dess genomförande
3.1
Uppdraget
Regeringen beslutade den 28 juni 2018 att ge en särskild utredare i uppdrag att i ett första steg ta fram förslag till ett regelverk för ett upphandlat fondtorg för premiepension och formulera ett mål för premiepensionssystemet. I uppdragets första steg ingår även att ta fram förslag till en lag som reglerar en ny myndighet som ska ha till uppgift att upphandla fonder och förvalta fondtorget.
Enligt kommittédirektiven ska utredaren därefter i ett andra steg förbereda och genomföra bildandet av den nya myndigheten, vilken ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2021.
Det första steget av uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2019. Det andra steget av uppdraget ska redovisas senast den 31 decem- ber 2020. Kommittédirektiven (dir. 2018:57 och dir. 2019:56) återges i bilagorna 1 och 2.
3.2
Utredningsarbetet
Utredningens arbete påbörjades i juli 2018 och har inom sekretaria- tet bedrivits på sedvanligt sätt.
Utredningen har genomfört cirka 50 enskilda möten med utred- ningens utsedda experter. Därutöver har fyra sedvanliga expertgrupps- möten genomförts till vilka samtliga experter bjudits in.
Utredningen har fortlöpande hållit Finansdepartementet och Social- departementet underrättat om arbetet.
Utredningen har informerat Pensionsgruppen om arbetets fort- skridande vid två tillfällen.
Uppdraget och dess genomförande SOU 2019:44
Samråd har ägt rum med Sjunde AP-fonden, Pensionsmyndigheten, Finansinspektionen och Arbetsgivarverket i enlighet med direktiven. Därutöver har samråd skett med Jämlikhetskommissionen (dir. 2018:74) samt med Mats Langensjö som haft i uppdrag att se över premie- pensionens förval, se mer nedan. Vid arbetet med konsekvensanalysen har utredningen tagit del av det stöd som Tillväxtverket ger i arbete med konsekvensutredningar. Utredningen har berett frågan om myn- dighetens namn med Namnvårdsgruppen.1
Utöver detta har utredningen träffat och inhämtat upplysningar från representanter för Konkurrensverket, Upphandlingsmyndigheten, det brittiska tjänstepensionsbolaget Nest, SPP Fonder, Kidbrooke Advisory och Min Pension AB. Vidare har utredningen träffat forsk- arna Gordon Clark (Oxford University), Nicholas Barr (London School of Economics) samt Karin Kinnerud och Louise Lorentzon (Stockholms universitet).
Utredningen har även träffat författaren av departementsprome- morian Vägval premiepension (Ds 2013:35) Stefan Engström samt den tidigare särskilde utredaren Patric Thomsson (Fokus premiepension [SOU 2016:61]).
Inom ramen för kartläggningen av valcentralerna för tjänstepensio- nens arbetssätt har utredningen träffat företrädare för valcentralerna Collectum (ITP), Fora (Avtalspension SAF-LO), Pensionsvalet PV (KAP-KL), Statens tjänstepensionsverk (PA16) och PP Pension (val- central för anställda i mediebranschen som inte omfattas av kollektiv- avtal). Utredningen har även träffat följande företrädare för arbets- marknadens parter: Svenskt Näringsliv (ITP, SAF-LO), PTK (ITP), LO (SAF-LO), Sveriges Kommuner och Landsting (KAP-KL), Svenska Kommunalarbetareförbundet (KAP-KL), Akademikerallian- sen (KAP-KL), Arbetsgivarverket (PA16), Offentliganställdas För- handlingsråd (KAP-KL, PA16) och Saco.
Utredningen har också träffat företrädare för försäkringsgivarna Folksam ömsesidig livförsäkring, Försäkringsaktiebolaget Skandia, Handelsbanken Liv och SEB Pension och Försäkring AB samt för rating-företaget Morningstar.
I samband med genomförandet av utredningens steg 2 som ska redovisas senast 1 januari 2021 kommer utredningen att ha dialog med ytterligare myndigheter, bland annat Statens servicecenter, samt in-
1 Namnvårdsgruppen är ett samarbetsorgan med representanter från olika namnvårdande myndig-
SOU 2019:44 Uppdraget och dess genomförande
formera och inhämta synpunkter från berörda centrala arbetstagar- organisationer.
3.3
Betänkandets disposition
Betänkandet är disponerat på följande sätt.
I kapitlen 1 och 2 redovisas utredningens författningsförslag. I kapitel 3 redogörs för uppdraget och dess genomförande. I kapitel 4 lämnas en historisk tillbakablick på premiepensions- systemet, vilket också ger en bakgrund till utredningens uppdrag.
I kapitel 5 redogörs för utredningens förslag till mål och val- arkitektur för premiepensionssystemet. Kapitlet innehåller även en redogörelse för beteendeekonomisk forskning som är relevant för premiepensionssystemet.
I kapitel 6 återfinns en kartläggning av arbetssätt och avtalslös- ningar för tjänstepensionernas valcentraler, inklusive en beskrivning av försäkringsgivarnas metoder för fondurval.
I kapitlen 7–11 redogörs för utredningens förslag till regelverk för ett upphandlat fondtorg för premiepensionen. Det inkluderar över- gripande utgångspunkter för upphandling, utgångspunkter för en ny reglering och utredningens förslag till upphandlingsregelverk.
I kapitel 12 redogörs för utredningens förslag till hantering av över- gången från dagens fondtorg till ett upphandlat fondtorg.
I kapitel 13 redogörs för utredningens förslag till reglering av myn- dighet för ett upphandlat fondtorg inklusive myndighetens uppgifter, styrning och ledning, samverkan med andra myndigheter, finansiering samt externa kontroll.
I kapitel 14 redogörs även för de sätt att organisera en ny myndig- het som anges i kommittédirektiven och som utredningen ska beröra.
I kapitlen 15 och 16 redovisas förslag på bestämmelser om sekre- tess, dataskydd och personuppgiftsbehandling.
I kapitel 17 redovisas förslag på ikraftträdande- och övergångs- bestämmelser.
I kapitel 18 redovisas en konsekvensanalys av utredningens förslag. Utredningen har identifierat följande intressenter som berörs av för- slaget och som därför redovisas särskilt i avsnittet: pensionsspararna och pensionärerna, Pensionsmyndigheten, Sjunde AP-fonden, Finans- inspektionen, Konsumentverket, Kammarkollegiet, Riksgälden, Statens
Uppdraget och dess genomförande SOU 2019:44
servicecenter, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges domstolar samt finans- marknaden och dess aktörer. Dessutom beskrivs förslagens påverkan på pensionssystemet, statsbudgeten, regeringens styrning, jämställd- heten mellan kvinnor och män, hållbarhetsutvecklingen och det brotts- förebyggande arbetet. Därutöver beskrivs förslagens påverkan med avseende på EU-rätten.
I kapitlen 19 och 20 återfinns författningskommentarer.
3.4
Utredningens förhållningssätt
till översynen av förvalet
Av pensionsöverenskommelsen framgår att en översyn av förvalets risknivå bör göras. Direktiv för översynen beslutades den 26 novem- ber 2018. Översynen gjordes inom Finansdepartementet av sakkun- nig Mats Langensjö som lämnade en promemoria den 13 juni 2019.2
I promemorian föreslås i korthet en förändrad utformning av förvalet med tydligare uppdelning på sparande- och utbetalningsfas. Förvalets nuvarande utformning som en generationsfondsportfölj som innefattar flera fonder bör enligt promemorian under sparandefasen ersättas med en fond utformad som en diversifierad tillväxtportfölj, med inriktning på att ackumulera pensionsmedel. Portföljen bör en- ligt promemorian ha större möjlighet till långsiktiga och alternativa investeringsstrategier. Möjligheten till daglig handel och värdering föreslås därför begränsas.
Utredningen har löpande haft samråd med Mats Langensjö för att i enlighet med kommittédirektiven säkerställa att målet för förvalet är förenligt med målet för premiepensionssystemet. Utredningen har också i de delar där det varit möjligt och relevant anpassat vissa för- slag och bedömningar i relation till promemorians förslag och bedöm- ningar.
Utredningens förslag ska dock läsas separat. Det har både av tids- skäl och av principiella skäl inte varit möjligt att anpassa utredningens förslag till promemorians förslag. Det har heller inte ingått i utred- ningens uppdrag.
Utredningen har heller inte tagit ställning till promemorians för- slag om en förändrad utformning av förvalet.