Uppfattningar om branschens hantering av IIT

Respondenten i Företag 1 tror att större bolag har mer genomarbetade rutiner och att företag som växer vanligen har funderingar över vad som ska aktiveras och vad som inte ska. Det är alltid en bedömningsfråga och det är sällan självklart, varken för företagen eller för revisorerna, utan handlar om vad som är rimligt. Respondenten anser dock att det är en stor fråga för bolag som lever på sina immateriella tillgångar, och att de verkligen måste bryta ned och granska projekten mer i detalj. Vidare säger denne att ett sätt att beräkna framtida fördelar kan vara att räkna på historisk data, hur framgångsrikt ett företag har varit tidigare. Företag kan även göra tester och prototyper innan för att få en indikation på om det fungerar på marknaden.

Företag 2 och 3 yttrade sig inte nämnvärt i denna fråga.

Respondenten i Företag 4 säger att mycket av arbetet görs på bedömningar, och att det troligen är så genom hela branschen, för att delar av branschen är ny och ung och har därmed lite egen administration och mindre kompetens. Likväl kan deras verksamhet vara svår att förstå för utomstående bedömare. Det gäller att hålla ögon och öron öppna på hur andra gör för att bestämma eventuell förändring av avskrivningstiden.

Vid diskussion om problematiken inom redovisningsområdet nämner respondenten i Företag 5 att denne anser att det mer är teoretiker som tvistar och inte praktiker. Det är endast teoretiker som orkar läsa in sig på ämnet, praktikerna har inte tiden när de samtidigt arbetar. Intervjupersonen arbetade tidigare på en revisionsbyrå och var då mer insatt i debatten än denne är idag. Nu är det enbart intressant när det väl är beslutat, för ofta tar det sådan tid innan de bestämmer sig, säger respondenten. Det kommer nya grejer och så blir det förseningar, det kan ta årtionden. Vidare hoppas respondenten att det finns bra intresseorganisationer för företagen som kan argumentera för deras åsikter, för ibland kan teorin vara bra men att praktiskt använda den kan vara svårt.

Företag 6 yttrade sig inte nämnvärt i denna fråga.

Respondenten i Företag 7 säger att det inte finns mycket teoretisk bedömning utan företag får använda den information som finns tillgänglig och vad som är praktiskt användbart. Är aktiveringen liten i ett företag blir inte systemen så avancerade. Om det

50

är en stor del av företaget krävs det att företaget allokerar mer resurser för att kunna veta vad de gör. Ytterligare tror intervjupersonen att det finns en stor skillnad mellan hur företagen hanterar sin aktivering i årsredovisningarna. Denne tror även att läsarna av rapporterna, såsom analytiker, kan se igenom en eventuell överaktivering och att de ofta ignorerar posten immateriella tillgångar för att de vet att det kan vara en ”lottsedel”. Aktiemarknaden tolkar inte hur ett företag redovisar, utan bryr sig istället om projektets framtida möjligheter och vad som skrivs i årsredovisningen i övrigt. Likaså tror respondenten att mycket bygger på företagets historiska förmåga att skapa lönsamma projekt och huruvida det finns någon substans i den historiska avkastningen.

Respondenten i Företag 8 berättade om att det för några år sedan knappt fanns något immateriellt i balansräkningarna och om det fanns något var det goodwill. Sedan blev det en hårdare syn på att företag skulle ta upp mer än goodwill i balansräkningen. Även mjuka värden såsom kundrelationer, distributionsrätter eller varumärkesrätter skulle tas upp. Balansräkningen skulle vara så rättvis som möjligt, vilket har bidragit till mer detaljer och en mer noggrann redovisning sedan införandet av IFRS. Intervjupersonen anser att synen på immateriella tillgångar har blivit mer distinkt genom åren.

SAMMANSTÄLLNING

I Tabell 5 visas en sammanställning av företagens uppfattningar om IAS 38 och branschens hantering av IIT.

51

TABELL 5. SAMMANSTÄLLNING AV FÖRETAGENS UPPFATTNINGAR.

Företag Svårigheter och förändringar Uppfattningar om branschens hantering av IIT

Företag 1 Inga ändringar behövs. Svårt att specificera nedlagd tid.

Tror att större bolag har mer genomarbetade rutiner, men trots det mycket bedömningar. En viktigare fråga för bolag som lever på IMT.

Företag 2 Behövs ej striktare regler i IAS 38. Risk dock att företag tolkar olika.

-

Företag 3 Kan i vissa fall vara svårt att tolka IAS 38 om inte handboken ger tillräcklig information.

-

Företag 4 Standarden är så detaljerad som den kan bli. Principer ger

utrymme för bedömningar vilket är bra. Svårigheten i

aktiveringsprocessen är bedömningen om det är utveckling eller underhåll.

Mycket bedömningar genom hela branschen. Stor del av branschen är ung, därmed mindre administration och mindre kompetens. Vissa verksamheter kan vara svåra att förstå för utomstående.

Företag 5 Ser inga brister i IAS 38, men jämförbarheten kan påverkas på grund av bedömningsutrymmet. Svårt att beräkna sannolika framtida ekonomiska fördelar och hänföra kostnader.

Det är mer teoretiker som tvistar om företagens bedömningar, ej praktiker.

Företag 6 Reglerna i IAS 38 relativt tydliga, bra att det finns tolkningsutrymme. Svårt att beräkna sannolika framtida ekonomiska fördelar.

-

Företag 7 Punkterna i IAS 38 är relevanta och rimliga. Svårt att särskilja utveckling och underhåll.

Inga teoretiska bedömningar. Företag använder tillgänglig information samt det som är praktiskt användbart. Är

aktiveringen en stor del av företaget bör mer resurser allokeras för att veta hur det ska gå tillväga. Företag 8 Riktlinjerna är tillräckliga. Svårt

att bedöma sannolika framtida ekonomiska fördelar.

Synen på IMT har blivit mer distinkt genom åren. Noggrannare redovisning sedan införandet av IFRS.

52