Uppfattning om själv och omgivning

I dokument Salutogenes, Kasam och socionomer (sidor 63-69)

Under denna rubrik sorterar test som refererar till variabler som: anknyt-ning (Uren & Wastell 2002; Ying et al. 2007), personlighetsvariabler (Big-ler et al. 2001; Ebert et al. 2002; Strümpfer et al. 1998a; Sammallahti et al. 1996), temperament (Andersson et al. 1993; Hansson & Cederblad 1995a; Eklund et al. 2004), ångest/rädsla (Edwards & Holden 2001; Gana 2001; Languis 1995; Feigin et al. 1996), depression och känsla av hopplös-het, kontroll, optimism och mening i tillvaron (Bowman 1996; Bigler et al.

2001; Edwards & Besseling 2001; Smith & Meyer 1997; Ebert et al.

2002; Pallant & Lae 2002), medkänsla och empati (Pålsson et al. 1996;

Ortlepp & Friedman 2001, 2002).

Anknytning

Antonovsky (1979, 1991) kommenterade att Bowlbys anknytningsteori hade gemensamma nämnare med Känsla av sammanhang, specifikt till delkomponenten Begriplighet. Korrelationen mellan anknytning mätt med The Adult Attachment Scale och dess två subskalor, Closeness samt Anxiety visade på måttliga signifikanta korrelationer med Kasam-29 för kvinnor som haft missfall (Uren & Wastell 2002). Uren betraktade självskattnings-formuläret Kasam som en operationalisering av Bowlbys internal working models vilket är en central begreppskonstruktion inom anknytningsteori.

Al-Yagon & Margalit (2006) visade på signifikanta måttliga korrelationer mellan nivån på Barn-Kasam och mått på trygg anknytning till lärare (tea-cher as a secure base) samt känslor av ensamhet (loneliness) bland yngre skolbarn med svårigheter att läsa. I en studie av amerikanska studenter med kinesiskt ursprung framkom att förklarad varians av Kasam-29 predi-cerades av starkare anknytning till föräldrar och syskon (r2= .41, p<. 001) mätt med The Inventory of Parent and Peer Attachment (Ying et al. 2007).

Resultaten visar på måttlig signifikant samvariation mellan mått på Ka-sam och trygg anknytning.

Personlighetsvariabler

En fråga är om Kasam-29 är konstruerat för att mäta en personlighetsegen-skap. Antonovsky hävdade att så inte var fallet vilket inte hindrar höga korrelationer med the Big Five5 (Ebert et al. 2002). Ebert et al. visade på starka signifikanta korrelationer mellan Kasam-29 och Neuroticism i en studie med studenter vilka besvarade NEO Five factor inventory. Bigler et al. (2001) visade på mycket starka korrelationer mellan Kasam-29 och generell nöjdhet (General Contentment Scale) samt affektbalans (Affect balance) och mycket starka till depression och ångest (Costello-Comprey Depression and Anxiety Scale). Strümpfer et al. (1998a) konstaterade utifrån en studie med en normalpopulation att Kasam-29 mäter något mer än motsatsen till Neuroticism. Måttliga och starka signifikanta korrelatio-ner framkom med flera skalor som mäter positiv och negativ affekt, extraver-sion, neuroticism, ångest och depressions, emotionell stabilitet m.m. Med

5 Beskrivs som de mest grundläggande pesonlighetsdimensionerna inom traitpsykologin:

neuroticism, extraversion/introversion, öppenhet, vänlighet och målmedvetenhet (Hwang et al. 2005)

tiple stegvis regressionsanalys konstaterade man att 25 - 47 % av variansen i Kasam-29 inte förklarades av personlighetsvariabler som nämnts ovan.

Strümpfer et al. (1998a) menade att det därmed gavs stöd för att Kasam-29 mäter ett bredare koncept som inte går att reducera till en personlig-hetsvariabel.

Under denna rubrik ryms även personlighetstest som mäter försvarssti-lar med rötter i psykoanalytisk teori som Bonds Defense Style Questionnaire (DSQ) (Sammallahti et al. 1996). Vid multiple regressionsanalys utifrån en grupp polikliniska patienter med psykiatrisk diagnos, bidrar de 21 i DSQ ingående försvarsvariablerna till att förklara 69 % av variansen i Kasam-29. Delskalan Immature Defence Style i DSQ korrelerar högst (r= -.78, p< .001). DSQ återkommer under rubriken Depression nedan.

Det framkommer signifikanta starka negativa korrelationer mellan mått på Kasam och personlighetsvariabler som neuroticism, depression och ångest. Det talar för att Svag Kasam samvarierar med mått på depression och nedstämdhet. Personer med Stark Kasam tenderar att uppvisa en större Affektbalans och Generell nöjdhet.

Ångest och rädsla

Ångest och rädsla anknyter till föregående rubriker. Det framkommer skill-nader i mönster för samvariation mellan Kasam-29/-13 och Ångest samt Rädsla beroende på undersökningsgrupp. Beck Anxiety Inventory korrelera-de signifikant måttligt med Kasam-29 (Edwards & Besseling 2001) liksom Hospital Anxiety and Depression Scale (Gana 2001). Languis & Björvell (1996) visade på måttliga till starka korrelationer mellan Kasam-29/-13 och personlighetskaraktäristika mätt med Karolinska Scales of Personality (KSP). I undersökningen medverkade sjuksköterskor, överviktiga patienter samt patienter med cancer i munhåla och svalg. Subskalorna; Ångestbenä-genhet samt Aggression i KSP uppvisade flest och starkast signifikanta kor-relationer med Kasam-29/-13. Det framkom skillnader i styrkan i korrela-tioner för den icke kliniska respektive de kliniska grupperna men även mellan de båda kliniska grupperna.

Korrelationerna mellan mått på Ångest och Rädsla korrelerar måttligt till starkt med Kasam-29 -13. En fråga är om det finns ett mönster av star-kare korrelationer mellan mått på Ångestbenägenhet och Aggression i förhål-lande till Kasam-29/-13 för olika kliniska grupper.

Temperament

I en studie av temperament med EAS-skalan (Buss & Plomin 1984) fram-kom signifikanta korrelationer med Kasam-29 för samtliga variabler utom Aktivitet (Andersson et al. 1993; Hansson & Cederblad 1995a). Målgrup-pen var högstadieungdomar. Kasam-29 korrelerade signifikant måttligt med variablerna Sociabilitet, Emotionalitet- nedstämdhet, Emotionalitet- ångest samt svagt med Emotionalitet- aggression. Inga signifikanta korrela-tioner framkom mellan Kasam-29 och EAS-skalans femte variabel Aktivi-tet. Eklund et al. (2004) använde en förkortad version av The Tempera-ment and Character Inventory (TCI) med syfte att undersöka hur tempe-rament relaterade till demografiska faktorer, diagnos och aspekter på psy-kologisk hälsa för personer med diagnosen schizofreni. När TCI variabeln self-directedness fördes in i en stegvis regressionsanalys förklarades 49 % av variationen i Kasam-13.

Kasam-29/-13 samvarierar med mått på temperament på måttlig nivå men även att förklarad variansen uppgår till nästan 50 % för en klinisk grupp före demografiska faktorer, diagnos och upplevd hälsa.

Upplevelse av mening, hopp och hopplöshet

Upplevelse av Meningsfullhet beskrevs av Antonovsky (1979, 1991) som den mest centrala delkomponenten i Kasam. Hög Begriplighet och Hanter-barhet beskrevs som viktiga men av begränsad betydelse om det saknades motivation vilket komponenten Meningsfullhet avsåg att fånga. Steger et al.

(2006) beskrev att förutom deras eget The Meaning of Life Qustionnaire (MLQ) något av följande fyra instrument vanligen använts för att mäta upplevelse av mening, Sense of coherence (Antonovsky 1987), Life Regard Index (Battista & Almond 1973), Purpose in Life (Crumbaugh & Maho-lick (1964) samt Personal Meaning (Reker & Fry 2003).

Edwards & Holden (2001) undersökte om upplevelse av mening i till-varon hade en modererande effekt på självmordsförsök bland studerande.

Starka signifikanta korrelationer framkommer för män avseende Kasam-29 och Purpose in Life Test och Emotionell-Oriented Coping enligt Coping Inventory for Stressfull Situations (CISS). Måttliga signifikanta korrelationer framkom till Beck Hopelessness Scale (BHS) medan svaga för Avoident-Distraction Coping enligt CISS. Korrelationerna för kvinnornas vidkom-mande skilde sig enbart marginellt från männen, förutom avseende upple-velse av hopplöshet (BHS) där den signifikanta korrelationen var stark.

I ovan refererade studie av Uren & Wastell (2002) användes The Spiritual Orientation Scale som mått på generell andlig orientering. Inga signifikan-ta korrelationer framkom till Kasam-29. Detsignifikan-ta kan jämföras med resulsignifikan-tat presenterade av Sagy & Antonovsky (1998) som pekade på starka positiva korrelationer mellan en religiös uppfattning och Kasam med en grupp respondenter i Israel. Delgado (2007) visade i en studie från USA på svaga signifikanta korrelationer mellan Kasam-13 och spiritualitet mätt med the Spiritual Transcendence Scale.

Mått på upplevelse av mening uppvisar starka positiva signifikanta kor-relationer med Kasam-29. Starka negativa korkor-relationerna framkom för emotionellt orienterad coping samt upplevelse av hopplöshet. Inga till starka signifikanta korrelationer framkommer beroende av undersökningsgrupp för Kasam-29/-13 och mått på andlighet.

Självkänsla - Självutplåning / Hardiness / Kontroll

Självkänsla och Självutplåning anknyter till Banduras (1977) koncept efficacy, vilket Antonovsky (1979, 1991) polemiserade mot. Rosenberg Self-Esteem Scale visade på starka signifikanta korrelationer med Kasam-29 för en grupp collegestuderande (Bigler et al. 2001) respektive en normalpopu-lation i Australien (Pallant & Lae 2002). Cederblad et al. (2003) uppvisa-de med samma självskattningsinstrument lägre måttliga korrelationer för vuxna familjemedlemmar i en studie med medverkande i Thailand. Smith

& Meyer (1997) studerade Kasam i relation till personlighet och stresshan-tering för universitetsstuderande i USA. Man använde Self-Efficacy Scale vilken innefattar två subskalor, General Self Efficacy och Social Self-Efficacy.

Den första subskalan korrelerade starkt medan den andra korrelerade måttligt med Kasam-29. Självkänsla esteem) och Självutplånande (Self-efficacy) visade på måttliga till starka korrelationer med Kasam-29.

Kobasas (1979) Hardiness var liksom Banduras (1977) koncept Self-efficacy ett mått som Antonovsky (1979, 1991) polemiserade med. Måttlig signifikanta korrelationer har framkommit mellan Kasam-29 och Hardi-ness (Korotkov & Hannah 1994; Smith & Meyer 1997; Skirka 2000; von Bothmer & Fridlund 2003). Korrelationerna var i studien av von Bothmer

& Fridlund högre för män än för kvinnor.

Mått på kontroll uppfattades av Antonovsky (1979, 1991) som indi-vidorienterade som inte beaktade möjligheten att använda kringresurser.

Kasam-29 korrelerade på måttlig signifikant nivå med flera mått på

kon-troll såsom Internal Control Index (Smith & Meyer 1997), Mastery Orien-tation Inventory (Cederblad & Hansson 1996; Smith & Meyer 1997), Locus of Control (Flannery et al. 1994; Cederblad 1996).

Skillnader i korrelationerna framkommer mellan olika kulturer avseen-de Kasam-29 och Självkänsla och Självutplåning, Hardiness samt Locus of Control. Resultaten pekar även på att dessa mått som inte täcker in Kasam-29 vilket överensstämmer med Antonovskys (1991) intention.

Depression

Bowman (1996) presenterade måttliga signifikanta korrelationer mellan Kasam-29 och Beck Depression Inventory (BDI) i en studie av ”Native-americans”. Carstens & Spangenberg (1997) visade i en studie med sam-ma instrument men med en grupp patienter som beskrevs omfattas av allvarliga depressiva sjukdomar på starka signifikanta korrelationer. För en kontrollgrupp var korrelationerna något lägre på måttlig nivå. Korrelatio-ner på denna nivå återkommer i flera andra studier med icke kliniska grupper (Kaiser et al. 1996; Edwards & Besseling 2001; Tselebis et al.

2001). Gruppen som studerades av Kaiser et al. (1996) besvarade även Multiscore Depression Inventory vilket uppvisade staka signifikanta korrela-tioner med Kasam-29. Den depressionsskala som visat högst korrelation med Kasam-29 (r= -.90, p< .001) var Costello-Comrey Depression and Anxi-ety Scale (Bigler et al. 2001).

Låga värden för Kasam-29 visar på måttliga till starka korrelationer med mått på Depression. Detta kan uppfattas tala för att höga värden för Kasam är mått på motsatsen till Depression. Höga korrelationer säger dock enbart något om samvariation inte om orsakssamband.

Medkänsla och empati

Två studier har identifierats som använt skalor som mäter Empati (Pålsson et al. 1996; Ortlepp & Friedman 2001, 2002). Pålsson et al. (1996) visade på stark signifikant korrelation för en grupp svenska distriktssjuksköters-kor mellan Kasam-29 och The Empathy Construct Rating Scale. Ortlepp &

Friedman (2002) undersökte icke professionella ”trauma counsellors” i Sydafrika och fann måttliga korrelationer för Kasam-29 och The Compas-sion Satisfaction/Fatigue Test. Resultaten pekar på att nivån på Kasam sam-varierar med mått på Empati.

Moral

Det finns forskare som liksom Antonovsky (1991) hävdat att Kasam är en skala utan moral (Olsson 2007). Höfer (1997) visade på starka signifikanta korrelationer mellan Kasam-29 och PERI Demoralisation Scale för barn och ungdomar mellan 12 och 24 år. Antonovsky (1991, 1996b) hävdade att Kasam-29 inte var ett mått på moral och att det var oberoende av mo-ral. Han diskuterade att en nazist som efter 1945 som först blev partipamp i Östtyskland, sedan efter Berlinmurens fall 1989 blev framstående före-tagsledare mycket väl kan ha Stark Kasam. Moral kan uppfattas som ett relativt mått. Resultaten från studiet med ungdomar talar för att Kasam samvarierar med den accepterade moraluppfattningen inom en kultur, men att det är oklart om relationen till t.ex. syn på mänskliga rättigheter.

I dokument Salutogenes, Kasam och socionomer (sidor 63-69)

Relaterade dokument