Frågeställningar / kunskapsbehov relaterade till fysisk funktion och frailty hos äldre personer
4. Uppföljning
Idag har bara läkemedel status som ”behandling”. Övriga behandlingar/interventioner kallas t.ex. insatser eller åtgärder, men har inte status som ”ordinationer”. Det är därför i regel inte möjligt att översiktligt se det samlade behandlingsprogrammet för någon patient.
Kunskapsbehov:
- Vilka mått på effekt av fysisk träning är lämpliga för olika typer av hälsoproblem hos frail äldre personer? Bör man mäta effekter av den/de funktion(er) som tränas (t.ex.
muskelstyrka, balans, kondition) eller bör evalueringen (och träningen?) främst inriktas på autonomi = personlig och instrumentell ADL respektive andra integrerade funktioner (handikapp/disability) och hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)?
- Om en skattningsskala för HRQoL används, hur kan den utvecklas för att ge en mer nyanserad bild av patientens livskvalitet? Kan profiler användas?
- Hur stor behandlingseffekt (”effect size”) krävs för olika effektmått (outcome) för att de skall vara av relevant funktionell betydelse för den enskilda äldre personen? - Varierar effect size beroende på olika utgångsnivå (basline)?
- Bör effect size uttryckas som absolut- eller relativ förändring för en given funktion och dessutom i relation till ålders- och köns-relaterade referensvärden för samma
funktion?
- Bör effekten av olika preventiva eller restorativa interventioner i högre grad än hittills bedömas som interaktionen mellan den enskilda äldre personen och dennes
omgivning?
- Hur bör ett behandlingsprogram utformas och dokumenteras för att ge optimal tydlighet för alla inblandade parter?
5. Dokumentation
Dagens dokumentationssystem är inte anpassade för att understödja överblick och analys av olika hälsosamband över tid och effekter/biverkningar av olika behandlingar.
Dokumentationen bör göras om så att den får den avgörande styrfunktion den bör ha: en proaktiv, interaktiv dynamisk funktion, snarare än dagens retroaktiva, registrerande dagbok. I ett sådant analyssystem kan man analysera och grafiskt visualisera både riskfaktorprofil, aktuellt hälsotillstånd och hur det utvecklats över tid samt effekter av vidtagna behandlingsåtgärder. Dokumentationen är helt avgörande för att kunna åstadkomma en integrerad geriatrik och äldrevård och även ett sätt att balansera
utvecklingen av den högspecialiserade vården och fortfarande ha patienten i centrum. Med lämplig utformning kan den reguljära vårddokumentationen löpande användas för klinisk forskning
Kunskapsbehov:
- Hur bör dokumentationen utformas för att stödja överblick över de äldre personernas hälsoproblem vid en viss tidpunkt (tvärsnitt) och över tid (longitudinellt)?
- Kan man underlätta analysarbetet genom att göra alla kvantifierade variabler i hela dokumentationssystemet visualiserbara på ett enkelt och intuitivt sätt?
- Kan ovan nämnda prototyp till ett ”interaktivt hälsoanalyssystem” vara till hjälp i den kliniska handläggningen av frail äldre personer med komplexa hälsoproblem och behandlingar?
- Kan ovan nämnda prototyp till ett ”interaktivt hälsoanalyssystem” vara till hjälp i den kliniska undervisningen av läkare och andra vårdyrkesgrupper på olika nivåer, både på grundutbildning, specialistutbildning och fortbildning (patienter, närstående, personal och studenter)?
- Kan ovan nämnda prototyp till ett ”interaktivt hälsoanalyssystem” vara till hjälp för att integrera klinisk forskning i den reguljära kliniska driften?
- Hur kan den löpande utvecklingen av det nya dokumentationssystemet integreras i driften av verksamheten?
6. Vårdorganisation
Dagens vårdorganisation är inte anpassad för integrerad och koordinerad vård av äldre personer med komplexa hälsoproblem och komplexa behandlingar över tid. Det behövs en försöksverksamhet för metodutveckling och förbättring av geriatrik/äldrevård, där
målgruppen är frail, multisjuka äldre personer. Kunskapsbehov:
- Hur bör en vårdorganisation utformas för att kunna leverera integrerad och koordinerad vård för frail äldre personer på ett serviceminded sätt med god
tillgänglighet och kontinuitet och fokus på hälsoförlopp och behandlingseffekter över tid samt delaktighet och medansvar från vårdtagarna?
- Hur många patienter skall få möjlighet att lista sig vid en sådan Äldrevårdscentral? - Hur många personal och vilka yrkesgrupper bör anställas där? Deltider?
- Hur bör personalteamet organiseras?
- Hur kan teamets arbetssätt utvecklas för att bli effektivt, både kliniskt och ekonomiskt?
- Hur kan Äldrevårdscentralen utnyttja modern teknologi, t.ex. videotelefoni, e-post och mobiltelefoner, för att fungera så serviceminded och effektivt som möjligt? - Hur kan Äldrevårdscentralen få tillgång till slutenvårdplatser med inläggningsrätt? - Hur kan Äldrevårdscentralens nya dokumentationssystem (se ovan) även integreras med slutenvården på sjukhuset för att undvika att byta dokumentationssystem om en listad patient måste läggas in på sjukhus?
- Vilka öppettider bör Äldrevårdscenttalen ha? Dygnet runt?
- Kan verksamheten utvärderas genom en egenproducerad årsredovisning uppdelad på två delar; en verksamhetsberättelse med vårdtagar- och vårdgivarstatistik av olika slag samt ett ekonomiskt bokslut?
7. Undervisning
Dagens läkarutbildning och övriga vårdutbildningar är inte anpassade till det faktum att en hög andel av alla patienter i både öppen- och sluten hälso- och sjukvård och kommunal omsorg är multisjuka och multibehandlade. Läkarutbildningen innehåller i genomsnitt totalt bara c:a 50 klocktimmar geriatrik under 11 terminer, trots att multisjuka, frail äldre patienter är så vanligt förekommande in hela vårdsystemet.
Kunskapsbehov
- Hur kan en modern, interaktiv undervisning för studenter från olika vårdutbildningar integreras i en ny vårdorganisation anpassad för frail äldre personer med komplexa hälsoproblem och behandlingar?
- Vilken mix bör det finnas mellan föreläsningar, seminarier, laborationer, egna projektarbeten, auskultationstjänstgöring, journal clubs etc?
- Hur bör patient- och närståendeutbildning läggas upp?
- Hur bör personalutbildningen läggas upp? På vilket sätt kan strukturerad undervisning ske i relation till de hälsoproblem som de frail, multisjuka äldre personerna har?
Referenser
Akner G. Stort behov av generalistorienterad analysstödjande hälsoinformation. Läkartidningen 2007; 104: 2356-8
Akner G. Klinisk nutrition – stora uppgifter kräver kraftsamling. Läkartidningen 2007; 104: 3294-6
Akner G. Förslag till utveckling och förbättring av mat- och näringsproblem inom äldrevården. Socialstyrelsen: Mat för äldre inom vård och omsorg 2006; nr 9: 1-12.
Tillgänglig på: http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/F506CD6B-8E2C-4DCC-A5C1- 4AFE359110FA/6140/200612337.pdf
Akner G. Bedömning och behandling av nutritions- och undernutritionstillstånd inom äldrevården. Socialstyrelsen: Mat för äldre inom vård och omsorg 2006; nr 8: 1-17
Tillgånglig på: http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/30923E29-AC7D-4AB6-A2DE- C988D8BCDD88/6060/200612335.pdf
Akner G. Kvalitetssäkring av mat och måltider inom äldrevården. Socialstyrelsen: Mat för äldre inom vård och omsorg 2006; nr 7: 1-9
Tillgänglig på: http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/470995C4-204F-4377-A5E7- A5A2B1C103EE/5769/200612330.pdf
Akner G. Analys och handläggning av äldres multisjuklighet måste samordnas. Med DBU-metod tillämpad vid äldrevårdscentral kan behandling utvärderas. Läkartidningen 2005; 102: 758-65 Akner G. Multisjuklighet hos äldre. Analys, handläggning och förslag om Äldrevårdscentral. Liber 2004.
Akner G, Flöistrup H. Individual assessment of intake of energy, nutrients and water in 54 elderly multidiseased nursing-home residents. J Nutr Health Aging 2003; 7: 2-12 Akner G, Cederholm T. Treatment of protein-energy malnutrition in chronic nonmalignant disorders. Am J Clin Nutr 2001; 74: 6-24
Aminzadeh F, Dalziel WB, Molnar FJ. Targeting frail older adults for outpatient
comprehensive geriatric assessment and management services: An overview of concepts and criteria. Rev Clin Gerontol 2002; 12: 82–92
Andrews RD, MacLean DA, Riechman SE. Protein intake for skeletal muscle hypertrophy with resistance training in seniors. Int J Sports Exerc Metab 2006; 16: 362-72
Angevaren M, Aufdemkampe G, Verhaar HJJ, Aleman A, Vanhees L. Physical activity and enhanced fitness to improve cognitive function in older people without known cognitive impairment. Cochrane Database of Systematic Reviews 2008, Issue 3. Art. No.: CD005381. DOI: 10.1002/14651858.CD005381.pub3.
ATBC-study - The alpha-tocopherol, beta-carotene lung prevention study group. The effect of vitamin E and beta carotene on the incidence of lung cancer and other cancers in male
Bales CW, Buhr G. Is obesity bad for older people? A systematic review of the pros and cons of weight reduction in later life. J Am Med Dir Assoc 2008; 9: 302-12
Baumgartner RN, Koehler KM, Gallagher D, Romero L, Heymsfield SB, Ross RR, Garry PJ, Lindeman RD. Epidemiology of sarcopenia among elderly in New Mexico.
Am J Epidemiol 1998; 147: 755-63
Bonnefoy M, Cornu C, Normand S, Boutitie F, Bugnard F, Rahmani A, Lacour JR,
Laville M. The effects of exercise and protein-energy supplements on body composition and muscle function in frail elderly individuals: a long-term controlled randomised study. Br J Nutr 2003; 89: 731-9
Bradway C, DiResta J, Fleshner I, Polomano RC. Obesity in nursing homes: a critical review. J Am Geriatr Soc 2008; 56: 1528-35
Bunout B, Barrera G, de la Maza P, Avendano M, Gattas V, Petermann M, Hirsh S. Effects of nutritional supplementation and resistance training on muscle strength in free living elders. Results of one year follow. J Nutr Health SAging 2004; 8: 68-75
Calloway DH. Nitrogen balance of men with marginal intakes of protein and energy. J Nutr 1975; 105: 914-23
Campbell WW, Leidy HJ. Review: Dietary protein and resistance training effects on muscle and body composition in older persons. J Am Coll Nutr 2007; 26: 696S-7903S
Candow DG, Chilibeck PD, Facci M, Abeysekara S, Zello GA. Protein supplementation before and after resistance training in older men. Eur J Appl Physiol 2006; 97: 548-56 Carter JM, Bemben DA, Knehans AW, Bemben MG, Witten MS. Does nutritional supplementation influence adaptability of muscle to resistance training in men aged 48 to 72 years. J Geriatr Phys Ther 2005; 28: 40-7
Chain A Paw MJM, van Poppel MNM, Twisk JWR, van Mechelen W. Once a week not enough, twice a week not feasible? A randomised controlled exercise trial in long-term care facilities. Pat Edu and Couns 2006; 63: 205–14
Chapman IM. The anorexia of aging. Clin Geriatr Med 2007; 23: 735-56
Chin A Paw MJM, van Uffelen JGZ, Riphagen I, van Mechelen W. The functional effects of physical exercise training in frail older people. A systematic review.
Sports Med 2008; 38: 781-93
Chin A Paw MJ, de Jong N, Schouten EG, Hiddink GJ, Kok FJ. Physical exercise and/or enriched foods for functional improvement in frail, independently living elderly: a randomized controlled trial. Arch Phys Med Rehabil 2001; 82: 811-7
Conroy S. Editorial: Defining frailty – the holy grail of geriatric medicine. J Nutr Health Aging 2009, 13: 389
Cook RJ, Sackett DL. The number needed to treat: a useful measure of treatment effect. Br Med J 1995; 310: 452-4
Coussement J, De Paepe L, Schwendimann R, Denhaerynck K, Dejaeger E, Milisen K.
Interventions for preventing falls in acute- and chronic-care hospitals: a systematic review and meta-analysis. J Am Geriatr Soc 2008; 56: 29-36
Cuthbertson D, Smith K, Babraj J, Leese G, Waddell T, Atherton P, Wackerhage H,
Taylor PM, Rennie MJ. Anabolic signaling deficits underlie amino acid resistance of wasting, aging muscle. FASEB J 2005; 19: 422-4
Daniels R, van Rossum E, de Witte L, Kempen GIJM, van den Heuvel W. Interventions to prevent disability in frail community-dwelling elderly: a systematic review.
BMC Health Serv Res 2008; 8: 278
Drummond MJ, Dreyer HC, Pennings B, Fry CS, Dhanani S, Dillon EL, Sheffield-Moore M, Volpi E, Rasmussen BB. Skeletal muscle protein anabolic response to resistance exercise and essential amino acids is delayed with aging. J Am Appl Physiol 2008; 104: 1452-61
Egbert AM. The dwindles. Failure to thrive in older patients. Postgrad Med 1993; 94: 199-212
Eklund K, Wilhemlson K. Outcomes of coordinated and integrated interventions targeting frail elderly people: a systematic review of randomised controlled trials.
Health Soc Care Comm 2009; feb 24 (e-pub ahead of print).
Elmståhl S, Blabolil V, Fex G, Küller R, Steen B. Hospital nutrition in geriatric long-term care medicine. I. Effects of a changed meal environment.
Compr Gerontol (A) 1987; 1: 29-33
Engelheart S, Lammes E, Akner G. Elderly peoples´ meals: A comparative study between elderly living in a nursing home and frail, self-managing elderly.
J Nutr Health Aging 2006; 10: 96-102
Ensrud KE, Ewing SK,Cawthon PM, Fink HA, Taylor BC, Cauley JA, Dam TT, Marshall LM, Orwoll ES, Cummings SR for the Osteoporotic Fractures in Med research group. J Am Geriatr Soc 2009; 57: 492-8
Esmarck B, Andersen JL, Olsen S, Richter EA, Mizuno M, Kjaer M. Timing of postexercise protein intake is important for muscle hypertrophy with resistance training in elderly humans. J Physiol 2001; 535 (Pt1): 301-11
Evans WJ. Review: Protein nutrition, exercise and aging. J Am Coll Nutr 2004; 23: 601S-9S Fiatarone MA, O'Neill EF, Ryan ND, Clements KM, Solares GR, Nelson ME, Roberts SB, Forster A, Lambley R, Hardy J, Young J, Smith J, Green J, Burns E. Rehabilitation for older people in long-term care. Cochrane Database of Systematic Reviews 2009, Issue 1. Art. No.: CD004294. DOI: 10.1002/14651858.CD004294.pub2.
Fried LP, Ferrucci L, Darer J,Williamson JD, Anderson G. Untangeling the concepts of disability, frailty and comorbidity: Implications for improved targeting and care. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2004; 59: 255-6
Fried LP, Tangen CM, Walston J, Newman AB, Hirsch C, Gottdiener J, Seeman T, Tracy R, Kop WJ, Burke G, McBurnie MA. Fraily in older adults: Evidence for a phenotype.
J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2001; 56: M146-56
Frontera WR, Hughes VA, Fielding RA, Fiatarone MA, Evans WJ, Roubenoff R. Aging of skeletal muscle: a 12 yr longitudinal study. J Appl Physiol 2000; 88: 1321-6 Frontera WR, Meredith CN, O’Reilly KP, Knuttgen HG, Evans VJ. Strength conditioning in older men: skeletal muscle hypertrophy and improved function.
J Appl Physiol 1988; 64: 1038-44
Gillespie LD, Robertson MC, Gillespie WJ, Lamb SE, Gates S, Cumming RG, Rowe BH. Interventions for preventing falls in older people living in the community. Cochrane Database of Systematic Reviews 2009, Issue 2. Art. No.: CD007146. DOI:
10.1002/14651858.CD007146.pub2
Green JS, Crouse SF. The effects of endurance training on functional capacity in the elderly: a meta-analysis. Med Sci Sports Exerc 1995; 27: 920-6
Gu MO, Conn VS. Meta-analysis of the effects of exercise interventions on functional status in older adults. Res Nurs Health 2008; 31: 594-603
Guillet C, Prod’homme M, Balage M, Gachon P, Giraudet C, Morin L, Grizard J,
Boire Y. Impaired anabolic response of muscle protein synthesis is associated with S6K1 dysregulation in elderly humans. FASEB J 2004; 18: 1586-7
Handoll HHG, Sherrington C. Mobilisation strategies after hip fracture surgery in adults. Cochrane Database of Systematic Reviews 2007, Issue 1. Art. No.: CD001704. DOI: 10.1002/14651858.CD001704.pub3.
Howe TE, Rochester L, Jackson A, Banks PMH, Blair VA. Exercise for improving balance in older people. Cochrane Database of Systematic Reviews 2007, Issue 4. Art. No.: CD004963. DOI: 10.1002/14651858.CD004963.pub2.
Kalantar-Zadeh K, Anker S, Horwich, Fonarow GC. Nutritional and anti-inflammatory interventions in chronic heart failure. Am J Cardiol 2008; 101: 89E-103E
Kangas H, Strand S, Lammes E, Willén E, Akner G. Kvalitetskrav gälande kost som serveras till äldre. Äldre- och omsorgsförvaltningen, Sundbybergs stad 2002 (1:a versionen publicerad 1997).
Tillgänglig på: www.gunnar-akner.se, länken ”Kvalitetssäkring kost”
Kehayias JJ, Lipsitz LA, Evans WJ. Exercise training and nutritional supplementation for physical frailty in very elderly people. N Engl J Med 1994, 330: 1769-75
Keysor JJ, Jette AM. Have we oversold the benefit of late-life exercise? J Gerontol: Med.Sci. 2001; 56A: M412-M423
Kullberg K, Åberg AC, Björklund A, Ekblad J, Sidenvall B. Daily eating events among co- living and single-living diseased older men. J Nutr Health Aging 2008; 12: 176-82
Lainscak M, Filippatos GS, Gheroghiade M, Fonarow GC, Anker SD. Cachexia: Common, deadly, with an urgent need for precise definition and new therapies.
Am J Cardiol 2008; 101 (suppl): 8E-10E
Lainscak M, Keber I, Anker SD. Body composition changes in patients with systolic heart failure treated with beta blockers: a pilot study. Int J Cardiol 2006; 106: 319-22
Lammes E, Akner G. Repeated assessment of energy and nutrient intake in 52 nursing home residents. J Nutr Health Aging 2006; 10: 222-30.
Landers KA, Hunter GR, Wetzstein CJ, Bamman MM, Weinsier RL. The interrelationship among muscle mass, strength, and the ability to perform physical tasks of daily living in younger and older women. J Gerontol 2001; 56: B443-B448
Latham NK, Anderson CS, Bennett DA, Stretton C. Progressive resistance strength training for physical disability in older people. Cochrane Database of Systematic Reviews 2003, Issue 2. Art. No.: CD002759. DOI: 10.1002/14651858.CD002759.
Lazowski DA, Ecclestone NA, Myers AM, Paterson DH, Tudor-Locke C, Fitzgerald C, Jones G, Shima N, Cunningham DA. A randomized outcome evaluation of group exercise programs in long-term care institutions. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 1999; 54: M621-8
Lopes J, Russell DM, Whitwell J, Jeejeebhoy KN. Skeletal muscle function in malnutrition. Am J Clin Nutr. 1982; 36:602-10
McTigue KM, Hess R, Ziouras J. Obesity in older adults: a systematic review of the evidence for diagnosis and treatment. Obesity 2006; 14: 1485-97
Mei-Kuei T, Meininger JC, Frazier LQ. A systematic review of exercise interventions in patents with heart failure. Biol Res Nurs 20008; 10: 156-82
Milne AC, Potter J, Vivanti A, Avenell A. Protein and energy supplementation in elderly people at risk from malnutrition. Cochrane Database of Systematic Reviews 2009, Issue 2. Art. No.: CD003288. DOI: 10.1002/14651858.CD003288.pub3.
Montgomery P, Dennis JA. Physical exercise for sleep problems in adults aged 60+. Cochrane Database of Systematic Reviews 2002, Issue 4. Art. No.: CD003404. DOI: 10.1002/14651858.CD003404.
Morais JA, Chevalier S, Gougeon R. Protein turnover and requirements in the healthy and frail elderly. J Nutr Health Ag 2006; 10: 272-83
Murphy C. Nutrition and chemosensory perception in the elderly. Crit Rev Food Sci Nutr 1993; 33: 3-15
Nagi SZ. Some conceptual issues in disability and rehabilitation. In: Sussman MB, ed. Sociology and Rehabilitation. Washington DC: American Sociological Association, 1965. Nowak A, Hubbard RE. Falls and frailty: lessons from complex systems.
J R Soc Med 2009; 102: 98-102
Oliver D, Connelly JB, Victor CR, Shaw FE, Whitehead A, Genc Y, Vanoli A, Martin FC, Gosney MA. Strategies to prevent falls and fractures in hospitals and care homes and effect of cognitive impairment: systematic review and meta-analysis.
BMJ. 2007; 334: 82. (BMJ doi:10.1136/bmj.39049.706493.55)
Ouwens M, Wollersheim H, Hermens R, Hulscher M, Grol R. Integrated care programs for chronically ill patient: a review of systematic reviews.
Ing J Qual Health Care 2005; 17: 141-6
Paddon-Jones D, Short KR, Campbell WW, Volpi E, Wolfe RR. Role of dietary protein in the sarcopenia of aging. Am J Clin Nutr. 2008; 87: 1562S-6S.
Paddon-Jones D, Sheffield-Moore M, Zhang XJ, Volpi E, Wolf SE, Aarsland A, Ferrando AA, Wolfe RR. Amino acid ingestion improves muscle protein synthesis in the young and elderly. Am J Physiol Endocrinol Metab 2004; 286: E321-8
Parker MG, Thorslund M. Health trends in the elderly population: getting better and getting worse. Gerontologist 2007; 47: 150-8
Paul E, End-Rodrigues T, Thylén P, Bergman U. Läkemedelsbiverkan vanlig orsak till sjukhusvård av äldre. En klinisk retrospektiv studie. Läkartidningen 2008; 105: 2338-42 Rantanen T, Guralnik JM, Ferrucci L, Penninx BWJH, Leveille S, Sipilä S, Fried LP. Coimpairments as predictors of severe walking disability in older women.
J Am Geriatr Soc 2001; 49: 21-7
Rees K, Taylor RRS, Singh S, Coats AJS, Ebrahim S. Exercise based rehabilitation for heart failure. Cochrane Database of Systematic Reviews 2004, Issue 3. Art. No.: CD003331. DOI: 10.1002/14651858.CD003331.pub2.
Rockwood K, Fox RA, Stolee P, Robertson D, Beattie BL. Frailty in elderly people: an evolving concept. Can Med Assoc J 1994; 150: 489-95
Rolls BJ. Do chemosensory changes influence food intake in the elderly? Physiol Behav 1999; 66: 193-7
Rosendahl E, Lindelöf N, Littbrand H, Yifter-Lindgren E, Lundin-Olsson L, Haglin L, Gustafson Y, Nyberg L. High-intensity functional exercise program and protein-enriched energy supplement for older persons dependent in activities of daily living: a randomised controlled trial. Aust J Physiother 2006; 52: 105-13
Roubenoff R. Physical activity, inflammation and muscle loss. Nutr Rev 2007; 65: S208-12
Rydwik E, Lammes E, Frändin K, Akner G. Effects of a physical and nutritional intervention program for frail elderly people over age 75. A randomised controlled pilot treatment trial. Aging Clin Exp Res 2008; 20: 159-70
SBU - Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik. Evidensbaserad äldrevård. En inventering av det vetenskapliga kunskapsläget. 2003.Tillgänglig i fulltext på svenska och engelska på www.sbu.se.
Schulz R, Curnow C. Peak performance and age among superathletes: track and field, swiming, baseball, tennis and golf. J Gerontol 1988; 43: P113-P120.
Searle SD, Mitnitski A, Gahbauer E, Gill TM, Rockwood K. A standard procedure for creating a frailty index. BMC Geriatrics 2008; 8:24
Sherrington C, Whitney JC, Lord SR, Herbert RD, Cumming RG, Close JCT. Effective exercise for the prevention of falls: A systematic review and meta-analysis.
J Am Geriatr Soc 2008; 56: 2234-43
Sidenvall B, Fjellström C, Ek AC. Cultural perspectives of meals expressed by patients in geriatric care. Int J Nurs Stud 1996; 33: 212-22
Sidenvall B, Fjellström C, Ek AC. The meal situation in geriatric care - intentions and experiences. J Adv Nurs 1994; 20: 613-21
Singh M, Alexander K, Roger VL, Rihal CS, Whitson HE, Lerman A, Jahangir A, Nair KS. Frailty and its potential relevance to cardiovascular care. Mayo Clin Proc 2008; 83: 1146-53 Singh MA. Combined exercise and dietary intervention to optimize body composition in aging. Ann NY Acad Sci 1998; 854: 378-93
SLV – Statens Livsmedelsverk. Svenska Näringsrekommendationer 1995. Tillänglig på: http://www.slv.se/upload/dokument/mat/rad_rek/SNR2005.pdf Socialstyrelsen. Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2008. Tillgänglig på: http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/9C59F822-B705-4EC4-8B2E- B6BCA58B6778/13533/200912644.pdf
Socialstyrelsen. Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. Rapport 2000:11.
Solerte SB, Gazzaruso C, Bonacasa R, Rondanelli M, Zamboni M, Basso C, Locatelli E, Schiffino N, Giustina A, Fioravanti M. Nutritional supplements with oral amino acid mixtures increases whole-body lean mass and insulin sensitivity in elderly subjects with sarcopenia. Am J Cardiol 2008; 101 (suppl): S-69-S77
Stenholm S, Harris TB, Tantanen T, Visser M, Kritchevsky SB, Ferrucci L. Sarcopenic obesity: definition, cause and consequences. Curr op clin nutr metab care 2008; 11: 693-700. Thomas DR. Loss of skeletal muscle mass in aging: examining the relationship of starvation, sarcopenia and cachexia. Clin Nutr 2007; 26: 389-99
van de Port IGL, Wood-Dauphinee S, Lindeman E, Kwakkel G. Effects of exercise training programs on walking competency after stroke. Am J Phys Med Rehabil 2007; 86: 935-51 Watson L, Ellis B, Leng GC. Exercise for intermittent claudication. Cochrane Database of Systematic Reviews 2008, Issue 4. Art. No.: CD000990. DOI:
10.1002/14651858.CD000990.pub2.
Vellas BJ, Hunt WC, Romero LJ, Koehler KM, Baumgartner RN, Garry PJ. Changes in nutritional status and pattern of morbidity among free-living elderly persons: a 10-year longitudinal study. Nutrition 1997; 13: 515-9
Verney J, Kadi F, Charifi N, Féasson L, Saafi MA, Castells J, Piehl-Aulin K, Denis C. Effects of combined lower body endurance and upper body resistance training on the satellite cell