1. På vår skola har vi bestämt att definiera resultatstandard* för matematik på följande sätt:
*Resultatstandard = vilka förmågor och färdigheter behöver flickan/pojken visa för att läraren ska bedöma att hon/han uppnått minst godkänd förmåga i förhållande till den förväntade för flickor och pojkar i skolår 2. Bifoga konkreta exempel som synliggör er definition av resultatstandard.
Antal elever som bedömts uppfylla resultatstandarden: Flickor: ______ Pojkar: ______
2. Reslutat utifrån ”Utvärdering i Matematik år 2” (UiM2)
A. Antal elever i skolår 2: Flickor: ______ Pojkar: ______
B. Antal elever som följts upp med hjälp av
uppföljningsverktyget UiM2: Flickor: ______ Pojkar: ______
C. Antal elever som bedömts uppnå kravnivån på UiM2: Flickor: ______ Pojkar: ______
D. Ifall inte alla elever genomfört uppföljningen, vad är orsaken?
3. Vilken analys och bedömning gör ni av det samlade resultatet:
A. på skolnivå?
B. på grupp-/klassnivå?
C. på individnivå?
4. Vilka åtgärder har ni diskuterat/planerat/genomfört...
A. på skolnivå?
B. på grupp-/klassnivå?
C. på individnivå?
Denna blankett skickas ifylld till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet samt till skolområdeschefen, senast den sista augusti 2010.
5.6 Uppföljning av nationella prov i skolår 3, 5 och 9
Bakgrund och syfte
De nationella ämnesproven finns numera i årskurserna 3, 5 och 9. Proven i trean genomförs i en obligatorisk utprovningsomgång under vårterminen 2009 och proven i femman är obligatoriska från och med våren 2009. I årskurs 9 finns proven i engelska, matematik samt svenska och svenska som andraspråk. Dessutom finns prov i biologi, fysik och kemi i årskurs 9, som genomfördes i en
obligatorisk utprovningsomgång under våren 2009.
Skolår Ämnen Kommentar
3
Matematik, svenska, svenska som andraspråkObligatorisk utprövningsomgång våren 2009 enligt 4 § i förordningen 2008:849 om utprövning av ämnesprov i grundskolan.
5
Engelska, matematik, svenska, svenska som andraspråkObligatoriskt i riket fr.o.m. våren 2009 enl.
Grundskoleförordningen 7 kap. 10 § Engelska, matematik, svenska,
svenska som andraspråk
Obligatoriskt i riket enl. Grundskoleförordningen 7 kap. 10 §
9
Biologi, fysik, kemi Obligatoriskt i riket fr.o.m. våren 2010 enl.
Grundskoleförordningen 7 kap. 10 §
Nationella provens konstruktion och inriktning kan utgöra ett stöd för lärare och elever vid en kvalitativ analys av flickornas och pojkarnas måluppfyllelse samt visa vad hon/han behöver fokusera sitt lärande på framöver. Dock finner Skolverket i sin lägesbedömning 2007 (sid.159) att ”uppföljningen av de nationella proven inte används på ett allsidigt sätt som underlag för bedömning av enskilda elevers lärande.” Skolverket konstaterar vidare att lärarna sällan använder resultaten för att tillsammans diskutera verksamhetens innehåll, former och aktuella utvecklingsbehov.
En målstyrd undervisning för med sig en mål- och kunskapsrelaterad bedömning. Resultat i form av totalpoäng måste kompletteras med en kvalitativ analys av flickornas/pojkarnas starka och svaga sidor samt en beskrivning av vad hon/han framöver ska fokusera sitt lärande på, s.k. formativ bedömning.
Detta utgör också ett av syftena med de nationella proven.
Med proven i år 5 följer även ett självbedömningsmaterial som syftar till att:
”fokusera elevens medvetenhet om och ansvar för sitt eget lärande, vilket är ett av läroplanens övergripande mål. Följande mål i Lpo94 är här särskilt relevanta:
Skolan skall sträva efter att varje elev
utvecklar sitt eget sätt att lära
utvecklar ett allt större ansvar för sina studier
utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat”
Skolverket, Ämnesprov år 5
av hans/hennes inställning till ämnet samt starka respektive svaga sidor däri. Samtidigt ger detta en möjlighet att analysera om det finns ett samband mellan självbedömningen och förmågorna så som de tagit sig uttryck i delproven.
BUF Uppföljningsrapport 2009: Nationella prov i skolår 3, 5 och 9
Skolverket beskriver skillnader utifrån genusperspektiv på följande sätt, något som också ska beaktas i praktiken i klassrummet;
”En viktig uppgift för Skolverket och de institutioner som konstruerar proven är att de är tillräckligt omfattande och välkonstruerade för att alla elever, oavsett kön, ska få möjlighet att visa vad de kan.
Rapporten visar bl.a. att skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor är olika i de olika ämnena. I engelska och matematik är könsskillnaderna mycket små. Olika svarsformat gynnar könen olika. Så är öppna svarsformat där eleverna formulerar sina svar själva mer gynnsamma för flickor medan slutna format där svaret är ett kryss eller ett ord är mer gynnsamma för pojkar. Denna skillnad kan avläsas i rapporten då man i matematik har undersökt korrelationen mellan resultat på matematikprovet med resultaten i läsförståelsedelen i svenska. Det visar att flickor generellt lyckas bättre på läsförståelsen och att de också i viss grad är mer framgångsrika än pojkarna på uppgifter i matematikprovet som kräver muntlig och skriftlig produktion. I ämnena svenska och svenska som andraspråk är skillnaderna större mellan pojkars och flickors resultat.”
Skolverket, ”Ämnesprovet 2007 i grundskolans årskurs 9. En resultatredovisning”
[…] underlagen för självvärdering, som är en del av de nationella ämnesproven i skolår 3, ge indikationer till hur flickor och pojkar skattar sin egen kompetens – vilken tilltro de har till sin egen förmåga. Detta kan i sin tur ge värdefullt underlag att kommunicera med såväl elever som målsmän, men även för spegla i den pedagogiska praktiken för att systematiskt reflektera kring vad flickor och pojkar får i sin skolmiljö som gör att resultaten blir lika/olika och ompröva verksamheten utifrån det.
BUF Uppföljningsrapport 2009: Nationella prov i åk 3, 5 och 9
Tillvägagångssätt
1. Proven genomförs enligt ordinarie planering och resultaten rapporteras in i databasen Dexter eller Extens enligt anvisningar.
2. Analys/bedömning/åtgärder följs upp med hjälp av bifogad uppföljningsblankett. Översänd ett exemplar till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet och ett exemplar till skolområdeschefen senast den sista augusti.
3. Skolornas resultat/analys/bedömning/åtgärder följs upp i augusti-november. Rektor ansvarar för att organisera för och genomföra återkopplingssamtal i samverkan med skolområdeschef, VUK:are och verksamhetsutvecklare.
4. Rektorerna beskriver resultat/analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november.
Uppföljningsblanketten finns på nästföljande sidor.
Uppföljningsblankett för läsåret 09/10 till rektorer för skolor med skolår 3, 5 och 9
Rektors namn: __________________________________________
Verksamhetens namn: __________________________________________
Skolområde: __________________________________________
Denna blankett skickas ifylld till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet, samt till skolområdeschefen senast den sista augusti 2010.