För att undersöka vilken typ av information som styrelsen erhåller samt upplevd förändring av informationen valdes en undersökningsmetod primärt fokuserad på en kvantitativ undersökningsmetod. Valet av en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning har gjort det möjligt att få tillgång till generaliserbara svar på styrelsens upplevelse av erhållen information och dess förändring. Att skicka ut enkäter till ett stort antal styrelseledamöter har även gjort det möjligt att nå ut till ett stort urval och således få ett representativt resultat för hela populationen (Jacobsen, 2002). Valet föll på en kvantitativ undersökningsmetod för denna studie för att under kort tid kunna samla in och analysera en större mängd data. Denna möjlighet hade begränsats med en helt kvalitativ forskningsmetod.
Vid ett alternativt val av en kvalitativ undersökningsmetod hade möjligen en djupare förståelse för styrelsens information varit möjlig (Bryman och Bell, 2005). Problem hade dock uppstått med denna form av undersökningsmetod främst då den kvalitativa metoden tenderar att fördjupa sig i ett fåtal fall. Detta vilket inte går i linje med forskning om styrelseinformation då den ofta innehåller känslig information, är sekretessbelagd och därmed skapas stora problem att få granskas på djupet (Pettigrew, 1992). Accessproblemet hade i sin tur gjort att endast ett fåtal fall kunnat granskas med
stor sekretess och anonymitet vilket hade gjort det svårt att uppnå ett generaliserbart och pålitligt resultat för studien. Eftersom de frågorna som denna studie ämnar besvara grundade sig i detta känsliga ämne om styrelseinformation ansågs det i denna studie därför främja resultatet att använda sig av en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning. Det känsliga ämnet var även anledningen till varför enkätundersökningen inte kompletterades med intervjuer för en djupare förståelse inom ämnet. Detta eftersom det ansågs svårt att utvinna tillräcklig data på grund av sekretess samt att den begränsade möjligheten för respondenten att vara helt anonym kunde haft inverkan på svarens tillförlitlighet. Att denna studie tillämpar en kvantitativ undersökningsmetod beror även på svårigheterna det hade inneburit att analysera den data som tagits fram med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod då den tenderar att vara väldigt omfattande, kräva mycket analys och där med lämnar stort utrymme för egna tolkningar (Bryman och Bell, 2005). Den kvantitativa undersökningsmetoden var således den mest fördelaktig baserat på studiens syfte som önskade uppnå generaliserbara resultat (Bryman och Bell, 2005)
Enkätundersökningen som genomfördes för att samla in den empiriska datan i denna studie var av tvärsnittsdesign. Enligt Bryman och Bell (2005) innebär tvärsnittsdesign att data från olika fall samlas in och studeras vid en viss tidpunkt. Studien hade även kunnat tillämpa en longitudinell studie, vilket innebär att data samlas in från samma fall under en tidsperiod (Bryman och Bell, 2005). Detta hade varit av intresse för studien då den ämnar undersöka en förändring, men i och med att den eventuella förändring studien undersöker till stor del redan antas skett samt på grund av tidsbegränsningen för studien var detta inte aktuellt.
Enligt Saunders (2009) är enkäter ett kostnadseffektivt sätt för datainsamling då de går att administrera på ett tämligen enkelt och snabbt sätt, särskilt då urvalet är utspritt över ett stort geografiskt område vilket stämmer överens med urvalet i denna studie. Bryman och Bell (2005) hävdar att genom användning av enkäter så reduceras “intervjuareffekten” vilket innebär den eventuella påverkan på respondenten som en intervjuare kan ha. Det tenderar att vara så att respondenter är ärligare i sina givna svar då de inte observeras vid undersökningstillfället. Detta på grund av att det minskar behovet att inför någon annan försöka framställa en så positiv bild som möjligt av sig
själv. En annan fördel med enkäter är att frågorna ställs på exakt samma sätt till alla respondenter vilket gör att olika formuleringar inte påverkar respondenternas svar.
Enkäterna utformades så att majoriteten av frågorna var slutna, eftersom för många öppna frågor kan leda till att respondenten inte fullgör enkäten (Bryman och Bell, 2005). Enkäten innehöll påståenden om informationstyper till styrelser, i vilken mån de erhåller olika typer av information samt upplevelsen av eventuella förändringar av informationstyperna. Med hjälp av resultaten av enkätundersökningen kunde sedan de utformade hypoteserna testas statistiskt och därmed förkastas eller ej. Således kunde indikationer på vilken information styrelsen erhåller och eventuella förändringar i mängden av denna information ges.
Urval
5.3
Idealt avsåg denna studies urval avspegla den så kallade målpopulationen som bestod av svenska medelstora icke-börsnoterade aktiebolag, tillverkande företag och tjänsteföretag. Tillverkande- och tjänsteföretag fungerar olikt varandra i olika avseenden som Norrmann (2000) förklarar, och därför fördelades urvalet ut på hälften tillverkande företag och hälften tjänsteföretag. Detta för att öka generaliserbarheten genom att undersöka ett brett spektrum av företag från olika branscher.
Med medelstora företag avses i denna studie EU:s definition; företag med 50-250 anställda, årsomsättning som understiger 50 miljoner Euro och en balansomslutning som inte överstiger 43 miljoner Euro (Tillväxtverket, 2016). Målpopulationen tillverkande och tjänsteföretag baserades på SNI-koder (svensk näringsgrensindelning) hämtade från statistiska centralbyråns hemsida (Statistiska centralbyrån, 2007). Som tillverkande företag klassificeras i denna studie de branscherna med SNI-koderna 10-33 (Statistiska Centralbyrån, 2007). Som tjänsteföretag klassificeras i denna studie de branscherna med SNI koderna: 49-53, 55-56, 58-63, 64-66, 68-75 samt 77-82 (Statistiska Centralbyrån, 2007). Specificerat vilka typer av företag som ingår i dessa SNI koder finns i bilaga 3. SNI-koderna användes sedan för att få tillgång till ett register över de företag som målpopulationen bestod av via hemsidan Infotorg.se.
Den totala populationen bestod av 1896 svenska medelstora tillverkande företag och tjänsteföretag. Eftersom det inte fanns möjlighet att undersöka hela populationen
tillämpades ett slumpmässigt urval. De slumpmässiga urvalen genomfördes genom att alla företags SNI-koder fördes in från Infotorg.se till ett Excel ark för att sedan med hjälp av programmet erhålla ett slumpmässigt urval. Detta eftersom en detaljundersökning av samtliga företag inte varit nödvändig då en urvalsstudie antas ge en tillräckligt rättvisande bild av populationen även om en totalundersökning hade skapat en mer komplett bild av verkligheten (Dahmström, 2000). Det slumpmässiga urvalet i denna studie bestod av 1000 företag, fördelat på 500 tillverkande företag och 500 tjänsteföretag. Detta antal företag ansågs rimligt och representativt för populationen eftersom urvalet utgör mer än en hälft av hela populationen, och är i enlighet med vad studien mäktar med att analysera under dess begränsade tidsperiod.
Pilotstudie
5.4
Enkäterna skickades ut till ett stort urval och det var därför av stor betydelse att försäkra sig om att ett antal perspektiv tagits hänsyn till. Perspektiven var att enkätens utformning och funktionalitet var optimal, frågornas lämplighet, att frågorna var okomplicerade att besvara, att frågorna speglar seriositet och var enkla att förstå (Bryman och Bell, 2005). Detta försäkrades genom att en pilotstudie utfördes då två styrelseledamöter fick besvara, utvärdera och kommentera enkätens utformning via telefon utifrån de perspektiv som Bryman och Bell (2005) ovan nämnt. Det som testpersonerna till exempel rekommenderade var att tillägga exempel eller korta förklarande texter vid de informationstyper som kan tolkas olika. Detta för att respondenten lättare ska kunna besvara frågan i enlighet med vad undersökaren menar med frågan. Enkäterna korrigerades därför utifrån testpersonernas åsikter och förbättringsförslag innan de skickades ut till det stora urvalet. Det innebar även att frågornas reliabilitet och validitet stärktes enligt Bryman och Bell (2005).