Undersökningskostnad

Undersökningar och provtagning i berg innebär förhållandevis stora kostna­ der jämfört med i jord. Orsaken är att det är relativt dyrt att etablera brunnar och att det krävs speciell utrustning för att genomföra undersökningar och provtagning i berg. I kapitel 7.4 redovisas ett antal lämpliga undersöknings­ metoder som trots allt är relativt billiga att använda.

En kostnadspåverkande faktor är vilken dimension borrhål och brunnar har. Borrhål med en diameter på 100–125 mm är lämplig ur kostnadssyn­ punkt, tillräckligt stor för att rymma ordinär utrustning och samtidigt tillräck­ ligt liten för att utrustningen skall kunna hanteras manuellt, dvs utan tung maskinell utrustning.

I tabell 7­5 visas ungefärliga kostnader för ett antal undersöknings­ moment. Den utrustning som förutsatts kan användas till drygt 100 m djup, och i borrhål som lutar upp till 45 grader.

tabell 7-5. prisuppskattning för olika metoder och moment för undersökningar i berg, inklusive kostnader för utvärdering. kostnader avser fältarbeten.

metod etableringskostnad rörlig kostnad kommentar

Ny brunn; D=100 m

(hammarborrning) 10–30 000 kr 25 000 kr/brunn För flyttning mellan punkter ersätts vanligen per timme Manschettest; 8 tim 5–50 000 kr 10 000 kr/brunn Testtid varierar stort beroende

på vattenförande förmåga Pulstest; 1 tim – 2–4 000 kr/test Testtid varierar stort beroende

på vattenförande förmåga Pump- och

infiltrationstest, 8 tim 5–20 000 kr 10 000 kr/test Kostnad varierar beroende av pumpflöde och tillgång till ström

TV-filmning – 5 000 kr/brunn

Loggning (pH,

konduktivitet, syre) – 5 000 kr/brunn

Provtagning utan

manschett, alt. 1, 2 – 5 000 kr/prov Kostnad beror på omsättningstid Provtagning med 5–20 000 kr 5–10 000 kr/prov Kostnad beror på omsättningstid Figur 7-6. Illustration av provtagning av porluft och grundvatten med konventionell JB-sonderings utrustning.

Bedömda kostnader enligt ovan är starkt beroende av etableringsmöjlig­ heter, undersökningens syften och faktiska hydrogeologiska förhållan­ den. Sammantaget bedöms fältkostnaderna för etablering av fyra brunnar, hydrauliska tester, loggning och provtagning till i storleksordningen 200 000–300 000 kr, exklusive kostnader för vattenanalyser och speciella undersökningsinsatser.

8 Slutsatser

Viktiga slutsatser sammanfattas i följande punkter:

• Grundvattenflöden i berg är svåra att klarlägga till följd av bergets heterogena egenskaper. Undersökningar blir därför kostsamma och kan innehålla betydande osäkerheter. Utförs hydrauliska undersök­ ningar i berg bör de göras inom ramen för en bred hydrogeologisk utredning.

• Under naturliga ostörda förhållanden antas grundvattnet i huvudsak vara i kemisk jämvikt med omgivande berggrund. I samband med undersökningar i berg är det sannolikt att de kemiska förhållandena påverkas. Förenklat innebär borrningar och hydrauliska undersök­ ningar att ett mer syrerikt, humusrikt och surt vatten tillförs berget, vilket initierar processer som på olika sätt påverkar vattnets kemi samt förekommande föroreningar.

• En konsekvens är att undersökningar som innebär borrning och tester i borrhål i berg bör undvikas om det inte ur risk­ och åtgärds­ synpunkt bedöms nödvändigt för att insamla platsspecifika beräk­ nings­ och beslutsunderlag. Ytterligare en slutsats är att

undersökningar måste utföras så att inte spridningsförhållandena förvärras, vilket kan uppnås med väl genomförda undersökningar samt skyddsåtgärder.

• Det är i de flesta fall möjligt att utifrån översiktligt hydrogeologisk underlag bedöma om en viss typ av förorening förekommer i berg eller inte. I de fall det krävs detaljerad kunskap om förekomst, halt och spridningsförhållanden, måste dock omfattande undersökningar genomföras. Detta är en viktig slutsats som påverkar valet av strategi när det gäller undersökning av föroreningar i berg.

• Vid provtagning i jord finns tumregler om hur många gånger en brunn eller ett rör skall omsättas innan provtagning. Vid provtag­ ning i berg är det direkt olämpligt att använda sådana metoder eftersom varje provtagning måste baseras på platsspecifik anpassning med hänsyn till borrhålets hydrauliska funktion, bergets hydrogeo­ logiska förhållanden och föroreningens egenskaper.

• Inledningsvis poängteras behovet av en undersökningsorganisation som besitter den kunskaps­ och erfarenhetsbredd som är nödvändig för att hantera de mycket komplexa förhållanden som föroreningar i berg innebär. Det gäller både beställare­ och utförandeorganisa­ tionerna.

9 Referenser

Alm P 1999. Hydro­mechanical behaviour of a pressurised single fracture: An in­situ experiment. Doktorsavhandling. Publ a 92, Department of Geology, Chalmers University of Technology, Göteborg.

Andersson J, Berglund J, Follin S, Hakami E, Halvarson J, Hermanson J, Laaksoharju M Rhén I, Wahlgren C­H 2002. Testing the methodology for site descriptive modelling. Application for the Laxemar area. SKB Technical Report TR­02­19.

Appelo, C.A.J. & Postma, D. 2005. Geochemistry,groundwater and pollution. Balkema, Leiden. 649 sid.

ATSDR, 2001: Public Health Assessment Guidance Manual. Agency for Toxic Substances and Disease Registry. http://www.atsdr.cdc.gov/HAC/HAGM/ index

Berner, Elizabeth Kay and Robert A 1987. The Global Water Cycle:

Geochemistry and Environment. Prentice Hall, Inc, Englewood Cliffs, New Jersey.

Byegård, J, Gustavsson, E., och Tullborg, E­L. 2006. Bedrock transport properties data evaluation and retardation model : preliminary site description : Laxemar subarea : version 1.2 SKB Stockholm 73 sid.

Bäckman H 2005. Rörnätskommittén, sekr. Svenskt vatten, pers. komm. Carlsson A & Olsson T 1977. Water leakage in the Forsmark tunnel, Uppland, Sweden. Swedish Geological Survey, SGU Ser C 734.

Drever, J.I. The geochemistry of natural waters : surface and groundwater environments. 3rd _{ed. Prentice Hall. 436 sid.}

Elert, M., Gylling, B & Lindgren, M. 2004. Assessment model validity document FAR31. SKB Stockholm. 39 sid.

Länsstyrelsen i Kalmar län 2004. Projekt Emnabo, Huvudstudie, Bekämpningsmedel i grundvatten, Torsås kommun, Slutrapport.

Fetter CW 2001. Applied Hydrogeology. 4th _{Edition. Pearson International}

Edition. New Jersey, USA. 598 sid.

Freeze & Cherry 1979. Groundwater, Englewood Cliffs ; London : Prentice­Hall, 1979.

Gascoyne, M. and D.C. Kamineni. 1994. The Hydrogeochemistry of fractured plutonic rocks in the Canadian Shield. Applied Hydrogeology 2, 43­49. Graffner O 2005. Groundwater recharge to crystalline bedrock.

Gustafson G., 1988. Groundwater in crystalline rocks – some ideas. In Englund et al. Studies on groundwater recharge in Finland, Norway and Sweden. Proceedings of a workshop, Mairehamn, Åland, Finland 25–26 september, 1986.

Hazardous Waste Clean­Up Information (CLU­IN) 1997. AATDF Technology Practices Manual for Surfactants and Cosolvents (TR­97­2).

Healy R.W., Cook P.G., 2002. Using groundwater levels to estimate recharge. Hydrogeology Journal (2002) 10:91-109.

HSDB, 2001: Hazardous Substances Data Bank. Toxicology Data Network. U.S. National Library of Medicine, National Institutes of Health and Department of Health & Human Services. http://toxnet.nlm.nih.gov Hubbert MK 1940. The theory of groundwater motion. J. Geology 48:785-944.

Johansson P­O., 1987. Methods for estimation of direct natural groundwater recharge in humid climates. KTH, TRITA-KUT 1045.

Johansson S & Nilsson T 1985. Hydrology of the Lake Gårdsjön area. Ecological Bull. 37:87-96, Stockholm.

Miljödepartementet, KASAM, 2001: kunskapsläget för kärnavfallsfrågor 2001, SOU 2001:35

Kjeldsen P & Christensen TH 1996A. Kemiske stoffers opførsel i jord og grundvand. Projekt om jord og grundvand fra Miljøstyrelsen. Nr 20. Bind 1 sid. 1–299. Miljø­ og Energiministeriet Miljøstyrelsen..

Kjeldsen P & Christensen TH 1996B. Kemiske stoffers opførsel i jord og grundvand. Projekt om jord og grundvand fra Miljøstyrelsen. Nr 20. Bind 2 sid. 313–508. Miljø­ og Energiministeriet Miljøstyrelsen.

Knutsson G & Morfeldt C­O 1993. Grundvatten. Teori & tillämpning. Svensk Byggtjänst, Solna.

Kovalick Jr W 2004. Keynote Adress Ground Water Remediation: Making Progress, Challenges Ahead. Fracture Rock Conference: State of the Science and Measuring Success in Remidiation, Portland, Maine.

Laaksoharju M, Skårman C, Skårman E, 1999. Multivariate Mixing and Mass­balance (M3) calculations, a new tool for decoding hydrogeochemical information.

Applied Geochemistry (1999) Vol. 14 #7. Elsevier Science Ltd., pp861­871.

Lerner DN 2002. Identifying and quantifying urban recharge: a review.

Hydrogeology Journal, vol.10:143­152. Springer­Verlag, Tyskland.

Lloyd J W 1999 (ed). Water resources of hard rock aquifers in arid and semi­arid zones, Unesco Publishing.

Lång, L.­O., 1989: Interpretations of pH and alkalinity in well waters from southwestern Sweden. Licentiate thesis. – CTH/GU, Geol. Inst., Publ A66. Göteborg. 103 pp

Mossmark, F., Hultberg, H., and Ericsson,L.O., 2007 Effects of groundwater extraction from crystalline hard rock on water chemistry in an acid forested catchment at Gårdsjön, Sweden. Applied Geochemistry 22 p 1157–1166. Naturvårdsverket 1997. Development of generic guideline values. Model and data used for generic guideline values for contaminated soils in Sweden. Statens Naturvårdsverk Report 4639, 68 sid.

http://www.naturvardsverket.se/bokhandeln/pdf/620­4639­X.pdf

Naturvårdsverket 1998. Vägledning för miljötekniska markundersökningar, Del 1: Strategi, Efterbehandling och sanering, Rapport 4310.

Naturvårdsverket 2006. Metallers mobilitet i mark. Kunskapsprogrammet Hållbar sanering. Statens Naturvårdsverk Rapport 5536. 113 sid.

Neretnieks, I. 1993. Solute transport in fractured rock –Applications to radionuclide waste repositories. Flow and contaminant transport in fractured rock. In: (Ed.) Bear, J, Tsang, C­F and de Marsily. Academic press.

Norin M, Hultén A­M, Svensson C 1999. Groundwater studies conducted in Göteborg, Sweden. In: Chilton J. (ed), Groundwater in the urban environment – selected city profiles, Balkema, Rotterdam. 209­216.

Olofsson Bo 1998. The importance of soils for groundwater chemistry of hard rock. In: Hardrock Hydrogeology of the Fennoscandian Shield, Proceedings of the Workshop on Hardrock Hydrogeology, Äspö, Sweden. May 1998, NHP Report No. 45.

Olofsson, B 2000. Projekt Utredning Hallandsås (PUH). Parameterbestämning och resultat från RiskVariabel­metoden applicerad på grundvattenpåverkan i jord vid tunnelbyggande på Hallandsås. KTH, Avd för mark­ och

vattenresurser. Rapport till Banverket 2000­09­12, 69 s.

Oda M 1986. An equivalent continuum model for coupled stress and fluid flow analysis in jointed rock masses. Water Resources Research, 22, 13, 1845­1856.

Palmqvist K 1990. Groundwater in crystalline bedrock. SKB Technical Report 90­41.

Queens University Groundwater group.

http://civil.queensu.ca/environ/groundwater//researchinterests.ht

Raven K G & Gale J E 1985. Water flow in a natural rock fracture as a function of stress and sample size. Int J Rock Mech Min Sci & Geomech Abstr 22, 251­261.

Rhén I, Gustafson G, Stanfors R & Wikberg P 1997. ÄSPÖ HRL – Geoscientific evaluation 1997/5. Models based on site characterization 1986­1995. SKB Technical Report 97­06.

Rodhe A, Lindström G & Dahné J 2008. Grundvattenbildning i svenska typjordar – metodutveckling av en vattenbalansmodell, Uppsala universitet, Report Series A Nr 66.

Scanlon B.R., Healy R.W., Cook P.G., 2002. Choosing appropriate techniques for quantifying groundwater recharge. Hydrogeology Journal (2002)

10:18-39.

Sidborn 2003. Modelling some biochemically mediated processes in rocks. 48 sid. Trita­KET 185. KTH Inst. För Kemiteknik.

SMHI 2005. http://www.smhi.se

SNA 2005. Sveriges Nationalatlas, Berg och Jord. http://www.sna.se/webbatlas/kartor/vilka.cgi?fritext=HK

Sophocleous, M 2002. Interactions between groundwater and surface water: the state of science, Hydrogeology Journal, vol.10:52­67. Springer­Verlag, Tyskland.

SOU 2001:35. Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2001 : rapport från Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM), Stockholm.

http://www.sou.gov.se/kasam/rapporter/#SOU2001:35

SOU 2004:67. Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2004. : rapport från Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM), Stockholm.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/72/24/03bd37d5.pdf http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/72/24/6d59952f.pdf http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/72/24/312002b6.pdf Stejmar Eklund, H. 2002. Hydrogeologiska typmiljöer: verktyg för

bedömning av grundvattenkvalitet, identifiering av grundvattenförekomster samt underlag för riskhantering längs vägar. Chalmers Tekniska högskola, Geologiska institutionen. A publ.101. Lic. avh.

Stumm, W & Morgan, J.J. 1996 Aquatic chemistry : chemical equilibria and rates in natural water. New York, Wiley. 1022 sid.

Sundquist U, Wallroth T, Eliasson T 1988: The Fjällbacka HDR geothermal energy research project: reservoir characterisation and injection well

stimulation. Publ Fj­9. Department of Geology, Chalmers University of Technology and University of Göteborg, 92p.

Svenskt Vatten 2001. Fakta om vatten och avlopp. Prinfo/Team Offset & Media, Malmö.

Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) . ”Från nationella jordartsdataba­ sen för Sverige. © Sveriges geologiska undersökning (SGU). Medgivande: 30­624/2005.”

Toth J 1963. A theoretical analysis of groundwater flow in small drainage basins. J. Geophysical Research 68:4785-4812.

Vidstrand P 1999. Hydrogeological scale effects in crystalline rocks.

Comparison of field data from Äspö HRL with data from predictive upscaling methods. Licentiatuppsats, Publ a 88, Geologiska institutionen, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Undersökning av