Uppföljning, utvärdering och utveckling

Alla som ingår i arbetslaget ska utifrån sina roller genomföra utbildningen i enlighet med de nationella målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra utbildningen och därmed öka måluppfyllelsen. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i

verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande.

Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att leka, lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv.

Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram.

(Lpfö 18)

Utbildningsnämnden, SKA-plan förskola 2019-20 30(39)

Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen

Sammanfattning av Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) via kvalitetsdialog med huvudmannen.

Under våren 2019 genomförde Skolinspektionen en granskning av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete gentemot förskoleverksamheten. Granskningen lämnade inga synpunkter från inspektionen, vilket vi tolkar som ett mycket gott betyg av hur vi genomför arbetet i enlighet med årshjulet ovan.

Huvudmannen besökte under september 2019, samt februari 2020 en förskola i varje enhet. Vid besöket träffade utbildningskontoret (verksamhetschef, samt en kvalificerad utredare från staben), ledningsgruppen. Varje rektor beslutade om vilka andra

medarbetare som hade möjlighet att delta. Frågor lyftes utifrån gemensamma utvecklingsområden i enheternas SKA-rapporter för läsåret 2018/2019, som

huvudmannen identifierade vid uttagandet av enheternas SKA-rapporter i januari 2019.

Nedan redovisas svar från dialogerna, fråga för fråga.

Vilka är enheternas styrkor?

- Stolthet över den egna enheten.

- Medarbetarnas kompetens och engagemang.

- Arbetssättet med projekt och processberättelser.

- De utvecklade pedagogiska lärmiljöerna som stöder uppdraget i Lpfö.

- Organisation för minskade barngrupper.

- Ledningsgruppernas ökade samarbete, som ger mycket energi till hela förskolans

Utbildningsnämnden, SKA-plan förskola 2019-20 31(39)

verksamhet. HEP helt enkelt.

- Tydlig ledning med vilja, kompetens och vision.

Vilka är enheternas största utvecklingsområden?

- Hålla i arbetet med barnhälsokonferenser, trygg bas och tillgänglighetsverktyget.

Vidare- utveckla arbetet med digitalisering, flerspråkighet och normkritiskt förhållningsätt

- Fortsätta arbetet med gemensamma ställningstaganden och arbetsmiljön.

- Öka förståelse för hela uppdraget i Lpfö och undervisningsbegreppet via nyckelbeteenden.

- Förtydliga arbetet med diskriminering och kränkande behandling.

- Fortsätta och förtydliga det didaktiska arbetet med ett interkulturellt förhållningsätt.

- Fortsatt arbete med rolltydlig organisation.

- Arbetsmiljön och samverkan kring denna.

Inom vilka områden behöver ni stöd från huvudmannen under kommande år?

- Bättre förutsättningar i form av ökad ram.

- Fortsatt stöd med samordning av gemensamma utvecklingsområden.

- Ökat administrativt stöd för förskolornas styrning och ledning i samband med förskolornas förtydligade undervisningsuppdrag.

Vad behöver vi fortsätta att lysa på tillsammans?

1. Öka rolltydligheten mellan pedagoger och därmed öka likvärdigheten, genom att minska skillnader i hur man tolkar och utför uppdraget.

2. Säkerställa arbetet med interkulturellt förhållningssätt och tillgänglig förskola så alla barn oavsett ålder och språk inkluderas och får en likvärdig utbildning

3. Lyfta fram och utveckla arbetssättet med de yngsta barnen.

4. Fler samtal på alla nivåer, om hur vi kan förbättra kommunikation med vårdnadshavare.

5. Arbeta med dilemman kring när man som pedagog ska vara upplysande och när man ska ställa öppna frågor och avvakta för att öka förståelsen för uppdraget och ökad yrkesskicklighet.

6. Träna upp förmågan att ge konstruktiv feedback. Professionell inte privat!

7. Vi måste arbeta mer kring vår likvärdighet. Hur får vi dagen att hänga ihop för barnen och att kännas meningsfull för både barn och pedagoger.

8. Fortsätta och lyfta nyckelbeteenden och undervisande förhållningssätt i rektorsgruppen, samt våra egna ledningsgrupper och att ha det som en stående reflektionspunkt.

9. Organisera för ”ronderingar” för våra medarbetare inom förskolan, enheten kommunens alla förskolor – som metod för att ge varandra stöd för vidareutveckling.

10. Fortsätta inom vårt gemensamma projekt för ”Hållbar utveckling” och bygga undervisande förhållningssätt för alla barn hela dagen och alla situationer/miljöer tillsammans.

Utbildningsnämnden, SKA-plan förskola 2019-20 32(39)

Resultat och analys

Resultatet av varje rektors systematiska kvalitetsarbete, kvalitetsdialogerna samt enkätsvaren ger en bild som stämmer gott med vad som framkommer som styrkor och utvecklingsområden i enheternas SKA-planer, som verksamhetschef nu tagit del av efter den 20 augusti 2020.

Vad definierar ett undervisande förhållningssätt i förskolan i praktiken och hur vi tolkar det i vår verksamhet?

Pedagogernas närvaro kan bidra till en undervisning för barnen som kan leda till ny kunskap om specifika områden, något som inte möjliggörs på samma sätt utan den vuxnes närvaro. Det undervisande förhållningssättet ska utgå från läroplanens

strävansmål och utgör då undervisningen i förskolan. Undervisningen kan ske vid alla tider och i alla situationer under förskoledagen.

Även om barn också lär av varandra kan en pedagog med didaktiska kunskaper ge rikare möjligheter för alla barn att lära i lek. Det verkar som om vissa sätt att delta i barns lek till och med kan bidra till roligare och mer uppskattade lekar utifrån barnens perspektiv, vilket möjliggör ”det lustfyllda lärandet”. Pedagogerna arbetar med stöd av nyckelbeteenden som begrepp, med att förhålla sig till och reflektera kring hur man arbetar mot läroplanens strävansmål, på ett mer medvetet sätt. Detta gör skillnad för barnen och ger på detta sätt som vi förstår det en ökad kvalitet i undervisningen, i förskolans verksamhet.

Det finns en tydlig systematik på alla förskolor för detta som inkluderar både

uppföljning av rektor, samt utvärdering av medarbetarna som ligger till grund för varje rektors analys av hur väl man arbetar mot just detta målområde i läroplanen. Som tidigare lyfts har huvudmannens systematiska kvalitetsarbete utvecklats över åren och håller nu en hög kvalitet, som glädjande nog bekräftats av Skolinspektionen.

Förskoleenhetens prioriterade målområden

Namn på prioriterat och mätbart mål

Rektors bedömning (pågående / uppnått och avslutas)

Fortsätta vårt nuvarande systematiska kvalitetsarbete. pågår

Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår

Vi följer årshjulet (se bild ovan) för det systematiska kvalitetsarbetet och huvudmannens plan för detta.

Ändringar görs i samråd med rektorer och medarbetare i syfte att arbeta utifrån ständiga förbättringar. Kvalitetsdialoger sker under september/oktober 2020. Ny rapport tas ut av verksamhetschef efter 20 januari 2021 - uppföljning av mål på enhets- och övergripande nivå sker då enligt årshjulet. Skriftlig feedback till varje rektor ges i februari, samt verksamhetsbesök och kvalitetsdialoger sker sedan i mars/april.

Detta arbete styr de områden som kommer lyftas gemensamt. Se: Prioriterade målområden under rubriken 3:1 Personal/enhetens kompetensutvecklingsplan.