underlagsdata
7.1 Orienterande studier – sammanställning av befintliga kunskaper och platsbesök
Inventeringen bör omfatta de deponier som inte omfattas av bestämmelserna om avslutning enligt förordning (2001:512) om deponering av avfall. Arbetet med att spåra nedlagda deponier bör fortgå tills det inte längre förekommer ett rimligt tvivel om att alla deponier som kan medföra allvarliga skador på människors hälsa eller på miljön har hittats.
I MIFO-handboken beskrivs på sidorna 67-72 ett antal steg/kontrollpunkter vid insamling av under-lagsdata. Det är viktigt att alla punkterna beaktas, men graden av risk/misstanke får avgöra i vilken omfattning och med vilken noggrannhet arbetet bör bedrivas. En liten deponi behöver t.ex. inte undersökas i samma omfattning som en stor. Finns det t.ex. misstankar om att farligt avfall depone-rats bör arbetsinsatsen bli större och mera noggrann än om så inte är fallet.
Ambitionsnivån för fas 1 är att blanketterna A, B, C, D och E ska fyllas i när det gäller alla delar som inte kräver fältundersökningar. Minst ett platsbesök ska genomföras som minst bör omfatta besiktning av deponiytan och hela dess periferi. Platsbesöket bör kunna begränsas till en dag.
Förutom vad som anges i MIFO-handboken bör blankett E innehålla kommentarer beträffande risker med deponigas.
7.2 Uppgiftsinsamling
7.2.1 Kartor
Både äldre och nyare jordartskartor, ekonomiska kartor, topografiska kartor, geologiska kartor och hydrogeologiska kartor kan ge värdefulla uppgifter om förhållandena vid en deponi.
Såväl geologiskt kartmaterial som annat material kan ofta erhållas direkt via olika databaser på SGU:s webbplats. Materialet uppdateras kontinuerligt och det är därför viktigt att stämma av med databaserna vid varje tidpunkt när materialet ska användas. Exempel på kartor som kan visas i SGU:s kartvisare eller laddas ned via kartgeneratorn är kartor över bergarter, jordarter, grundvat-ten, geokemi och geofysik. Det finns naturligtvis även kartor i pappersformat. Några av de mest användbara redovisas nedan.
SGU:s lokala jordartskartor (metod A) trycks i skala 1:50 000. Fram till 2004 utgavs de i serie Ae, men från 2005 ingår de i serie K. De lokala jordartskartorna bygger på omfattande fältarbete och ger information om jordarternas utbredning, uppbyggnad och egenskaper. Till kartorna hör separata beskrivningar, där det dels ges en generell beskrivning av jordarternas indelning, hur de har bildats och deras egenskaper, dels en mer omfattande och detaljerad beskrivning av jordartsgeologin i det aktuella området. Här finns bl.a. förtydliganden och bakgrund till det som visas på kartan. I be-skrivningen redovisas ett flertal kornstorleksanalyser på representativa jordarter och ibland andra analyser såsom kalkhalt och basmineralindex.
SGI Publikation 14
SGU:s regionala jordartskartor (metod B, C och G) finns i skalorna 1:50 000 och 1:100 000. Kar-torna är mer översiktliga än de lokala karKar-torna och baseras främst på flygbildstolkning, kombinerat med fältobservationer längs bilvägar. Kartorna i serien har antingen en separat beskrivning eller en beskrivande text på kartans baksida. Fram till 2005 utgavs de i serie Ak och därefter ingår de i serie K. Det finns även kartor där delar av kartan är gjord efter metod A och andra delar efter metod C.
Serien finns tillgänglig som tryckt produkt och kartorna finns dessutom som kartdatabaser.
Även den hydrogeologiska karteringen har utförts i lokal (1:50 000) respektive regional skala (1:250 000). De lokala kartorna har redovisats i serie Ag, An och numera i den s.k. K-serien. De regionala kartorna finns redovisade i serie Ah.
Den översiktliga, länsvisa grundvattenkartläggningen i skala 1:250 000 startade under senare delen av 1970-talet och täcker idag hela landet. Länskartorna, med tillhörande beskrivningar, är framför allt tänkta att användas som översiktligt planeringsunderlag i frågor som rör grundvatten, såsom dricksvattenförsörjning, plan- och byggärenden, lokalisering av industrier, vägar, rekreationsområ-den, avfallsupplag och grustäkter. Informationen i dessa s.k. länskartor är översiktlig och de bygger på insamling och bearbetning av relevant hydrogeologisk information från olika informations-källor. Vissa kompletterande fältarbetsinsatser har gjorts. Förutom uttagbara vattenmängder har bl.a. grundvattnets strömningsriktning och läget för grundvattendelare i isälvsavlagringar bedömts.
För områden där information saknats har bedömning och klassificering avseende uttagsmöjligheter gjorts. Sådana bedömningar har i huvudsak grundats på fältbesiktning och jämförelser med inform-ation från andra liknande grundvattenmagasin. Generellt är gjorda bedömningar konservativt ut-förda. Då målet med ovan beskrivna kartläggning var att presentera resultaten på papper i skala 1:250 000, har ytan av vissa objekt överdrivits av kartografiska skäl.
Serie Ag omfattar hydrogeologiska kartor i skalorna 1:50 000 och 1:100 000 med separat beskriv-ning. Kartan har producerats med syfte att bl.a. kunna användas som underlag för enskild vatten-försörjning, för samhällets planering av dricksvattenvatten-försörjning, avfallsdeponering och byggen av vägar, industrier m.m. och för att hitta nya vattentäkter och identifiera skyddsvärda grundvattenre-surser. Kartorna producerades mellan 1971 och 1992 och bygger på fältundersökningar, där man bl.a. bestämt riktningar för grundvattenströmmar, identifierat grundvattendelare och storleksbe-stämt grundvattenmagasin. Denna serie har ersatts av kartor i serien An och finns endast som tryckt produkt.
Serie An innehåller grundvattenkartor i skala 1:50 000. Kartan har producerats kommunvis med samma syfte som för serie Ag. Kartorna framställdes efter fältundersökningar, där man bl.a. be-stämt strömningsriktningar, identifierat grundvattendelare och bedömt uttagsmöjligheter. Den kommunala grundvattenkartan trycks inte utan kan beställas på cd, med tillhörande beskrivning, eller som utskrift i skala 1:50 000. Avgränsningar och bedömningar finns även tillgängliga i data-basmiljö.
Under år 2004 påbörjades utvecklingen av den modell som idag gäller vid SGU:s hydrogeologiska kartering. Modellen omfattar bl.a. avgränsning av grundvattenmagasin och tillrinningsområden, identifiering av anslutande ytvattensystem, bedömning av grundvattnets strömningsriktning m.m.
I och med den nya undersökningsmodellen frångicks det kommunvisa undersökningsområdet och fokusering sker idag på utvalda grundvattenmagasin. Samtliga avgränsningar och bedömningar inlagras i den hydrogeologiska databasen vid SGU. Därutöver framställs en skriftlig beskrivning av respektive magasin som är tillgänglig på SGU:s webbplats.
Från 2005 samlas utgivningen av SGU:s kartor och beskrivningar inom olika ämnesområden i den gemensamma serien K. Vanliga skalor är 1:50 000, 1:100 000, 1:200 000, 1:250 000 och
1:1 miljon, med separata beskrivningar alternativt beskrivning på kartan.
SGI Publikation 14
Från SGU kan man i mån av tillgång även erhålla kopior på fältkartor som använts som underlag för jordartskartorna. Dessa är ofta i skala 1:10 000 (ekonomiska kartor) eller 1:20 000 och kan ge en mera detaljerad bild av jordarternas utbredning.
Mera information kan erhållas från SGU:s webbplats. Här finns också möjlighet att skapa egna kartor i pdf-format i den s.k. kartgeneratorn. Vidare kan man via länken Geolagret finna vissa be-skrivningar och allt fler tillgängliggörs efterhand. Databaser kan beställas från SGU:s kundtjänst.
7.2.2 Arkivstudier
I regel kan kommunens tidigare inventeringar och karteringar av nedlagda deponier utgöra en första utgångspunkt. En rikstäckande inventering utfördes i början av 1990-talet. Underlagsmaterial kan också finnas på länsstyrelsen eller på kommunens tekniska kontor, miljökontor eller på plan- och byggavdelningen. Information kan t.ex. finnas i form av gamla tillstånd, tillståndsansökningar, inspektionsrapporter, avslutningsplaner, foton, klagomål och förelägganden. Vid inventeringen kan man behöva gå långt tillbaka i tiden. Kommunernas centralarkiv är då den viktigaste källan. Proto-koll och protoProto-kollsbilagor från hälsovårdsnämnd, kommunalnämnd och drätselkammare i tidigare landskommuner och städer kan ge värdefulla uppgifter om numera bortglömda deponier. Bland det som kan finnas i hälsovårdsnämndens inkommande handlingar är förste provinsialläkarens inspekt-ionsberättelser som ofta innehåller redogörelser för förhållandena på dåtida deponier. Provinsiallä-karens handlingar kan också sökas på länsstyrelsen där provinsialläkaren arbetade. Det kan också finnas användbara uppgifter bland kommunalingenjörens eller stadsingenjörens äldre handlingar.
Man bör även undersöka om verksamhetsutövaren har äldre eller nyare ritningar över deponin. Det kan också finnas rapporter beträffande geotekniska undersökningar. Av speciellt intresse är ritning-ar över ledningritning-ar, diken och dräneringssystem, pumpanordningritning-ar eller bassänger. Ledningritning-ar kan vara svåra att lokalisera på plats och kan ibland utgöra direkta transportvägar för föroreningar.
Det är viktigt att även samla information om vilka industrier som har funnits i närområdet under deponins drifttid. Detta kan ge värdefull information om vilka typer av avfall som kan ha depone-rats. Förutom arkivstudier så kan gamla telefonkataloger vara till hjälp för att finna denna informat-ion. Länsstyrelsernas databas över potentiella förorenade områden, det s.k. EBH-stödet, kan också vara en värdefull informationskälla.
Fakta om vattenförekomster som berörs kan finnas i t.ex. skyddsbestämmelser och kan ge platsspe-cifik kunskap om förhållandena.
7.2.3 Flygfoto
Flygfoton är ofta ovärderliga hjälpmedel för att bestämma ett upplags utbredning. En snabb över-blick över ett område kan man få genom olika kartsökningstjänster (Länsstyrelsens webbplats, Gula Sidorna, Hitta.se, Eniro, m.fl.) Äldre flygbilder kan erhållas från Lantmäteriet men även hos berörd kommun. Förutom byggnader och avgränsningen av deponin vid tiden då flygfotot togs kan man ibland, beroende på flyghöjd och upplösning, se var eventuella olje- och slamlaguner varit belägna. Ibland kan man också urskilja olika upplag, t.ex. av tunnor. På flygfoton kan man även se körvägarna som kan ge upplysning om var det äldsta/yngsta avfallet kan ha deponerats.
Tidsserier av flygfoton ger mycket information om förändringar över tiden även om deponier sällan är belägna på de platser där fotografering utförts från låg höjd så att bra upplösning erhållits. Metria eller Lantmäteriet kan, med utgångspunkt från flygfoton, koordinatsätta en viss del av deponin (t.ex. en ledning, en oljelagun eller en bränngrop) som man är intresserad av. Det kan vara dyrt men ovärderligt vid en eventuell provtagning.
SGI Publikation 14
7.2.4 SGU:s Brunnsarkiv
Brunnsarkivet innehåller data från 1976 och framåt. I brunnsarkivet lagras brunnsuppgifter som insamlats enligt Lagen om uppgiftsskyldighet (SFS 1975:424, SFS 1985:245). Brunnsarkivet inne-håller uppgifter från drygt 300 000 brunnar och växer med ca 25 000 brunnar varje år. Separata databaser med uppgifter om källor och om grundvattnets beskaffenhet finns också i arkivet, liksom ett manuellt arkiv med utredningar om grundvattenförhållanden. Arkivuppgifterna används flitigt, både som praktisk upplysning till allmänhet och brunnsborrare och för forskningsändamål, t.ex. vid statistiska bearbetningar.
Direkt ur brunnsdatabasen (som är tillgänglig på SGU:s webbplats) kan man få uppgifter om:
brunnens läge (kommun, fastighet, koordinater och ibland relativ angivelse i förhållande till byggnader)
datum för borrning
totaldjup
djup till berg
bottendiameter
användning (värme/kyla, dricksvatten etc.)
kapacitet uttryckt som liter per timme (anges inte alltid).
Det går också att få ut borrprotokoll från SGU som kan innehålla information om lagerföljden.
Brunnsarkivet innehåller normalt inte uppgifter om grävda brunnar.