………
Är frågeställningarna tydligt beskrivna? 1 poäng för ja- svar Ja Nej
Är designen lämplig utifrån syftet? 1 poäng för ja- svar Ja Nej
B. Undersökningsgruppen
Vilka är inklusionskriterierna? 1 poäng för redovisning.
……… Vilka är exklusionskriterierna? 1 poäng för redovisning
………
Vilken urvalsmetod användes? 1 poäng för redovisning Randomiserat urval Obundet slumpmässigt Kvoturval Klusterurval Konsekuttivs urval Urvalet är ej beskrivet Är undersökningen representativ? Ja Nej
Var genomfördes undersökningen? 1 poäng för redovisat resultat.
………..
Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen? 1 poäng för redovisat resultat.
……… …..
C. Mätmetoder
Vilka mätmetoder användes? 1 poäng för redovisat reslutat.
……… ………
Var reliabiliteten beräknad? 1 poäng för ja- svar. Ja Nej
Var validiteten diskuterad? 1 poäng för ja- svar. Ja Nej
D. Analys
Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna? 1 poäng för ja- svar. Ja Nej
Om nej, vilka skillnader fans?
………..
Hur stort var bortfallet?
………
Fanns en bortfallsanalys? Ja Nej
Vad den statiska analysen lämplig? Ja Nej
Om nej, varför inte?
………
Vilka var huvudresultaten? 1 poäng för ja- svar. Ja Nej
Erhölls signifikanta skillnader? 1 poäng för ja- svar. Ja Nej
Om, ja vilka variabler?
………
Vilka slutsatser dra författaren? 1 poäng för redovisat resultat.
……… ……….
Instämmer du? Ja Nej
E. Värdering.
Kan resultaten generaliseras till annan population? Ja Nej
Kan resultaten ha klinisk betydelse? Ja Nej
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Ja Nej
Motivera varför eller varför inte!
……… ………
!
Bilaga IV: Artikelmartris
Nr. Författare År Land Tidskrift TitelSyfte Metod Resultat Kvalit
et 1. Adamle. K. N. & Ludwick, R. (2005) USA American Journal of hospice and Palliative Medicine.
Humor in hospice care: Who, where, and how much
Var att undersöka de sociala interaktionerna mellan humor och sjukhuspatienter.
Denna studie var en del av ett större forskningsprojekt som undersökte interaktionen mellan patient samt dennes familj och sjuksköterska både i hemmet och på sjukhuset. Studien är både kvalitativ och kvantitativt och gjordes under en
6-månadersperiod.
I denna studie utfördes endast observationer då man ansåg att humor användes spontant. Totalt deltog 160 personer varav 89 stycken var sjukhuspatienter, 17 registrerade sjuksköterskor, 44
Resultatet visade på att humor användes 84,8% då patienten låg inlagd på sjukhus medan 88,3 % användes i hemmet. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan humorn och inställningen till den, beroende på om man vårdades i hemmet eller på sjukhuset. Resultatet visade även att det var 69,6% av
sjukhuspatienterna som initierade till humor i mötet med sjuksköterskan och den övriga vårdpersonalen. Sjuksköterskan använde humor i 17,9 % av tiden och resterande vårdgivare använde sig av humor
Hög 14/15 (kvantit ativ) Medel 20/28 (kvalita tiv)
nivåer så som hög, medel och låg. Studien visar även på, att humorn användes beroende på i vilket psykiskt och fysiskt tillstånd patienten var. När patientens tillstånd försämrades, observerades ingen humor alls.
2. Beck, C. (1997) USA
Journal of nursing studies. Humor in nursing practice: a phenomenological study
Var att beskriva betydelsen av sjuksköterskans tillämpning av humor inom den praktiska omvårdnaden.
Kvalitativ metod. 21 legitimerade sjuksköterskor varav 19 stycken var kvinnor och två var män forskade kring omvårdnad. De beskrev sina upplevelser om vad som hade hjälpt dem att få en bättre kontakt med sina patienter De använde sig av en
fenomenologisk metod.
Resultatet av studien blev att 108 uttalanden som sjuksköterskan gjorde var betydelsefulla i relationen till patienten. I resultatet framgår fem stycken teman som är: Att använda humor som hjälp i svåra situationer, skapa en känsla av sammanhållning i relationen samt i vårdlaget, humor som
kommunikation för att minska skam, ångest och oro. Att handla spontant i oväntade situationer som kunde bidra till effekter för både sjuksköterska och patient.
Medel (21/28)
3. Dean, R. A. & E Major, J. (2008) Kanada.
Journal of Clinical Nursing. From critical care to comfort care: the sustaining value of homour.
Var att illustrera värdet av humor både inom vårdarbetet och andra teamarbeten. Kvalitativ metod.
Kliniska etnografier, fältstudier som innefattade: Intervjuer, (semi-strukturerade) observation och inspelning av både
sjuksköterskor och patienter samt dess familjemedlemmar.
Humor visade sig ha ett stort värde när man arbetar i arbetslag. Humor hjälpte även till att förmänskliga upplevelsen av vården för både patient och sjuksköterska.
Medel (21/28)
4. Greenberg, M. (2003)
USA
Journal of the New York State Nurses Association Therapeutic play: Developing humor in the nurse-patient relationship Undersöka hur humor kan påverka den professionella sjuksköterskan i relation till sin patient.
Kvalitativ naturalistisk metod med observation av deltagande och intensiva intervjuer på kirurgiska sjukhusenheter.
Fyra kategorier togs fram ur observations och intervjudata: 1. Utveckling av humor i hälsa och sjukdom, 2: att ge känslomässigt stöd, 3.att se en vision och 4: underhållning. Det måste finnas ett terapeutiskt samarbete mellan sjuksköterska och patient. Med humorns hjälp kan sjuksköterskan vara mer terapeutisk i ett
sammanhang istället för att vara allvarlig och tvetydig i en annan situation.
Hög (24/28)
5. Johnson, P. (2002)
Storbritannien.
Oncology Nursing Forum The Use of Humor and Its influences on spirituality and Coping in Breast cancer Survivors. Att beskriva patientens perspektiv av nyttjandet utav humor inom vård och återhämtning.
Kvalitativ beskrivande metod. I studien användes en
semistrukturerad intervju metod. Pilotstudie baserad på samtal och observationer med nio stycken kvinnliga
bröstcancerpatienter som deltog frivilligt i studien. Dessa hade genomgått behandlig efter att ha fått sin första
bröstcancerdiagnos för ett år sen eller mera. En kvinna
genomgick behandling på grund av återfall.
Resultatet grupperas i tre olika grupper som påvisar/och diskuterar om sambandet mellan humor och handling, humor och sjuksköterskor, humor och andlighet.
Hög (24/28) 6. McCreaddie, M. & Wiggins, S. (2009) Storbritannien. International Journal of nursing studies. Reconciling the good patient persona with problematic and non- problematic humour: A grounded theory.
Var att beskriva humorns
interaktion mellan patient och sjuksköterska på en medelnivå samt att granska humorns ascendenter i förhållande till
En utvecklad konstruktivistisk grund med teoretisk ansats. Författarna har gjort en litteraturöversikt på humorteorier samt den humorforskning som finns. Därefter har de spelat in och analyserat sjuksköterskor och patienter på ett större sjukhus. Med vissa av personerna
Resultatet utgörs i olika teman som kommit fram i intervjuerna samt inspelningarna med patienterna och sjuksköterskorna. Dessa teman är: Positivitet, humor som förenar patient och vårdpersonal, humorns aspekter, problematisk och oproblematisk humor.
Hög (26/28)
uppföljningsintervjuer. 7. McCreaddie, M. & Wiggins, S. (2008) Storbritannien. Journal of advanced Nursing.
The purpose and function of humour in health, health care and nursing: a narrative review.
Var att undersöka humor inom hälso- och sjukvården
En utförlig genomgång av bevis och i icke evidensbaserade papper. Papprena innehöll teorier om humor samt humorns definition.
Totalt identifierades 1630 artiklar, med 220 fullt inköpta och 88 av dem är med i det slutliga resultatet. Det finns en brist på forskning om humor inom dagens omvårdnad. Studien visade på att interaktionen mellan patient och sjuksköterska kan vara utmanande och avslöjande särskilt när det gäller självironisk humor.
Exklud erad. 8. Olsson, H. et al. (2002) Sverige Journal of Nursing Management.
The essence of humour and its effects and functions a qualitativ study
Var att beskriva humorns effekt på människan samt att beskriva antalet kategorier som ingår i begreppet humor.
Kvalitativ metod. Studien var ej randomiserad. 20 individer som ansågs ha en känsla för humor valdes ut från samma område i Sverige. Studien var explorativ och upprätthöll en hög nivå. Data var baserad på 20
intervjuer som spelades in. Alla deltagare var svensktalande och åldersintervallet var mellan 17 –
Resultatet visade att begreppet så som skratt och humor kopplades sammans.
Studien skiljer på att skratta med en patient och inte åt. Kategorier som tas upp är: humor som möjligheter, hinder och vapen samt skydd. Resultatet visade även på att äkta humor bringade lycka, samt att den lockade fram oförutsedda händelser.
Medel. (20/28)
9 Åstedt-Kurki, P. & Isola, A. (2001) Finland. Journal of Advanced Nursing.
Humour between nurse and patient, and among staff: analysis of nurses’ diaries.
Var att undersöka om det förekom humor mellan patient och sjuksköterska samt bland sjuksköterskor emellan.
Sjuksköterskorna fick skriva dagböcker som sedan analyserades med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Kvalitativ metod.
Resultatet visade att humorn kunde infinna sig i tre olika teman: sjuksköterskebaserad humor, samarbetsorienterad humor samt patientorienterad humor. Medel (21/28) 10. Åstedt-Kurki, P. et al. (2001) Finland. International Journal of Nursing Practice. Importance of homour to client-nurse relationship and clients’ well-being.
Beskriva den positiva effekten av humor på patient och sjuksköterskerelat ionen och på patientens välmående.
Kvalitativ metod. Med intervjuer och brev från både män (6 stycken) och kvinnor (7 stycken) mellan 19- 76 år.
Med hjälp av humor kunde patienter visa känslor och bevara sin värdighet. Humorn hjälpte patienten att
handskas med svåra situationer, och se från ett nytt perspektiv.
Sjuksköterskan kunde med hjälp av humorn lindra patientens oro.
Medel (20/ 28)