Uppföljning

Uppföljning av den regionala cykelstrategin innebär att målen följs upp kontinu-erligt genom de indikatorer som tagits fram. Målen i Cykelstrategin är specifika, relevanta, tidsatta och mätbara, se Tabell 6.

Uppföljningen av cykelstrategin görs på två olika nivåer. Den ena nivån utgörs av en årlig uppföljning i form av ett cykelbokslut. Cykelbokslutet kopplas sam-man med och blir en del den årliga uppföljningen av länstransportplanen. Den årliga uppföljningen fokuserar på planläge, finansiering och utfall kopplat till cykelvägar i länstransportplanen. Cykelbokslutet sammanfattar också genom-förda aktiviteter och projekt i länet med koppling till cykelfrågor generellt och till MM specifikt. De indikatorer som ska följas upp varje år ingår i cykelboks-lutet.

Den andra nivån utgörs av en fördjupad analys och uppföljning. Den sker vid ett tillfälle inför en ny planperiod av länstransportplanen. Det vill säga vart tredje eller fjärde år. Den fördjupade uppföljningen innefattar majoriteten av de mät-bara målen och kräver planering av olika analyser för att kunna genomföras. En viktig förutsättning för att kunna följa upp arbetet är att Region Sörmland ge-nomför resvaneundersökningar. Det föreslås ske genom att Region Sörmland gör tillköp på regional data i den nationella resvaneundersökningen som genomförs vart fjärde år. I uppföljningsarbetet av strategin ska hälsa beaktas som ett mått vid utvärdering.

Genom den fördjupade uppföljningen skapas ett underlag som visar hur vi ligger till i förhållande till målen och det ger i sin tur underlag för en eventuell revide-ring av cykelstrategin. Med uppföljningen som grund ska cykelstrategin aktuali-seras och eventuellt revideras i samband med framtagande av ny länstransport-plan, det vill säga vart fjärde år. En sådan uppdatering innefattar till exempel att nya cykelstråk föreslås i en uppdaterad cykelstrategi allteftersom cykelvägnätet byggs ut.

39 Tabell 6. Mätbara mål och indikatorer för uppföljning av strategin

Delmål Indikator för uppföljning Plan för uppfölj-ning

Att halvera antalet allvarligt ska-dade och omkomna cyklister i Sörmland från 2019 till 2030.

Transportstyrelsens olycksda-tabas STRADA

Var tredje år

Till 2030 ska alla, 100 procent, gång- och cykelpassager i Sörm-land vara hastighetssäkrade och av bra kvalitet enligt Trafikverkets kartläggning av GCM-passager.¹⁶

Trafikverkets årliga uppföljning av nollvisionsindikatorerna som inkluderar en indikator om andel säkra gång-, cykel- och mopedpassager och rap-porteras i kartapplikationen Säkerhetsklassade GCM-pas-sager.¹⁷

Var tredje år

Till 2030 ska 90 procent av nätet där cykling är tillåten, i tättbebyggt område i Sörmland, bestå av säker cykelinfrastruktur, som till exempel gång- och cykelbanor, eller bland-trafikvägar med max 30 km/h i has-tighetsbegränsning.

Trafikverkets Nationella Väg Databas (NVDB) där skyltad hastighet, väginfrastruktur och gång- och cykelnätet rapporte-ras.

Var tredje år

Att 2030 ska andelen kombinat-ionsresor med cykel- och kollektiv-trafik av alla delresor ha fördubb-lats jämfört med resvaneundersök-ningen 2020.

Uppföljning görs utifrån sta-tistik om kombinationsresor hämtat från resvaneundersök-ningar varav den första pre-senteras 2020.

Var fjärde år

Till 2030 ska antalet kilometer cy-kelväg i Sörmland ha ökat med 10 procent jämfört med 2019.

Uppföljning görs genom att jämföra rapporterat cykelnät i NVDB för respektive år med rapporterat cykelnät för 2019.

Var tredje år

År 2030 ska cykeltrafikens färdme-delsandel ha ökat med tio procen-tenheter jämfört med 2020 Från dagens ca 16 procent till 26 pro-cent år 2030.

Uppföljning görs via resvane-undersökning vart fjärde år med 2020 som startår.

Vart fjärde år

Till 2030 ska antalet andelen resta kilometer med cykel, till fots och med kollektivtrafik (GCK) i Sörm-land ska ha ökat 4 procentenheter jämfört med RVU 2020 utan att cy-kelns andel minskar.

Detta mål bygger på nationellt etappmål för miljömålssystemet om en ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik kommer från Strategi

Uppföljning görs utifrån

16 Klassificerad GCM-passage, version 3.0, Trafikverket, 2016.

17 Trafikverkets Säkerhetsklassade GCM-passager: http://www.arcgis.com/home/webmap/viewer.html?web-map=fd28363ef80d4120ad19955abe8227ab

40

för Levande städer – politik för håll-bar stadsutveckling. Enligt etapp-mål som trafikanalys brutit ned på olika kommunkategorier ska större städer som Eskilstuna skulle ha målet av 27 procentandel GCK me-dan övriga Sörmlandskommuner skulle ha målet 16 procent andel GCK.

Till 2030 ska andelen barn som cyklar till skolan öka jämfört med 2020.

Uppföljning gör med data från resvaneundersökning av resor som utförs av barns i åldern 6–15 år med målpunkt skola som huvudresa.

Vart fjärde år

Datum

2020-05-08

Dokumentnummer

RUN-HRU20-0089

Region Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping

Tel: 0155 – 24 50 00 E-post: post@regionsormland.se Org.nr: 232100 – 0032

SID 1(3)

Remissmissiv

Regional cykelstrategi för Sörmland

- En regional strategi och cykelvägsplan för att stärka aktivt resande och hållbar mobilitet

Region Sörmland har färdigställt arbetet med en regional cykelstrategi för Sörmland.

Cykelstrategin skickas nu ut på remiss till viktiga aktörer i länet som berörs av arbetet.

Uppdraget

Region Sörmland har haft uppdraget att revidera Sörmlands regionala cykelstrategi från 2012.

Regional cykelstrategi för Sörmland är ett samlat dokument med mål, strategier, åtgärder och uppföljning. Strategin ska fungera som ett stöd i Region Sörmlands och kommunernas arbete med cykelfrågor, bland annat utbyggnad av cykelvägnät och att skapa förutsättningar för en ökad cykling i länet. Sedan den tidigare strategin från 2012 syns allt ökade ambitioner för satsningar på cykling i länet. För att kunna möta de ökade ambitionerna krävs ett bättre underlag om

cyklingens roll och förutsättningar i Sörmland. Cykling kan ses som en del i länets ambitioner att utveckla ett hållbart transportsystem.

Arbetet med den nya cykelstrategin påbörjades under hösten 2018 med kartläggningar och analyser av cykelvägnätet. Bland annat gjordes en potentialstudie för cykling genom ett samverkansprojekt med VTI. Under 2019 genomfördes en workshop tillsammans med olika aktörer som la grunden för målen och strategierna. Arbetet har färdigställts under våren 2020.

Utgångspunkten för uppdraget har varit att skapa en sammanhållen strategi som föreslår åtgärder där de gör störst nytta utifrån olika delstrategier och prioriteringsprinciper i samhällsplaneringen.

Stort fokus ligger på att främja arbetspendling med cykel. Målen och delstrategierna i dokumentet har mer än tidigare en koppling till arbete med cykelfrågor ur ett vardags- och turismcyklingsperspektiv. Strategin får därigenom en tydligare koppling till barnperspektivet och folkhälsa. Strategin är tänkt att skapa bättre förutsättningar för ett mer systematiskt arbete för att öka cyklingen och utbyggnad av cykelvägnätet i Sörmland. I det ingår också arbete med

påverkansåtgärder, så som Mobility Management, som en viktig del för att vi ska nå målen.

Remissmaterial och övrigt underlag

Remissen består av en huvudrapport som innehåller nulägesanalys, mål, strategier och åtgärder.

Strategin innehåller också planeringsverktyg med koppling till infrastrukturplaneringen såsom planeringsstöd i form av checklistor och tabeller för användning i diskussioner om behov och brister kopplat till mål. I dokumentet finns en länk till en webbaserad GIS-tjänst som är resultaten av potentialstudien. Den kan användas av Region Sörmland och kommunerna för diskussion och planering av investeringar i cykelvägnätet i infrastrukturplaneringen.

Potentialstudien och underlaget för infrastrukturplaneringen finns på karttjänsten:

https://arcg.is/1C0DOm

Datum

2020-05-08

Dokumentnummer

RUN-HRU20-0089

Region Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping

Tel: 0155 – 24 50 00 E-post: post@regionsormland.se Org.nr: 232100 – 0032

SID 2(3)

Fortsatt arbete med Regional cykelstrategi för Sörmland

Region Sörmland har gjort en regional resvaneundersökning genom tillköp i den nationella resvaneundersökningen. Resultat av den kommer i slutet av maj 2020. Den är viktig utifrån att förstå färdmedelsandelar mellan olika transportslag och det finns frågor som berör cykling i undersökningen. Resultaten från resvaneundersökningen kommer att kompletteras i dokumentet under remisstiden.

Strategin behandlas politiskt i regionala utvecklingsnämnden hösten 2020. Fortsatt viktigt arbete efter strategin är också bland annat att planera för och implementera de olika metoder och arbetssätt som kopplar till infrastrukturplaneringen och den uppföljning som föreslagits.

Remissvar

Remissvaren ska lämnas till Region Sörmland senast 15 september 2020.

Remissvar skickas via e-post, till erika.peltonen.ramkvist@regionsormland.se.

Remissmaterialet återfinns också på följande länk: https://regionsormland.se/tillvaxt-utveckling/infrastruktur/.

Frågor besvaras av Erika Peltonen Ramkvist, telefon 073-8675807 eller e-post till erika.peltonen.ramkvist@regionsormland.se.

Med vänlig hälsning, Region Sörmland

Enheten för samhällsplanering och infrastruktur

Ulf Arumskog Verksamhetschef

Datum

2020-05-08

Dokumentnummer

RUN-HRU20-0089

Region Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping

Tel: 0155 – 24 50 00 E-post: post@regionsormland.se Org.nr: 232100 – 0032

SID 3(3)

Sändlista

Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Trafikverket region Öst

Länsstyrelsen Södermanlands län Energikontoret i Mälardalen Naturskyddsföreningen Svensk Cykling

Cykelfrämjandet Cykling Sweden

Sörmlands turismutveckling AB (STUA) NTF

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Teknik- och servicekontoret Dnr TFN/2020:296- 032

2020-08-19

Remissvar för Regional cykelstrategi för Sörmland

Förslag till beslut

Teknik- och fritidsnämnden beslutar att:

1. Ställa sig bakom föreslaget yttrande, daterat 2020-08-17, och delge region Sörmland detta.

Beskrivning av ärendet

Region Sörmland har haft uppdraget att revidera Sörmlands regionala cykelstrategi från 2012. Regional cykelstrategi för Sörmland är ett samlat dokument med mål, strategier, åtgärder och uppföljning. Strategin ska fungera som ett stöd i Region Sörmlands och kommunernas arbete med cykelfrågor, bland annat utbyggnad av cykelvägnät samt att skapa förutsättningar för ett ökat cyklande i länet. Sedan den tidigare strategin från 2012 syns allt högre ambitioner för satsningar på cykling i länet. För att kunna möta de högre ambitionerna krävs ett bättre underlag om cyklingens roll och förutsättningar i Sörmland. Cykling kan ses som en del av länets ambitioner att utveckla ett hållbart transportsystem.

Arbetet med den nya cykelstrategin påbörjades under hösten 2018 med

kartläggningar och analyser av cykelvägnätet. Bland annat gjordes en potentialstudie för cykling genom ett samverkansprojekt med VTI - Statens väg- och

transportinfrastrukturinstitut. Under 2019 genomfördes en workshop tillsammans med olika aktörer som lade grunden för målen och strategierna. Arbetet har färdigställts under våren 2020.

Utgångspunkten för uppdraget har varit att skapa en sammanhållen strategi som föreslår åtgärder där de gör störst nytta utifrån olika delstrategier och

prioriteringsprinciper i samhällsplaneringen. Stort fokus ligger på att främja arbetspendling med cykel. Målen och delstrategierna i dokumentet har mer än tidigare en koppling till arbete med cykelfrågor ur ett vardags- och

cykelturismperspektiv. Strategin får därigenom en tydligare koppling till barnrättsperspektivet och folkhälsan.

Strategin är tänkt att skapa bättre förutsättningar för ett mer systematiskt arbete för att öka cyklandet och utbyggnad av cykelvägnätet i Sörmland. I det ingår också arbete

2/2 med påverkansåtgärder, såsom Mobility Management¹, som en viktig del för att vi ska nå målen.

Innehåll i cykelstrategin

Materialet består av en huvudrapport som innehåller nulägesanalys, mål, strategier och åtgärder. Strategin innehåller också planeringsverktyg med koppling till

infrastrukturplaneringen såsom planeringsstöd i form av checklistor och tabeller för användning i diskussioner om behov och brister kopplat till mål. I dokumentet finns en länk till en webbaserad GIS-tjänst som är resultatet av potentialstudien. Den kan användas av Region Sörmland och kommunerna för diskussion och planering av investeringar i cykelvägnätet i infrastrukturplaneringen.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Kommande arbete med den regionala cykelstrategin kommer att följas upp av tjänstepersoner från Strategienheten.

Beslutsunderlag

Missiv, Regional cykelstrategi för Sörmland, 2020-05-08

Remissversion, Regional Cykelstrategi för Sörmland, 2020-05-08

Yttrande, Kommungemensamt yttrande – Regional Cykelstrategi för Sörmland, 2020-08-17

Beslutet skickas till

Remissvaren ska lämnas till Region Sörmland senast 15 september 2020.

Remissvar skickas via e-post till:

erika.peltonen.ramkvist@regionsormland.se

Anna Werner Sofia Wall

Kontorschef Utredare

1Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden.

Samhällsbyggnadskontoret Dnr MSN/2020:512

Enheten för samhällsplanering och infrastruktur

Strängnäs kommuns yttrande– Regional cykelstrategi för Sörmland

Svarande från Strängnäs kommun

Detta yttrande baseras på synpunkter brett från förvaltningen. Vårt yttrande baseras på att vi inte kunde följa GIS-länken och därmed inte ta del av den fullständiga analysen av tillgänglighet, potential för cykling och stråk samt eventuella kartor.

Övergripande tankar om cykelstrategin

Generellt upplever nämnden att samrådsversionen är välskriven med en hög ambitionsnivå om att förenkla cyklingen i länet såväl som en intressant

nulägesbeskrivning. Första delen av strategin är välskriven med hänvisningar till intressant statistik, tydliggjort sammanhanget med andra planer/strategier samt välformulerade mål, delmål samt strategiområden. Strategiområdena upplevs hålla en lagom och bred nivå. De åtgärder som föreslås går att utläsa på ett enkelt sätt men skulle behöva fler kartor.

Behov av fler kartor

Gällande kartorna i strategin, så skulle dessa behöva utvecklas något för att öka förståelsen. Karta 4 till karta 10 illustrerar bland annat andelar kopplat till cykling och närhet och cykelvägnätet. Dessa kartor kan fungera för att visa på trender i länet, men för att kommunerna ska ha ökad användning av strategin och kunna återanvända delar till sina egna dokument, vore det värdefullt att även ha kommunspecifika kartor. Dessa vore intressanta att illustrera på åtminstone kommundelsnivå. Idag kan det vara lite väl förenklat och till och med osäkert om det stämmer att exempelvis säga att 41-45% i hela Strängnäs kommun har 15 minuter med cykel till arbete. Förmodligen skiljer detta sig avsevärt beroende på vart i kommunen man undersöker närheten till arbete med cykel. Om fördjupade kartor tas fram skulle dessa antagligen kunna bearbetas in i cykelstrategin, eller som bilagor, beroende på vad som är bedöms bäst för läsbarheten i dokumentet.

Vidare anser nämnden att det vore bra om Tabell 5 ”Alla analyserade stråk med hög potential” kompletteras med kartor för att enklare kunna förstå föreslagen sträck som bedöms ha hög potential. Att få se sträckorna i kartor kan också dels göra att kommunen kan göra bedömningen om sträckan krockar med eller kan integreras i ett utvecklingsområde, såväl som rimligheten i föreslagna sträckor eller om andra sträckor bör utredas före.

2/3

Utpekade stråk i Regionala Cykelstrategin

Utan att veta exakt dragning med hjälp av kartor, så borde stråket mellan Strängnäs och Åkers Styckebruk vara intressant att studera vidare och ha potential att locka cyklister. Ett likvärdigt stråk föreslås i kommunens cykelplan från 2017 och bör kunna gå följas likt Svealandsbanans sträckning.

En fördel med detta stråk är att även Läggesta ligger i nära angränsning till Åkers styckebruk, med en cykelbana som förbinder Åkers Styckebruk med Läggesta.

Detta gör att exempelvis fritidscyklister kan besöka Strängnäs med tåg och cykla åt ena hållet och ta annat transportmedel åt andra hållet. Även invånare i Åkers Styckebruk kan besöka Strängnäs med cykel och sedan ta tåget tillbaka på kvällen.

Stråket mellan Strängnäs och Vansö/Fogdö är även det utpekat i kommunens cykelplan över förslag på nya regionala cykelvägar, så kommunen delar

bedömningen att stråket kan komma att få hög potential vid utbyggnad. När Norra staden är utbyggd, kan denna sträckning komma att få ännu mer

användning av fler såväl som att fungera för turismcykling mellan Eskilstuna och Strängnäs via Vansö.

Analyserat stråk som anknyter Löt, Rosenborg och Kärrholmen finns också utpekat i kommunens cykelplan, där sträcken är en viktig etapp för att kunna cykla säkert mellan Stallarholmen och Strängnäs. Kommunen gör en likvärdig bedömning att stråket bör kunna ha potential för resor till Strängnäs men bör ses i ett större sammanhang tillsammans med en fortsättning till Stallarholmen för att få en ännu större potential. Att låta cykelvägen sluta vid Kärrholmen gör att den kan tappa potential mot att dra den längre.

Andra stråk som bör behöva analyseras

Då vi inte kunde nå den fullständiga analysen via GIS-länken, så utgår vi från bifogat material. Vi är medvetna att fullständiga analysen kan ha material som besvarar vissa av våra funderingar kring val av stråk. Detta gör att vi framöver kan komma att ändra vår uppfattning när materialet från analyserna går att nå.

Utöver de stråk som föreslås i rapporten, skulle strategin kunna lyftas om andra utredda stråk med låg potential presenteras. Detta skulle klargöra att regionen studerat olika stråkval och fattat ett beslut för sträckor där nyttan är störst.

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Teknik- och servicekontoret Dnr TFN/2020:434-324

2020-08-14

Teknik- och fritidsnämnden beslutar att

1. ändra öppningstiderna för Tosteröbron enligt följande:

inte öppna bron för båttrafik kl. 08.00, kl. 15.00 eller kl. 16.00 resterande vardagar år 2020.

Beskrivning av ärendet

Under sommaren 2020 har det varit problem med Tosteröbron vid öppning och stängning av bron för att släppa förbi båttrafik. När bron ska stängas har den inte riktigt gått igen helt och det har skapat stopp för gående, cyklister och biltrafik som ska ta sig över bron.

De senaste veckorna har det varit högsäsong för båtar varför båttrafiken har prioriterats tack vare en hög ambitions- och servicenivå från Strängnäs kommun.

Nu startar dock skolorna snart och trots att bron verkar fungera bättre den senaste veckan föreslås ändrade öppningstider för att undvika att resande över bron – som ska att ta sig till och från skolorna – blir drabbade.

Varje öppning är ett ofrånkomligt slitage och en minskning av öppningstider skulle inte bara förlänga livslängden och minska driftskostnader, utan också bättre återspegla det viktade samhällsintresset mellan båt och bil under skoltid och semestertider.

De lokala båtklubbarna, Sjöfartsverket och Gästhamnen i Strängnäs har informerats och förstår problematiken. Det är viktigt att vi har en fortsatt god dialog och tydligt informerar alla inblandade parter.

Förslaget är att inte öppna Tosteröbron för båttrafik kl. 08.00, kl. 15.00 eller kl.

16.00 eftersom det då är rusningstid för bilar som ska över bron. Detta ska gälla tillfälligt under år 2020 med start 2020-08-26. Denna förändring ska

kommuniceras via lämpliga kanaler.

Förslaget drabbar endast fritidsbåtar – yrkestrafik och Sjöräddning kommer förbi som vanligt genom att signalera att bron ska öppnas. Antalet fritidsbåtar som passerar, förväntas dessutom minska vid skolstart och när hösten närmar sig.

2/3

Öppningstider av Tosteröbron för fritidsbåtar från och med 26 augusti till och med 15 oktober:

Vardagar Helger

18.00- 18.10 15.00- 15.10

19.00- 19.10 16.00- 16.10

20.00- 20.10 17.00- 17.10

Från och med 16 oktober - 30 april gäller följande:

Bron öppnas alla dagar klockan 06.00 - 22.00 efter anmälan per VHF-radio¹ eller telefon eller med signalkontakt vid respektive ledverk.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

 Miljökonsekvenser

Det minskade antalet öppningstider förväntas inte påverka miljön

negativt. Båtförare förväntas inte åka runt en alternativ väg utan lär vänta till nästa tid för öppnande av bron.

 Folkhälsa (social hållbarhet)

Folkhälsan bedöms inte påverkas av beslutet om mer begränsade öppettider av Tosteröbron.

1 VHF-radion är en kanal för utsändning av viktig information till sjöfarare. VHF används av alla kategorier av yrkessjöfart och fritidsbåtar över hela världen och kan sägas ha tre huvudsakliga funktioner; nödradio, kommunikationsradio och mottagare för Maritim Säkerhets Information (MSI). Det svenska Kustradiosystemet, innefattande VHF, är ett rikstäckande nät vid den svenska havskusten, samt sjöarna Vänern, Vättern samt Mälaren, som ägs och drivs av Sjöfartsverket (källa: Sjöfartsverket.se)

3/3

 Jämställdhetskonsekvenser

Mer begränsade öppettider av bron bedöms inte påverka jämställdheten.

 Tillgänglighetskonsekvenser

Fritidsbåtar är de som påverkas och inte kan passera Tosteröbron vid lika många tillfällen på vardagar, yrkestrafik går som vanligt. Påverkan på tillgängligheten bedöms som relativt liten men det är viktigt att förändringen tydligt kommuniceras via lämpliga kanaler.

 Barnkonsekvenser

Ingen dialog med barn har skett. Bedömningen är att det föreslagna beslutet om mer begränsade öppningstider ska säkra upp att barn och ungdomar kan ta sig till och från skolan utan förseningar. Båttrafiken prioriteras lägre än att bussar m.m. ska kunna ta barn till och från skolan i tid.

Uppfyllelse av mål (policy, plan, riktlinjer m.m.)

-Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag Inga handlingar bifogas.

Beslutet skickas till Kontaktcenter

Sjöfartsverket Trafikverket

Båtklubbar runt Mälaren

Båtklubbar runt Mälaren

In document Regional cykelstrategi för Sörmland (Page 76-90)