Uppfattningen om Tyskland i framtiden

Genom den slutliga infallsvinkeln, synen på Tyskland i framtiden, placerar vi in boken i dess historiska kontext. Den bild läroboken förmedlar om framtiden ger oss en tydligare uppfattning av bokens samtid, vilket kan vara av vikt då forsningsbakgrunden tydligt visar att samtiden påverkar all tolkning av historia.

177 Ibid s. 387.

178 Öhman (2007) s. 208 ff.

179 Ibid s. 210.

180 Ibid s. 336.

1933

I Allmän historia för gymnasiet uppges ett stort hot inför Tysklands framtid, vilket är det stora skadeståndet.

Alltsedan kriget har det tyska skadeståndsproblemet legat som en mara över Europas ekonomiska liv.

Även hos segrarna ha tvivel börjat uppstå, huruvida alla skadeståndsbestämmelserna skola kunna genomföras utan ruin icke blott för Tyskland utan för hela Europa och icke minst för segrarna själva.¹⁸¹

Det diskuteras vidare hur framtiden kan se ljus ut. Även om Frankrike vägrar sänka summan så uppger läroboken att Tyskland lyckats betala stora belopp och att spänningarna mellan stormakterna är minskade. Demokratier tar sig starkt i Europa även om det specifikt i Tyskland drar sig mot ytterligheter. Å ena sidan är det en dragning mot kommunism efter ryskt mönster och å andra sidan är det nationalsocialister under Adolf Hitler. De senare benämns ha för stark tysk nationell självhävdelse men har ”samtidigt i ekonomiska och sociala ting […] mycket radikala framtidsmål.”¹⁸²

1946

Lärobok i allmän historia för gymnasiet förmedlar ingen speciell uppfattning om Tyskland i framtiden. Men läroboken avslutar med andra världskrigets slut och ”[…] med Tysklands, Italiens och Japans fullständiga nederlag”¹⁸³. Framtiden består av att reparera skador hos såväl besegrade som segrande. En nödvändighet att förebygga ett nytt världskrig ses också i vilket hopp sätts till Förenta nationerna.¹⁸⁴

1967

I Historia 2 skrivs det att tanken med fredvillkoren efter andra världskriget var att:

Tyskland skulle helt avrustas, dess krigsindustrier förstöras, all nazism utplånas och alla tyskar

’återuppfostras’ till goda demokrater.¹⁸⁵

181 Falk & Jacobson (1933) s. 214.

182 Ibid s. 215.

183 Jacobson & Söderlund (1946) s. 395.

184 Ibid s. 395 f.

185 Matsson (1967) s. 286.

Dock tedde sig så enligt läroboken att Tyskland blev ett problem. Motsättningarna mellan Öst- och Västeuropa visade sig inte minst med Berlinmurens uppkomst 1961.¹⁸⁶ Några reflektioner om Tysklands roll i framtiden återfinns ej.

1968

Även i Folkens historia 2 konstateras att ”motsättningar mellan öst och väst koncentrerade sig till Tyskland.”¹⁸⁷ Läroboken för även ett resonemang kring Berlinmurens uppkomst. Tyskland jämförs också med Österrike som läroboken uppger ”[…] ordnades på ungefär samma sätt som i Tyskland […]”¹⁸⁸ där ockupationen inte vållat särskilda problem.¹⁸⁹ Några tankar om Tyskland i framtiden finns inte nedskrivna.

1974

I Två sekler används benämningen Västblocket och Östblocket om det delade Europa. Det anges också att den tyska delningen starkt bidrog till motsättningarna mellan USA och Sovjetunionen.¹⁹⁰

I läroboken framhålls att Västtyskland gjorde ”[…] anspråk på att vara den enda legitima tyska staten”¹⁹¹ och erkände därför inte Östtyskland. Västtyskland gick så långt att de avbröt förbindelserna med de stater som ”folkrättsligt erkände”¹⁹² Östtyskland. Men i läroboken påpekas att det skedde en attitydförändring 1966 som ledde till en överenskommelse med Sovjetunionen att lösa konflikter på fredlig väg.¹⁹³

Med denna bakgrund konstateras i Två sekler att världen är kluven sedan 1945, mellan kommunism och kapitalism samt i-länder och u-länder. Det sägs också att freden är tryggad

”på grundval av status quo”¹⁹⁴ och läroboken vill förmedla en viss optimism men avlutas med en diskussion att forskarna är oense om kalla krigets framtid, och därför utläses ett visst tvivel.¹⁹⁵

186 Ibid s. 319.

187 Tham & Kumlien & Lindberg (1968) s. 560.

188 Ibid s. 553.

189 Ibid s. 553, 560 ff.

190 Hildingson & Kjellin & Norman & Westin & Åberg (1974) s. 333 f.

191 Ibid s. 454.

192 Ibid s. 454.

193 Ibid s. 454.

194 Ibid s. 457.

195 Ibid s. 457 f.

1983

Grepp om historien har ingen specifik utsago gällande Tysklands framtid. Det kan dock tolkas in en viss oro gällande Västtyskland att ”Ett nynazistiskt parti vann vissa framgångar i mitten av 1960-talet […]”¹⁹⁶ och att det fanns en ”terroristisk rörelse”¹⁹⁷ som politiskt sett lutade åt vänster. Läroboken konstaterar dock att landet satte in åtgärder som att förbjuda de som var

”författningsfientliga att inneha allmänna tjänster”.¹⁹⁸ Gällande Östtyskland diskuteras hur detta ”blev Östblockets mest produktionskraftiga stat”¹⁹⁹ samtidigt som politiken strängt följde Sovjetunionen.²⁰⁰

1992

I Alla tiders historia resoneras det om Tysklands framtid med början vid murens fall och landets enande.

I omvärlden har det funnits betänkligheter mot ett nytt och starkt Tyskland med närmare åttio miljoner människor. Den tidigare historien med ett stort, starkt och nationalistiskt Tyskland har verkat avskräckande.²⁰¹

Vidare återfinns en viss optimism och Tysklands anses kunna medla mellan öst och väst. Det konstateras även att ”Tyskland gränsar till nio stater och vad landet företar sig påverkar många länder.”²⁰²

1995

I läroboken I historiens spegel beskrivs Västtysklands ekonomiska utveckling under 1980-talet som gynnsam med stark tillväxt. Men efter återföreningen har det nya Tyskland haft stora problem med skillnader i produktivitet och lönenivåer mellan områdena i öst och väst.

Enligt läroboken finns hopp om framtiden och även i diskussionen om EU:s framtid är tonen

196 Häger (1983) s. 394.

197 Ibid s. 394.

198 Ibid s. 394.

199 Ibid s. 398.

200 Ibid s. 398.

201 Bergstöm & Löwgren & Almgren (1992) s. 409.

202 Ibid s. 409.

hoppfull.²⁰³ Tanken med EU var fredsbevarande och vidare framförs att ”det är nästan omöjligt att tänka sig krig mellan de stater som ingår i gemenskapen”.²⁰⁴

2001

I Perspektiv på historien A beskrivs återföreningen av Öst- och Västtyskland mycket kort.

Strävan efter en återförening fanns främst i Östtyskland på grund av den betydligt sämre materiella standarden. Enligt läroboken påskyndade den västtyske förbundskanslern Helmut Kohl utvecklingen genom att föreslå att de första fria valen i Östtyskland skulle tidigareläggas. Detta genomfördes, de östtyska kristdemokraterna vann och ett arbete för en snabb återförening inleddes. Det finns inga antydningar om hot angående Tysklands återförening men inte heller spekulationer om Tysklands framtid. Det finns dock en liten notering om spänningar i Europa vad gäller maktfördelningen i EU. I Perspektiv på historien A uttrycks en oro från de mindre medlemsstaterna i EU att Tyskland och Frankrike ska få dominera i framtiden på grund av sina befolkningsmässiga och ekonomiska försprång.²⁰⁵

2007

I Sekvens Historia A spekuleras om hela Europas framtid. EU, som grundades i och med Kol- och stålunionen, hade som mål att övervinna konflikterna mellan Tyskland och Frankrike.²⁰⁶ I läroboken uttrycks det hopp om framtiden och boken avslutas med:

Om detta kommer att sluta med att de europeiska staterna går samman i en stor union med gemensamma lagar och en gemensam regering kan bara framtiden utvisa. Säkert är att några krig mellan Tyskland och Frankrike och mellan andra europeiska länder inte ter sig särskilt sannolika.²⁰⁷

203 Oredsson & Andersson (1995) s. 318, 339.

204 Ibid s. 339.

205 Nyström & Nyström (2001) s. 427, 460.

206 Öhman (2007) s. 437.

207 Ibid s. 438.

4 Analys

Analysen utgår från frågeställningarna och dessa analyseras var för sig. Det är i denna del av uppsatsen som våra egna tolkningar framkommer tydligast.