Upplevelse

Den översta grafen visar på hur kamsport upplevdes i förhållande till fakulteterna.

Bland de vid samhällsvetenskapliga fakulteten gick det att utläsa att 47.6%

ansåg att det var underhållande medan 21.7% ansåg att det var obehagligt att se på.

Bland de respondenter som tillhörde den humanistiska fakulteten var det lika många som ansåg att det var underhållande som obehagligt, 38.9%. På medicinska fakulteten var merparten neutralt inställda, 39.5%, i förhållandet mellan underhållande och obehagligt var det relativt lika. Vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten svarade huvuddelen, 52.9%, att kampsport var en underhållande sport att åskåda. Det gjorde procentuellt att teknisk-naturvetenskapliga fakulteten var den fakulteten med störst intresse för sporten, dock så var det den fakultet som till antalet var minst representerad i undersökningen.

I den andra grafen studerades sambandet mellan kön och inställning gentemot kampsport. Andelen av de respondenter som betraktade kampsport som underhållande var 61 % av männen positivt inställda men endast 23.3% av kvinnorna delade den uppfattningen. Åsikten att kampsort var obehagligt var det fler kvinnor (33.3%) än Den sista grafen granskas hur upplevelsen av kampsport förhåller sig till ålder på respondenterna. Bland respondenterna mellan åldern 18-23 år svarade 46.6% att kampsport var underhållande medan 32.9%

var neutralt inställda till underhållningsvärdet av kampsport. I åldersfördelningen mellan 24-29 var det 38.1% som svarade att kampsport var underhållande medan 28.6 % var neutralt inställda. I de andra ålderspannen var det ett för litet urval för att svaren skall vara av statistisktvärde.

81 Se bilaga 3.7.2

Figur 5.7

Figur 5.8

Figur 5.9

29 5.3 Underhållningsvärde

I de kommande graferna ser vi vilken sport som var mest underhållande att se på och vilka sporter som var mest underhållande i förhållande till hur kampsport upplevs, med det kan samband urskiljas mellan olika sportintressen och respondenternas benäghet att mer eller mindre vilja åskåda ett MMA-event. Den sjätte frågan i undersökningen var angående vilken sport som respondenten ansåg var mest underhållande att åskåda.

Bollsporter i form av exempelvis fotboll och ishockey var den typ av sport med största underhållningsvärde

för båda könen. Av respondenterna var det 62.7% av männen och 49.2% av kvinnorna som tyckte bollsporter var mest underhållande. Den sport som utlästes som den näst mest underhållande bland kvinnor att se på var prestationsporter, med 23.7%. Hos männen observerades att kampsorter kom på en andra placering med 18.6%. Den sport som var klart minst populär hos båda könen var strategisporter. Det fanns ett signifikant samband mellan dessa variabler⁸².

Vi kan i grafen bredvid förvissa oss om att de som svarat att bollsporter var det mest underhållande att titta på generellt hade en positivare inställning gentemot bollsportsåskådare också kunde vara potentiella kampsports konsumenter. Vi konstaterade att det fanns ett samband mellan vilken sport som föredrogs och hur kampsport upplevs⁸³.

82 Se bilaga 3.8.1

83 Se bilaga 3.8.2

Figur 5.10

Figur 5.11

30 5.4 Betalningsvilja

Det första som gick att konstatera från frågan vad respondenterna var villiga att betala för att åskåda ett MMA-event var att båda könen uppvisade en stor ovilja att betala mer än 200 kr för sporten. Det svåra var att veta om det var 0 kr som ville betalas eller 200 kr. Till denna fråga är det mer intressant att studera hur många som är villiga att betala mer än 200 kr.

Av diagrammet gick det att konstatera att 11.8% av de kvinnliga respondenterna är villiga att betala över 200 kr och av de manliga respondenterna var motsvarande siffra 24.1%.

Vidare gick det att konstatera att det inte fanns en betydande skillnad mellan fakulteterna och deras betalningsvilja. De flesta har uppgett att de endast var villiga att betala mellan 0-200kr. De medicinstuderande tenderade att vara något mer villiga att betala mer än 200 kr (23.7%). Den samhällsvetenskapliga fakulteten var näst mest villig att betala mer är 200 kr, (15.6%).

5.5 Betraktning

Frågan om hur respondenterna helst såg sport blev uppdelad i svarsalternativen; på plats, framför TV, på en bar/dylikt, över Internet och annat. Från denna fråga gick det att se hur respondenterna helst åskådade sport. Ur ett genusperspektiv gick det att utläsa att kvinnor (45.8%) föredrog att se sport hemma medan männen (56.1%) helst såg sport på plats. En intressant iakttagelse är att det endast var kvinnor som ansåg att de helst såg sport på en bar eller dylikt. Vi kunde från dessa variabler urskilja ett

signifikant samband mellan kön och åskådningsform⁸⁴.

84 Se bilaga 3.10

Figur 5.12

Figur 5.13

Figur 5.14

31

5.6 Kommunikation

I dagens samhälle med ett flertal medier att tillgå för att inhämta information ansåg vi att det var av värde att skåda hur respondenterna gick tillväga för att hitta information om sportevenemang. Det vi fann var att båda könen helst valde att använda Internet som sin primära källa för att skaffa information, fast männen i något större utsträckning, (67.8% mot kvinnornas 40,6%). Den källa som kom tvåa var att skaffa information från familj och vänner, vilket kvinnor (27.1%) gjorde något mer än männen (17 %). Det fanns ett könsrelaterat samband mellan hur information inhämtades⁸⁵.

5.7 Första kontakten

På frågan hur respondenterna först kom i kontakt med MMA kunde vi utläsa att merparten av de svarande kom i kontakt med MMA via vår undersökning, sammanlagt var det 56.7% av kvinnorna och 28.8% av männen. Männen kände till MMA i relativt stor utsträckning från TV, 35.6%.

Anledningen till att ett antal personer hade vetskap om MMA innan vår undersökning kan vara på grund av att TV4 Sport sänder MMA på sena kvällar från Nordamerika, främst UFC. En del av respondenterna hade skaffat sig kunskap och medvetenhet om

MMA med hjälp av Internet, vilket går i linje med frågan ovan. I förhållandet kön och hur respondenterna kom i kontakt med MMA finns det ett signifikant samband⁸⁶.

85 Se bilaga 3.11

86 Se bilaga 3.12

Figur 5.15

Figur 5.16

32

5.8 Tillåtenhet

MMA är som tidigare nämnts endast tillåtet om arrangören söker särskilda tillstånd. Om en öppnare lagstiftning tillämpades skulle förmodligen fler evenemang kunna anordnas. Majoriteten av respondenterna tyckte att MMA borde vara tillåtet med en väldigt hög andel hos båda könen. Männen var dock något positivare än kvinnorna med 79,7% för och endast 20,3% mot. Kvinnorna kom inte långt efter med 60 % för och 40 %

Även fakulteterna var övergripande positiva till att MMA borde vara tillåtet i Sverige. Samhällsvetare visade sig dock vara generellt mer positiva med hela 78,3% för och endast 21,7% mot. Den mest negativa gruppen var medicinarna med 60,5% för och 39,5% mot.

Sammanfattningsvis kan ändå konstateras att tillhörighet till någon specifik fakultet inte borde påverka inställningen till MMA i någon större utsträckning, mer än att samhällsvetare var marginellt mer positiva och medicinare något mer negativa än majoriteten.

I åldersspannet mellan 18-23 år svarade 69.9% att de ansåg att MMA borde vara tillåtet medan 30.1% svarade att den inte tyckte att MMA borde vara tillåtet i Sverige. Mellan 24-29 år svarade 71.4%

av respondenterna att MMA borde vara

33

Vi granskade även om det fanns ett förhållande mellan hur kampsport upplevs och om MMA vore tillåtet. Av de respondenter som ansåg att kampsport var underhållande tyckte 40.3% att det borde vara tillåtet medan endast 1.6% ansåg att det inte borde vara tillåtet. Hos dem som ansåg att kampsport var obehagligt ansåg 17.7% att det inte borde vara tillåtet medan 7.6% ansåg att det borde vara tillåtet. Det kan fastställas att de som tyckte att kampsport var underhållande också var mer för att en lättare lagstiftning skulle tillämpas på kampsport i Sverige. Här fanns ett signifikant samband.⁸⁸

5.9 Motiv

Kvinnor och män ofta har olika preferenser när det kommer till sport och underhållning, så även MMA. Bland kvinnorna så var att uppleva showen (11,2 %) och den sociala faktorn (9,5 %) de starkaste motiven. Dock så var de kvinnliga respondenterna relativt ointresserad att åskåda MMA på plats med ointresserade med endast 22,4% som ej hade något motiv för att åskåda MMA. Det fanns ett signifikant samband mellan variablerna⁸⁹.

Eftersom MMA är en så kontroversiell produkt så är det även intressant att se vilka motiv som respondenterna skulle kunna ha för att inte vilja åskåda ett MMA event. De kvinnliga respondenterna var betydligt mer känsliga när det gällde våldet, 24,1

% hade det som främsta motiv i

34

ointresse med hela 31 % mot männens 19 %. Männen visade sig dock vara betydligt mer priskänsliga än kvinnorna med hela 29,3% som tyckte det var för dyrt mot kvinnornas 10,3 %.

Det något underliga utfallet där lika många män som kvinnor (27,6 % vardera) ansåg sig intresserade överenstämmer inte helt och hållet med föregående graf, denna avikelse kan dock tolkas som att vissa respondeter svarade som de hade motiv både för och emot medans andra respondenter endast svarade att de hade ett motiv för eller emot och kryssade in ”inget motiv”

på den frågan där de inte hade något motiv.

Från den samhällsvetenskapliga fakulteten svarade de flesta att de var intresserade, 33.3%. 13.3% åskåda ett MMA-event var att det var för dyrt, medan 23.5% ansåg att våldet var stötande och 11.8%

tyckte att det var etiskt oförsvarbart. Vid den medicinska fakulteten var merparten intresserade (32.4%), tätt följt av ointresse (29.7%) och att våldet var stötande (24.3%). Hos respondenterna från den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten var motiven jämnt fördelade mellan intresse, för dyrt, ointresse och att våldet var stötande, (23.5% på vardera).

5.10 Kännedom

Vetskapen om kampsport var mycket större än vad författarna hade kunnat tänka sig. Hela 42 % av respondenterna kände till både UFC och MMA. Endast 3,4 % av respondenterna kände bara till MMA, vilket i förhållande till att 16,8% kände till UFC men inte MMA tyder på att UFC som koncept är betydligt mer välkänt än själva sporten

35

dock så finns det definitivt ett samband mellan kännedomen om UFC och MMA. Detta samband kan möjligen förklaras med att UFC ofta är inkörsporten till MMA. Förhållandet mellan UFC mot MMA är signifikant⁹⁰.

På frågan om vilken respondenterna först kom i kontakt med (UFC eller MMA) så visade det sig att sporten var i rejält underläge mot företaget, 52,2% av respondenterna kom först i kontakt med UFC mot 10,4% som först kom i kontakt med MMA. Inte så överraskande så framgick också från denna fråga att ungefär lika många respondenter som på föregående fråga inte hade kommit i kontakt med MMA eller UFC innan denna undersökning.

90 Se bilaga 3.15

Figur 5.25

36 5.11 Logistisk regression

För att öka förståelsen om vilka faktorer som påverkar benägenheten till att uppskatta kampsport försökte vi konstruera en logistisk regression⁹¹. Konstanten blev således frågan om hur respondenterna upplevde att se på kampsport där endast de respondenter som ansåg att det var obehagligt eller underhållande var med (det neutrala svarsalternativet kodades bort på grund av att konstanten behövde vara nominal). De oberoende variablerna som vi valde var variabler vilket vi trodde (om ett specifikt utfall inträffade) skulle öka chansen för att respondenten skulle uppskatta kampsport. Kön valdes eftersom männen tenderade att vara mer positiva till kampsport än kvinnorna. Vi valde kännedomen om UFC och MMA som oberoende variabler eftersom vi trodde att ökad vetskap om sporten möjligen bidrog till uppskattningen av kampsport. Slutligen valde vi frågan om respondenterna tyckte MMA borde vara tillåtet i Sverige då vi trodde att ett positivt svar möjligen kunde gå hand i hand med benägenheten att uppskatta kampsport.

Den logistiska regressionen visade dock inte på ett tillräckligt signifikant samband mellan hur respondenterna upplevde att se på kampsport (”Hur upplever du att se på kampsport?”, utan de neutrala svaren) och deras kön, vetskap om MMA, vetskap om UFC, och om de tyckte att MMA borde vara tillåtet i Sverige, för att formeln skulle kunna tillämpas rent praktiskt. Vi konstruerade den logistiska regressionen enligt överstående upplägg med tanke på hur fördelningen såg ut när vi skapade graferna där vi trodde att skillnaderna var tillräckligt stora för att ge ett signifikant samband, dock var fallet inte så. Korrelationen mellan de oberoende variablerna var alldeles för stor för att alla variabler i ekvationen skulle kunna bidra till den logistiska regressionen⁹².

Classification Table(a)

91 Anderson, D R et al (2006) Statistics for Business and Economics, Thomson Learning European Edition, s.

597 - 606

92 Se bilaga 2.17

37

6. ANALYS

I det sjätte kapitlet analyseras svaren från empirin. De tendenserna som kan urskiljas mellan kön, fakultet och ålder analyseras för att utröna om det finns något segment som kan tänka sig att vara mer eller mindre benägna till att se på kampsport.

Kapitlet syftar till att ge läsaren en större inblick i de svaren vi fick ut genom enkäten och hur de kan kopplas till valda teorierna.

38 6.1 Vilken är målgruppen för MMA?

Att utföra en segmentering innebär att hitta de segment som kommer att vara bäst lämpade att vända sig till. Segmentering innebär också att i sökandet efter de mest attraktiva segmenten urskilja de segment som ter sig vara mindre attraktiva. Segmentering kan göras utifrån i stort sett vilka variabler som helst, både bakgrundvariabler och andra variabler. Att anknyta till produkten är dock väldigt viktigt då bakgrundsvariabler i sig inte säger någonting om produkten.

Det visade sig att åldersfördelning var relativt fokuserad på en yngre målgrupp, då medelåldern och median båda låg runt 23 år samt att 60 % av deltagarna var mellan 18 och 23 år. Detta kom att betyda att de data som insamlades var väldigt fokuserad till ett potentiellt yngre segment, detta kan både ses som en fördel och en svaghet då MMA generellt tenderar att locka en yngre publik samtidigt som möjligheten att urskilja potentiella äldre segment blev betydligt svårare. Det visade sig dock (i samklang med vad vi trodde) att de yngre segmenten i relativt stor utsträckning fann kampsport underhållande, hela 47 % (34 st.) respondenter i ålderspannet 18 till 23 år fann kampsport underhållande. I nästa ålderspann, 24 till 29 år, var det också en lejonpart som var av samma åsikt, hela 38 % (16 st.). ⁹³ Utifrån dessa data kan konstateras att de yngre respondenter finner kampsport väldigt underhållande. Dock så är det svårt att se om de äldre åldersspannen då så få respondenter av de åldrarna var med och kan därför inte uteslutas som ett potentiellt segment. Även respondenternas inställning till frågan om MMA borde vara tillåtet i Sverige var övervägande positiv i de yngre åldrarna. Hos ålderspannet 18 till 23 så var 70 % (51 st.) för och i ålderspannet 23 till 29 var hela 71 % (30 st.) för ⁹⁴. Dessa tendenser visar också på de yngre segmentens positiva inställning till MMA och kampsport.

Bakgrundsvariabeln kön fördelade sig slumpmässigt oerhört jämnt mellan man och kvinna, med 60 kvinnor och 59 män.⁹⁵ Könsvariabeln blev därför talande för hur det potentiella segmentet var fördelat. Utifrån frågan om hur respondenterna upplevde att se på kampsport så framgick det att männen fann kampsport oerhört mycket mer underhållande än kvinnorna.

Hela 61 % av de manliga respondenterna fann det underhållande i förhållande till kvinnornas 23 % ⁹⁶. Könsfördelningen på frågan om MMA borde vara tillåtet i Sverige så gick det även där att urskilja att männen var något mer positiva än kvinnorna till MMA. Männen visade sig också vara mer benägna att betala mer än kvinnorna för att åskåda ett MMA-event, 22 % av männen ansåg sig villiga betala 200 till 400 kr vilket är ungefär dubbelt så många som kvinnorna⁹⁷. Tendensen är definitivt klar, men det bör dock poängteras att kvinnorna i många frågor inte var långt efter männen.

Religionsvariabeln visade sig vara av mindre användning i denna undersökning då majoriteten av respondenterna uppfattade sig som ”ej troende” eller kristna. Endast två respondenter med islam som religion deltog i undersökningen vilket är för få respondenter för att dra några slutsatser om det segmentet. Förutom de nämnda religionerna så redovisade respondenterna ingen annan religiös tillhörighet. Skillnaderna mellan ”ej troende” och kristna var även så liten så några slutsatser rörande religionsuppfattnings påverkan gentemot inställningen till MMA inte gick att urskilja⁹⁸. En möjlig anledning till att skillnaderna mellan ”ej troende” och

39

kristna var så små tros kunna vara det faktum att många svenskar föds som medlem i den svenska kyrkan. På så sätt kan många se sig som kristen utan att egentligen vara troende vilket får resultatet mellan de olika grupperna att likna varandra.

Att akademiska studier har sin påverkan på individen är en uppfattning som delas av båda författarna. Frågan är dock på vilket sätt studierna påverkar och om det har någon inverkan på intresset för MMA? Upplevelsen av att se på kampsport var väldigt olika beroende på fakultet.

Humanisterna hade lika många respondenter som ansåg det var obehagligt som underhållande, samt en minoritet som var neutralt inställda. Naturvetarna och samhällsvetarna var mest positiva till kampsport då majoritet av respondenterna i de båda fakulteterna fann det underhållande att se på. En annan likhet mellan de två var att antalet som upplevde obehag i samband med kampsport var väldigt få. Medicinarna var den grupp som visade minst intresse, dock så var de inte bara negativa då majoriteten var neutralt inställda.⁹⁹ Ingen betydande skillnad gick att se mellan fakulteterna när det gällde hur mycket de skulle kunna tänka sig att betala för att åskåda MMA, studenterna är dock som tidigare nämnts inte en så speciellt köpstark grupp.

Ett annat intressant tillägg till det potentiella segmentet var att se om åskådare hos andra sporter var mer eller mindre benägna att uppskatta MMA. Vi ställde därför frågan om vilka sporter respondenterna ansåg var mest underhållande att titta på mot frågan om hur de upplevde att titta på kampsport.¹⁰⁰ Först och främst så såg vi att 93 % av respondenterna som ansåg att kampsport var den mest underhållande sporten även ansåg att kampsport var underhållande att titta på, de resterande sju procent var neutralt inställda till hur de upplevde kampsport. Respondenterna som ansåg att bollsporter var mest underhållande ansåg också i väldigt stor utsträckning att de upplevde kampsport som underhållande, hela 48 % hade den uppfattningen. Även respondenterna som ansåg att strategisporter var mest underhållande upplevde i väldigt stor utsträckning att kampsport var underhållande, dock så var de antalet respondenter som ansåg att strategisporter var mest underhållande väldigt få, vilket gör att resultatet inte är speciellt talande. Varken åskådarna av prestationssporter eller skidsporter var speciellt förtjusta i kampsport, med endast 10 % av de respondenter som ansåg att prestationssporter var mest underhållande ansåg att de upplevde kampsport som underhållande. Hos dem som ansåg att skidsport var mest underhållande var det inte en enda respondent som upplevde kampsport som underhållande. Upptäckten att åskådare till bollsporter tenderade att också uppskatta kampsport var väldigt intressant. En möjlig förklaring till detta kan vara att kampmomentet och spänningen är gemensamma nämnare hos dem båda.

I samma anda som det är viktigt att urskilja potentiella segment är det också viktigt att se vilka motiv som är av störst betydelse för åskådarna. Det är viktigt att både belysa de motiv som i störst utsträckning lockar med MMA samt de som får respondenterna att inte vilja åskåda. Det visade sig att kvinnor och män hade något olika preferenser när det kom till att åskåda MMA. Kvinnorna visade det största ointresset med hela 45 % som svarade att de inte fann något motiv till att se MMA, dock var det en del kvinnor som ansåg att upplevelsen och den sociala faktorn kunde vara lockande. Den sociala faktorn visade sig inte speciellt avgörande för männen, då den endast låg på 9 % av respondenternas främsta motiv. Männen visade istället att upplevelsen var det i särklass viktigaste motivet för att åskåda MMA med hela 45 % av svaren, dock så var intresset för sporten också ett väldigt viktigt motiv med

99 Se Bilaga 3.7.1

100 Se Bilaga 3.8.2

40

21 % av svaren. ¹⁰¹ Detta säger oss att motiven mellan könen definitivt skiljer sig, dock bör

21 % av svaren. ¹⁰¹ Detta säger oss att motiven mellan könen definitivt skiljer sig, dock bör