UppFöljning

av planens miljöpÅverkan

Förslag till UppFöljning

Planens miljöpåverkan bör följas upp i två avseenden. Staden bör dels kontinuerligt följa tillståndet i miljön och hälsoläget hos befolkningen och dels regelbundet identifiera och utvärdera i vilken grad översiktsplanens riktlinjer för miljö och hälsa får genomslag i stadens planering och beslutsfattande.

Den första delen, att följa det faktiska miljötillståndet i staden, kommer till stor del att tillgodoses genom den uppföljning som är beslutad för stadens miljöprogram, Luftvårdsförbundets luftkvalitetsöver-vakning samt stadens årligt återkomman-de rapporteringar till Vattenmyndigheten om de olika vattenförekomsternas miljö-status. Däremot finns det idag ingen re-gelbunden uppföljning av hälsoläget hos befolkningen på Lidingö.

År 2006 genomfördes en enklare hälso-sammanställning och en ny, utförligare rapport håller i dagsläget på att utarbe-tas. Syftet med den nya rapporten är att

”aktualisera och bredda det gemensamma planeringsunderlaget kopplat till hälsa”.

Rapporten ska baseras på data från natio-nella databaser, Lidingö stads egna statis-tikuppgifter samt resultat av Stockholms läns landstings hälsoenkät.

Såväl de inhämtade uppgifterna om mil-jöförhållandena som uppgifterna om befolkningens hälsotillstånd bör sam-manställas som underlag till den aktua-litetsförklaring som görs av översiktspla-nen minst en gång varje mandatperiod.

För att det ska gå att utläsa i vilken grad översiktsplanen kan behöva ändras för att tillgodose nationella och regionala miljömål, bör sammanställningen även innehålla relevant regional och nationell miljöstatistik.

Den andra delen av uppföljningen, som är specifikt inriktad på planens direkta och indirekta miljöpåverkan, bör ta sikte på de program och planer varigenom över-siktsplanens miljöintentioner ska få ge-nomslag: Grönplan, Blåplan, Trafikplan, Strategi för kulturmiljö och Riktlinjer för bostadsförsörjningen samt detaljplane-program och detaljplaner. Uppföljning-arna bör genomföras regelbundet, varje eller vartannat år.

I de fall uppföljningarna visar att över-siktsplanens intentioner och riktlinjer av-seende skyddet av miljön och människors hälsa inte har tillgodosetts i efterföljande planer och program, bör en avvikelse-rapport upprättas. Rapporten bör inne-hålla en beskrivning av avvikelsen samt förslag på åtgärder för att minimera den oönskade effekten. Rapporten bör gå till

ansvarig nämnd för beslut om eventuella åtgärder. En sammanställning av avvikel-serapporter och tillhörande nämndbeslut bör finnas som underlag inför stadens ak-tualitetsförklaringar av översiktsplanen.

vitkindad gås

kÄllFörteCkning

[2] WSP, Översiktlig miljökartläggning Lidingö stad - Underlag till Lidingö stads miljöpro-gram 2010, 2010

[3] Naturvårdsverket, Konsumtionens klimatpåverkan, Rapport 5903, november 2008 [4] Regionplanenämnden Stockholms läns landsting m.fl., Stockholmsregionens energi-framtid 2010-2050, Vägen till minskad klimatpåverkan, Stockholm 2009

[5] Lidingö Stad, Befolkningsprognos 2010, 2010-04-30

[6] Boverket, Buller i planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik, Allmänna råd 2008:1, 2008

[7] Riksdagens beslut avseende prop. 1996/97:53

[8] Socialstyrelsen, Buller inomhus, SOSFS 2005:6 (M), 2005

[9] Lidingö stad (Vägverket konsult), Trafikprognos för år 2020 och 2030, 2008-09-25 [10] Ramböll Akustik, Vägtrafikbullerutredning Lidingö Stad, 2008-11-17

[11] Proposition 2009/10:155

[12] Faskunger Johan, Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet - En kunskapssam-manställning för regeringsuppdraget ”Byggd miljö och fysisk aktivitet”, Folkhälsoinstitutet, 2009

[13] Lidingö Stad, Analys av översvämningskartering, 2010-09-01

[14] WSP, PM Övergripande riskinventering för översiktsplan- Transporter av farligt gods och farliga verksamheter, 20102010

[15] Precisering enligt prop. 2009/10:155 [16] Precisering enligt prop. 2009/10:155 [17] EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG)

[18] Precisering enligt prop. 2004/05:150

[19] Vägverket Konsult, Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad, 2008-09-25 [20] Trafikverkets publikation nr 2010:95

[21] Vägverket Konsult, Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad, 2008-09-25 [22] Vägverket Konsult, Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad, 2008-09-25 [23] Trafikverket, Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för begränsad klmatpåverkan, 2010-10-12

[23] Trivector Traffic, Trafikanalyser för Lidingö stads översiktsplan 2011, Lidingö stad, 2010-11-15

bilaga 1) begrepp

Barriäreffekt. (i transportsammanhang:) Inskränkning i rörelsefrihet för männis-kor och djurliv som orsakas av trafik och trafikanläggningar.

Betydande miljöpåverkan. I en behovsbe-dömning tas det ställning till om en plan kan antas medföra betydande miljöpåver-kan eller ej. Om planen antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljö-bedömning och en miljökonsekvensbe-skrivning enligt miljöbalkens 6 kapitel genomföras och upprättas.

Biologisk mångfald. Variationsrikedom bland levande organismer och de ekolo-giska processer och relationer i vilka dessa ingår. Begreppet innefattar genetisk va-riation inom arter, mellan arter och variation mellan biotoper och ekosystem.

Buller. Störande, skadligt eller på annat sätt oönskat ljud. Trafikbuller redovisas i enheten decibel A, dB(A). Indexet ”A”

anger att ljudets olika frekvenser har vik-tats för att motsvara hur människans öra uppfattar ljud.

Dagvatten. Ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda

ytor eller på genomsläpplig mark via di-ken eller ledningar till recipient.

Detaljplan. Plan som i detalj reglerar markanvändningen, till exempel bebyg-gelsens utformning och innehåll inom ett visst område, placering och höjd av hus etc.

Spridningskorridor. Sammanhängande område som gör det möjligt för en art el-ler artgrupp att kunna sprida sig mellan två närbelägna naturområden.

Ekosystem. En del av naturen som omfat-tar alla levande organismer som lever i just den aktuella delen, samspelet mellan dem och deras samspel med den icke-levande miljön. Ett ekosystems storlek beror helt på vad som undersöks. Härigenom kan hela jordklotet ses som ett ekosystem lik-som en sjö eller ett träd.

Ekvivalent ljudnivå. Ett mått på medel-ljudnivån under en tidsperiod, till exem-pel ett dygn.

Farligt gods. Ämnen som kan innebära risk för hälsa, säkerhet, egendom eller miljö då det transporteras eller används.

Fragmentering. Uppsplittring av ett land-skap / naturmiljö i mindre områden vil-ket kan begränsa växters och djurs sprid-ningsmöjligheter.

Förorening. Ämne, vanligen restprodukt,

som spritts så mycket i ett annat ämne el-ler system att dess användbarhet föränd-rats i oönskad riktning.

Gränsvärde. Den högsta tillåtna genom-snittskoncentrationen av ett ämne i exem-pelvis luft eller vatten.

Hållbar utveckling. En utveckling som tillfredställer dagens behov utan att även-tyra kommande generationers möjlighe-ter att tillfredställa sina behov.

Koldioxid. (CO2) En färg- och luktfri gas som bildas vid förbränning av alla fossila bränslen. Koldioxid frigörs även i utand-ningsluften hos djur och människor och tas upp i och med växternas fotosyntes.

Koldioxid är en växthusgas.

Miljöbalken. Lag införd år 1999 som bland annat innehåller bestämmelser om hushållning med mark och vatten samt regler om till exempel miljökon-sekvensbeskrivningar.

Miljöbedömning. Den process inom vilken bland annat en miljökonsekvensbeskriv-ning (MKB) upprättas och samråd ge-nomförs.

Miljökvalitetsmål. Av riksdagen antagna mål och riktlinjer för att nå hållbar ut-veckling. Det finns 16 miljökvalitetsmål.

Miljökonsekvensbeskrivning. Den rapport som upprättas inom ramen för en miljö-bedömningsprocess och i vilken analyser och bedömningar avseende planens eller programmets miljökonsekvenser beskrivs och dokumenteras.

Miljökvalitetsnorm (MKN). Föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljö i övrigt, utfärdade av re-geringen efter beslut inom EU, för att skydda hälsa eller miljö.

Nationalstadspark. Område i stadsmiljö som skyddas genom lagstiftning för dess natur-, kultur- och/eller rekreationsvär-den. År 1995 instiftades Sveriges första, och hitintills enda, nationalstadspark:

Ulriksdal - Haga - Brunnsviken - Djur-gården.

Naturreservat. Ett område som skyddas genom lagstiftning för dess betydelse för djur, växter och människor.

Nyckelbiotop. En biotop vars artsamman-sättning, fysiska miljö och struktur gör att den har stor betydelse för växter och djur.

Närnatur. Avser här bostadsnära park- el-ler naturmark som används för bland an-nat utevistelse, närrekreation, lek, ro och picknickmöjligheter i vardagen.

Plan- och bygglagen (PBL). Lag införd 1987 som bland annat reglerar planering och bygglovsgivning och som således anger ramarna för det kommunala plan-monopolet. Ny PBL gäller från maj 2011.

Planprocess. Den lagreglerade process som används när en ny plan ska utformas av kommunen.

PM10. Samlingsnamn för olika partiklar, skadliga för omgivning och människors hälsa.

Riksintresse. Område av nationellt intres-se, avseende till exempel orörda naturtill-gångar, kulturhistoriska miljöer, ener-giförsörjning och kommunikationer etc.

Riksintressen bevakas av länsstyrelsen och får inte skadas påtagligt av till exem-pel nya byggprojekt.

Strandskydd. Bestämmelse för att skydda området närmast vattnet från exploate-ring.

Tillgänglighet. Möjligheten att nå eller ta del av något eftersträvansvärt (här avses upplevelse- eller rekreationssyfte).

Växthusgaser. Gaser som förekommer i atmosfären och som bidrar till växthusef-fekten / den globala uppvärmningen. Hit hör bland annat koldioxid, freoner och metan.

Ytvatten. Det vatten som finns på jordens yta i sjöar, vattendrag och våtmarker.

Översiktsplan. Obligatorisk kommunal plan som ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska använ-das och hur den byggda miljön ska ut-vecklas och bevaras.

bilaga 2) nationella mÅl

miljömÅl

Det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik är att ”till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”. Detta övergripande mål har konkretiserats i sexton miljökvalitetsmål.