Academy of Sciences, 1156(1), 168–197. doi:10.1111/j.1749-6632.2009.04416.x
Walker, D., Greenwood, C., Hart, B., & Carta, J. (1994). Prediction of school outcomes based on early language production and socioeconomic factors. Child development, 65(2), 606–621.
doi:10.2307/1131404
Walker, M. P., & Stickgold, R. (2006). Sleep, memory, and plasticity. Annu. Rev. Psychol., 57, 139–166. doi:10.1146/annurev.psych.56.091103.070307
Werchan, D. M., & Gómez, R. L. (2014). Wakefulness (not sleep) promotes generalization of word learning in 2.5‐year‐old children. Child development, 85(2), 429–436.
doi:10.1111/cdev.12149
Wilhelm, I., Prehn-Kristensen, A., & Born, J. (2012). Sleep-dependent memory consolidation–
what can be learnt from children?. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 36(7), 1718–
1728. doi:10.1016/j.neubiorev.2012.03.002
Wilson, S., & Nutt, D. (2008). Sleep disorders. Oxford: Oxford University Press
PRESSMEDDELANDE
Sömnvanor har inget samband med ordförrådsutvecklingen i ett och två års ålder Pro gradu -avhandling i logopedi
Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, Åbo Akademi
Resultaten från en pro gradu -avhandling vid Åbo Akademi visar att sömnvanor inte har något samband med ordförrådsutvecklingen i ett och två års ålder. Hanne Manderbacka har undersökt barns sömnvanor och ordförrådsutveckling inom det tvärvetenskapliga projektet
”Nycklarna till en god uppväxt” i Åbo.
Sömnvanor i 13 månaders ålder hade inte ett signifikant samband med ordförrådsstorlek varken i 13 eller 24 månaders ålder när det kontrollerades för bakgrundsfaktorer. Av bakgrundsfaktorerna hade skillnader i kön, familjens inkomst, föräldrarnas sociala status, pappas utbildning och försenad talutveckling hos pappan ett samband med barnets tidiga ordförrådsutveckling.
Deltagarna i studien var 972 finskspråkiga barn. Materialet samlades in med den standardiserade finska versionen av föräldraenkäten the MacArthur Communicative Developmental Inventory (CDI) och med frågeformulär som innehöll frågor om barnens sömnvanor och andra bakgrundsfaktorer. Data om ordförrådet samlades in i 13 månaders ålder och i 24 månaders ålder och data om sömnvanor samlades in i 13 månaders ålder.
Ytterligare information fås av:
Hanne Manderbacka
Magisterstuderande i logopedi Logopedi/Åbo Akademi hanne.manderbacka@abo.fi
Annette Nylund
Universitetslärare i logopedi Logopedi/Åbo Akademi annette.nylund@abo.fi