Undervisning i fritidshemmet: Omsorg om barnet

I genomläsningen av dokumenten tydliggörs ett tal om undervisning i fritidshem som delvis ska förstås som något annat och då handlar det framförallt om något annat i förhållande till den obligatoriska skolformen.

Undervisning i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat. […] Undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan även genom att erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande (Skolverket 2019, sid. 24)

Uttryck som kompletterar i samvaro med i högre grad och även genom tydliggör i det här fallet en skiljelinje där styrningstekniker och utestängningsmekanismer används. Undervisning i fritidshemmet kompletterar förskoleklass och skola genom att i högre grad erbjuda andra former av undervisning än i dessa verksamheter. Eleven och omsorg om denna är i fokus när beskrivningar av undervisning som situationsstyrd, upplevelsebaserat och grupporienterat bildar ett tal om fritidshemmets undervisning. Genom att lägga tyngdpunkten på att undervisningen ska vara så väl situationsstyrd som upplevelsebaserad tar texten sitt avstamp i vad eleven gör, ett upplevelsebaserat förhållningssätt bygger på idén om att upplevelsen ska väcka intresse hos eleven och grupporienterat förstärker den traditionella inriktningen mot social-relationella förmågor. Det finns inget annat syfte än att det ska vara till gagn för och genom elevens förståelsehorisont och undervisningen ska tydligt utgå från och vara värdefullt för eleven. Detta accentueras i andra delen av citatet när undervisning i fritidshem kompletterar förskoleklassen och skolan även genom att erbjuda något annat, i det här fallet rekreation

och vila. Som tidigare nämnt ska begreppet undervisning ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. I denna diskurs värderas begrepp som omsorg, trygghet, meningsfull fritid och eleven intressen och behov högt. I bakgrundskapitlet i föreliggande uppsats lyftes en socialpedagogisk tradition upp med utgångspunkt i liknande begrepp samt att det övertid har skett en diskursiv glidning från detta till en utbildningspolitisk tradition. Detta synliggörs till viss del även i denna uppsats, samtidigt som flertalet framskrivningar också lyfter fram socialpedagogiska värden vilket indikerar att övergången inte har skett fullt ut. Snarare handlar det om en uppdelning, det som längre fram i den här uppsatsen liknas vid en diskursiv kamp. Undervisning görs och förstås i grunden utifrån och tillsammans med eleven där hens behov, intressen och erfarenheter är i förgrunden. Detta tydliggörs vidare i kommentarmaterialet vid återkommande tillfällen: ”Det är viktigt att komma ihåg att undervisningen i fritidshemmet ska utgå från en helhetssyn på eleverna, elevernas behov, intressen och erfarenheter” (Skolverket 2016 s. 6). Lite längre ner på sidan tydliggörs ytterligare att undervisning i fritidshem ska förstås som något som tar sin utgångspunkt i omsorg om eleven och gruppen.

Hur man arbetar med de olika kunskapsområdenas innehåll i relation till varandra är något som med fördel kan avgöras tillsammans med eleverna. På så sätt kan de olika kunskapsområdena i det centrala innehållet sättas in i sammanhang som är betydelsefulla för eleverna. Det centrala innehållet behöver inte utgöra allt innehåll i undervisningen. Det finns alltid möjlighet att komplettera med ytterligare innehåll utifrån elevernas behov och intressen. (Skolverket 2016 s. 6)

Fritidshemmets undervisning ges värde i och förstås utifrån en omsorg om eleven och ett här-och-nu-perspektiv. Det ska vara betydelsefullt, värdefullt och meningsfullt. Vidare beskrivs meningsfull fritid som något som ska förstås utifrån den enskilda elevens egna tankar och idéer om vad som är meningsfullt (Skolverket 2016). Meningsfull fritid beskrivs också som något som finns där, men som eleven ännu inte har hittat, där fritidshemmet kan finnas med och hjälpa eleven att hitta det.

[…] Här kan fritidshemmet fungera som dörröppnare. När olika alternativa aktiviteter introduceras och eleverna stimuleras att pröva på, kan de upptäcka nya saker som intresserar dem och därigenom vidga sin upplevelse av meningsfull fritid. Det kan handla om att upptäcka naturen, biblioteket, idrotten eller eget och andras skapande – och finna att just detta är meningsfullt. På så sätt kan undervisningen i fritidshemmet ge eleverna en möjlighet att utveckla egna intressen och tillit till sin egen förmåga, så att de kan skapa en positiv och utvecklande fritid på egen hand. (Skolverket 2017, s. 7)

Ingångsvärdet är omsorg om individens intressen och undervisningsbegreppet ramas in utifrån omsorg om eleven meningsfulla fritid. Undervisning i fritidshem ska utifrån detta fungera som en dörröppnare, utmana vara möjliggörare, uppmuntra, ge förutsättningar för eleven att utvecklas som individ och samhällsmedborgare (Skolverket 2019)

I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva sin identitet, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. I undervisningen ska eleverna uppmuntras och utmanas att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges

möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga.

(Skolverket 2019 s. 22, egen kursivering)

Undervisning utifrån den denna diskurs ges värde i form av att det är värdefullt för just eleven och det är hens intressen och behov som är i fokus. Detta är återkommande i inledningen av syftet i kapitel 4 (Skolverket 2019) där fokus läggs vid att undervisningen ska utgå från elevens behov, intressen och erfarenheter där elevens idéer värderas samt tillmötesgås. Detta tydliggörs vidare i kommentarmaterialet vid återkommande tillfällen:

Det är viktigt att komma ihåg att undervisningen i fritidshemmet ska utgå från en helhetssyn på eleverna, elevernas behov, intressen och erfarenheter (Skolverket 2016 s. 6, egen kursivering)

Både implicit och explicit synliggörs och konstrueras en undervisning som framför allt annat ska handla om att erbjuda en verksamhet som utgår från eleven, dess behov, intressen och erfarenheter där meningsfull fritid för individen, utan prestation, kan ses som slutdestinationen. Undervisningen ska i slutändan leda till att eleverna känner att fritidshemmet är meningsfullt (Skolverket 2019).

När eleverna får möjlighet att möta meningsfulla aktiviteter i fritidshemmet kan de utveckla ett intresse för och få erfarenheter av olika slags aktiviteter som kan vara betydelsefulla för

elevernas fritid men också för deras fortsatta liv. Vad som är meningsfullt kan naturligtvis variera för olika elever. Läroplanen anger att undervisningen i fritidshemmet ska utgå från elevernas behov, intressen och erfarenheter. (Skolverket 2016, sid. 7, egen kursivering)

Med utgång i omsorgs-, och värdecentrerade förklaringsmodeller, lyfter jag fram en konstruktion av fritidshemmet som tydligt baseras på traditionellt socialpedagogiska diskurser. I framskrivningen av undervisning framställs en diskurs där eleven står i centrum och där hens fria tid och val inom detta framhävs. Undervisningsbegreppet konstrueras och positionerar sig till viss del kring att förstås som något annat genom att tyngdpunkt läggs på att något ska ske i högre grad och en tydlighet om att det ska finnas ett brett perspektiv på hur undervisning ska förstås. Denna diskurs och på vilket sätt det medverkar till att konstruera undervisning i fritidshemmet står inte ensam och för sig själv

utan står istället i relation till någonting annat. Undervisningsbegreppet ska ges en vid tolkning stipuleras det i läroplanskapitlet, där omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet. Denna helhet såväl lyfts upp till ytan, som problematiseras i nästkommande avsnitt och leder oss oundvikligen till den diskursiva kamp som redan har vidrörts i detta kapitel.