4. Presentation av förskolan
6.4. Uppfattningar om verksamhetens utfall
6.4. Uppfattningar om verksamhetens utfall
Resultatenhets- och avdelningsnivå
Som jag nämnt tidigare, byggde avdelningspersonalens utvärderingsdiskussioner delvis på den dokumentation som personalen hade samlat under det senaste verksamhetsåret, eller terminen. Hänsyn togs också till vad personalen i övrigt kom ihåg från året, föräldrars synpunkter och eventuella diskussioner med barnen. Det konkreta utfallet av verksamheten beskrevs av personalen, som de aktiviteter som ägt rum till följd av personalens planering - vad barn och personal gjort under året. Detta beskrevs således i utvärderingarna.
Ja det tema vi haft t.ex., eller att vi har gått till skogen så och så ofta de dagarna, eller att vi har gått till gymnastiken då och då, eller att vi har åkt på den och den utflykten, eller...
(IP. D)
Avdelningspersonalen skrev sedan i utvärderingarna hur olika aktiviteter föll ut och vad de trodde att det berodde på att utfallet blev positivt eller negativt. När de trodde sig ha hittat orsaken så beskrev de även den i utvärderingen.
Ja, det är ju det om det funkat bra eller inte. Om dom har tyckt att det har varit roligt att gå på gymnastiken eller inte. Om det har varit lyckat eller inte nu när vi gått med hela barngruppen t. ex.
Avdelningspersonalen beskrev också verksamhetens utfall som den utveckling som ägt rum för såväl det enskilda barnet som hela barngruppen, från början till slutet av verksamhetsåret. Utveckling beskrevs som utveckling av kunskaper, men också som utveckling när det gällde barnens beteende och mognad. Även i dessa sammanhang, beskrevs i utvärderingarna, de uppfattningar personalen hade om orsakerna till att det blivit på det ena eller andra sättet.
Vi vet ju vilket stadium barnet stod på när vi började på hösten. Har det
utvecklats? Jo det har det, eller inte. Varför har det inte gjort det? Nej där gjorde det ju inte därför att vi la ett för svårt tema. Vi tog ett för högt
mål. Så på så sätt är det ju barna som vi utvärderar. Det är ju barnens utveckling från A till B och det som hänt däremellan och det hänger ihop med det vi gjort.
(IP. E)
I utvärderingarna beskrev avdelningspersonalen också hur de upplevt att barn och personal hade trivts tillsammans under verksamhetsåret och hur stämningen på avdelningen varit i stort. Avdelningspersonalen ansåg att verksamhetens utfall var det som arbetslagets gemensamma diskussioner om de ovan nämnda områdena, lett fram till. Diskussioner om dessa områden fördes kontinuerligt under verksamhetsåret, men i samband med
utvärderingen gjordes en summering.
Det gör vi själva genom att prata med varann under verksamhetens gång, så dialogen med varann den har vi ju kontinuerligt med varann hela året och vi kommer ju ihåg det när vi tittar på dokumentationen. Så det vi gör efter året, det är ju egentligen att summera den dialog vi haft med varann tidigare.
(IP. E)
De bedömningar som avdelningspersonalen beskrev i utvärderingarna, var resultat av det de ansåg sig ha sett och upplevt i arbetet med barnen. Personalen sa sig ibland ha svårt att förklara detta för andra som inte arbetade i verksamheten. Någon av de intervjuade menade att arbetet med barnen i mycket stor utsträckning byggde på personalens känslor. Dessa känslor förstod det övriga arbetslaget och övriga medarbetare, men det var känslor som kunde vara svåra att förmedla till andra. Däremot var personalen alldeles övertygade om att verksamhetens utfall var liktydigt med det de såg och upplevde i sitt arbete.
Det ser vi ju på barngruppen. Det tycker jag vi ser ganska tydligt. T.ex. matsituationen om vi nu ska ta nått konkret. Att den fungerar normalt och att var och en sitter ner och väntar på sin tur och inte springer runt och skriker och...det tycker jag är ganska konkret att se. Ta vara på sina kläder, att ställa var och en sak på sin plats och inte kasta material hit och dit Sådant märker en ganska tydligt, tycker jag.
Utvärderingsresultaten relaterades till målen genom att personalen funderade över vilka delar av planeringen som hunnits med, vilka som inte hunnits med och hur de olika aktiviteterna gått att genomföra.
Den slutliga sammanställningen lämnade avdelningspersonalen över till sin RE-chef. Avdelningspersonalen viste dock inte om och på vilket sätt RE-chefen sedan förde utvärderingsresultaten vidare uppåt i organisationen, eller hur resultaten från deras utvärderingar användes. RE-cheferna sa att de inte fört personalens utvärderingsresultat vidare uppåt i organisationen, eftersom det inte var någon högre upp i organisationen som
hade frågat efter dem.
Det förekom inga utvärderingar, eller sammanställningar av avdelningarnas
utvärderingsresultat. Därför kunde man inte heller tala om utfall på RE-nivå, som något utöver utvärderingsresultaten från respektive avdelning.
Politiker- och förvaltningsnivå
På politiker- och förvaltningsnivå var verksamhetens utfall de sammanställda resultaten från de olika enkätundersökningar som gjordes på initiativ av denna nivå. De olika enkäterna och de frågor som kunde förekomma där, besvarades av föräldrar och personal. Enkätsvaren ansågs således spegla dessa gruppers uppfattningar om de delar av verksamheten som togs upp i enkätfrågorna. Dessa uppfattningar, illustrerade i form av olika typer av diagram och sammanställningar, gav förvaltningstjänstemän och politiker en bild av barnomsorgs-verksamhetens utfall. En bild som i huvudsak sa något om föräldrarnas och personalens syn på den daghemsverksamhet de köpte av kommunen, eller som de arbetade med. Den bild som framträdde i olika typer av sammanställningar utgjorde sedan grund för fortsatta diskussioner på denna nivå. Diskussionerna handlade om de delar av verksamheten som man på olika sätt behövde utveckla och bli bättre på. Detta gällde främst de områden som föräldrar och personal inte upplevde fungerade bra. Ansvaret för att förbättra utfallet fördes sedan över på RE-cheferna.
Det som händer med det här (enkätresultaten) är att man på planerings- dagar (med RE-cheferna) diskuterar det här resultatet. Vad det är som är bra, vad det är vi kan ändra på. För här är ju inte föräldrarna nöjda och då måste vi diskutera och ändra på det och det är ju chefernas ansvar att man gör en analys och förändrar det här då.
(IP. I)
Förutom enkätresultaten ansåg politikerna att de, som kontaktpolitiker, fick en god uppfattning om verksamhetens konkreta utfall genom sina besök ute i verksamheten. Det de såg med sina egna ögon menade de är ett av flera mått på hur verksamheten fungerade och vad som var utfallet. Sådana upplevelser kan sedan ligga till grund för kommande beslut om barnomsorgsverksamheten. De intervjuade på politiker- och förvaltningsnivå, sa att de inte samlat in, eller på annat sätt tagit del av
utvärderingsresultaten från de olika RE. Däremot antog de att de utvärderingsresultat som togs fram ute på daghemmen, användes som underlag för att korrigera och utveckla
verksamheten på respektive avdelning och RE. En av de intervjuade var dock intresserad av att utveckla metoder för att kunna ta del av de utvärderingsresultat som togs fram ute på daghemmen.
Nej, jag har inte tagit del av någon sådan, om du nu talar om några skriftliga dokument, så har jag inte tagit del av några sådana. Men det kan man ju alltid diskutera om det skulle vara rimligt, men jag har inte
gjort det. Men jag tycker det är en intressant grej, men vi har inte varit speciellt aktiva i den processen. Det är klart att kunde man försöka strukturera det här så vore det säkert bra. Jag menar alla synpunkter och signaler är viktiga. Självfallet är jag intresserad av det också. Det är en sak
vi absolut borde utveckla.
(IP. H)