Inom upplevelse och effekter av lärande framkom att deltagarna även såg effekten av att förbättra patientsäkerhetskulturen vilket upplevdes utvecklande ifrån att deltagare initialt varit nervösa och rädda för att vara individuellt granskade sågs utveckling mot trygghet i en förbättrad patientsäkerhetskultur där systemfel söktes istället för fokus på individen som gjort fel. Resultatet svarade mot det önskvärda arbetsfokuset i enlighet med National Health Services rapport An organisation with a memory (Donaldson et al., 2000).
Resultatet visade också att det gamla tankesättet med individuellt skuldbeläggande levde kvar initialt och behövde påtalas och bevisas med ISS-övningarna. Jepson et al. (2014) redovisade i sin observationsstudie på två år att systemfel var huvudproblemet vilket även framkommer tydligt i flera resultatartiklar (Jung et al., 2016; Patterson et al., 2012;
Zimmermann et al., 2015). I dessa resultatartiklar beskrevs exempelvis brister i CRM- kunskap och roller. Personalen/deltagarna hade inte övat i ledarskap och följarskap då rutiner runt detta inte var förankrat i verksamheten.
Stresstest av organisation
I studien av Jung et al. (2016) framkom flertalet flaskhalsar i organisationen av verksamheten när denna stresstestades med ett katastrofscenario. Även flertalet andra systembrister såsom brister i utarbetade rutiner blev tydliga med ISS-övningen. Här fungerade ISS som en katalysator i hela organisationen. Författaren ser fler möjligheter med att använda ISS för analys av verksamheten, exempelvis för att se hur en
akutmottagning fungerar vid omorganisationer. Kommunikation
På gruppnivå i teamarbete och teamsamarbete fanns flera resultatartiklar som tittade på kommunikation. I dessa studier sågs behovet av att inom teamen öva ledarskap och följarskap och frågor som uppkom var: Hur gör vi och vad behövs för att få goda ledare och goda följare? (Härgestam et al., 2013; Härgestam et al., 2016; Patterson et al., 2012; Wheeler et al., 2013). Tydligt i flera av de ingående studierna var att det förelåg ett samband med att en auktoritär ledare hindrar teamets potential och att en för svag ledare kan inbjuda till informella ledare och då uppstår mer förvirring än klarhet. Området
ledarskap förklaras av SSF och SLS (2017) i deras beskrivning av olika svårigheter i team. Problem kan uppstå om det föreligger konkurrens om ledarskap och i teamtanken betonas att ett tillåtande klimat med lärande i teamet behövs.
Ledarskap och följarskap
I ingen av resultatartiklarna diskuterades hur man bygger, stöttar och övar en bra struktur i teamen för bra ledarskap och bra följarskap. Den studie som kom närmast var
samtalsanalysen av Gundrosen et al. (2016) där de uppmärksammade hur kommunikationen i teamet ledde till olika aktiviteter.
Deltagarna beskrev att de uppfattade viss kommunikation som information vilket gav en situationsmedvetenhet i teamet. Andra delar i kommunikationen upplevdes som repetition och kontroll vilket ledde till korrigerande aktiviteter och detta gav ytterligare
situationsmedvetenhet. I denna ISS-övning framkom att den jämlike ledaren tog vara på kunskap från alla kategorier av deltagare i teamet. Den jämlike ledaren skulle kunna sägas använda Demings PDSA- cykel i teamet. Hen planerar att något skall ske med patienten och meddelar detta högt (Plan), hen ber om utförande av teamet (Do), hen studerar effekten tillsammans med teamet (Study) och hen agerar på effekten med hjälp av teamet (Act). Tillsammans kan teamet utföra flera PDSA-cykler parallellt som de parallella aktiviteter som visades i samtalsanalysen av Gundrosen et al. (2016).
27
Hela teamets kompetens togs tillvara då ledaren re evaluerade högt och inbjöd
teammedlemmarna att delta med svar. Med denna typ av jämlikt ledarskap och följarskap fanns även möjligheten att koppla på patienten och eventuellt dess anhöriga. Det skulle kunna vara nästa steg som Glickman et al. (2016) talar om som en framgångsfaktor. Även Vincent et al. (2017) skrev i sin studie om att vården behöver ta ett steg framåt med att se helheten runt patienten och engagera patienten och dess närstående, även på
akutmottagningar (Vincent et al., 2017). Direkt återkoppling
Flera av resultatartiklarna (Gardner et al., 2013; Gundrosen et al., 2014; Jung et al., 2016; Patterson et al., 2012; Steinemann et al., 2011; Wheeler et al., 2013; Zimmermann et al., 2015) hade videofilmning och direkt debriefing efter ISS-övningen vilket gav deltagarna möjlighet att som Nielsen och Roback (2012) påtalade, direkt uppleva en gynnsam patientsäkerhetskultur och inte bara teoretiskt prat. Författaren av denna studie undrar om inte ISS kan vara ett steg i att påverka i den egna verksamheten genom att visuellt
tydliggöra att eventuella organisatoriska förutsättningar behöver förändras. Petrosoniak et al. (2016) diskuterade behovet av motståndskraftiga system och att lärandet är kopplat till kontexten av erfarenheterna där ISS har en nyckelroll.
Interprofessionellt lärande
Vad som krävs för att få till ett interprofessionellt lärande med ISS fanns beskrivet i flera av de ingående studierna (Gardner et al., 2013; Härgestam et al., 2016; Kessler et al., 2015; Paltved et al., 2017; Patterson et al., 2012; Steinemann et al., 2011; Walsh et al., 2017; Wheeler et al., 2013; Zimmermann et al., 2015).
Där ISS gett god kvarstående effekt har det funnits utbildade faciliterare och väl
genomtänkta scenarier med direkt påföljande utvärdering. I resultatartikeln av Gundrosen et al. (2014) jämfördes deltagares inlärning. De hade två grupper, en grupp med teoretisk utbildning och en grupp med praktisk utbildning. Därefter testades de båda grupperna med en ISS-övning där de skulle visa vad de kunde av de utlärda riktlinjerna. Här framkom att det förekom många brister i bägge grupperna. Detta resultat stöds av Flemings (1995) teorier om lärstilar. Fleming beskriver att det inte finns ett inlärningssätt som passar alla, olika personer har olika inlärningspreferenser. Fleming skriver att vi inte är dumma, vi har bara har olika preferenser för inlärning vilka är: att titta/ visualisera, att lyssna, att läsa själv/anteckna och att känna/praktisera.
Negativa resultat
I de resultatartiklar som inte fick positiva resultat av ISS- övningarna (Gundrosen et al., 2014; Miller et al., 2012) har det dels saknats delar av ovanstående positiva faktorer, dels saknats aktiv implementering kopplad till ISS-övningen. Forskarna i dessa resultatartiklar har inte beskrivit om verksamhetscheferna deltog aktivt.
Det fanns ej heller beskrivet om verksamheterna hade utsett särskilda personer till att hålla liv i förändringen. Berry et al. (2016) och Verbeek-Van Noord et al. (2014) förklarar att ledningens stöd och engagemang är av största vikt för att få till en bestående förändring. Tiden påverkar
Tiden var viktig, att det inte tog för lång tid av arbetsdagen att gå ifrån och öva och att debriefing skedde direkt i anslutning till ISS-övningen. Deltagarna uppskattade att frågor kunde tas direkt så att koppling direkt till lärandet kunde ske. Självskattningsinstrument som Team Monitor Tool implementerades i en av studierna visades ha gynnsam effekt på teamet och inlärningen.
28
Det upplevdes att skattningsinstrumentet fungerade som en direkt feedback (Zimmermann et al., 2015). Författaren tror att på en akutmottagning så är tiden en inte alltför obetydlig faktor, den kan påverka personalens tillfällen att gå ifrån och öva.
Att återkommande korta övningar gav bättre effekt än längre mer sällan förekommande övningar beskrevs i flera resultatartiklar (Wheeler et al., 2013; Patterson et al., 2012; Steinemann et al., 2011; Zimmermann et al., 2015). I några resultatartiklar har det efterfrågats hur deltagarnas arbetsdag påverkades av att gå ifrån på ISS-övning. Det framkom att deltagarna upplevde att deras arbetsdag påverkades minimalt (Wheeler et al., 2013; Patterson et al., 2012). Författaren till denna litteraturöversikt undrar då om inte ISS kan vara en möjlig utbildnings- och förbättringsåtgärd i vardagen på en akutmottagning som dessutom kan minska patientsäkerhetsriskerna.
Delaktighet i utveckling av patientsäkerhet
Akutmottagningar var beskrivna som verksamheter där hög risk finns för att fel begås vilket stämmer med författaren av denna studies erfarenheter. Dessutom fanns det väldigt få studier gjorda på akutmottagningar i Sverige och dess personals kunskap om
patientsäkerhetsrisker. En relativt ny intervjustudie gjord på två akutmottagningar beskriver många risker på akutmottagningarna bland annat kopplade till flöden och
crowding som ökade riskerna. Resultatet i intervjustudien visade att personalen behöver bli involverade i utvecklandet av patientsäkerhetsprocedurer för att öka kunskapen om
riskfaktorer. Dessutom behöver personalen engageras i att identifiera strategier i hur patientsäkerheten kan upprätthållas under ökande till hög arbetsbelastning (Källberg, Ehrenberg, Florin, Östergren & Göransson, 2017).
Slutsats
Slutsatsen var att ISS-övningar kan se väldigt olika ut och användas till olika syften. Genom att delta i ISS-övningar och därigenom finna patientsäkerhetsrisker kan personalen aktivt föreslå förändringar för en mer patientsäker vård. Därigenom utvecklas även
patientsäkerhetskulturen bland personalen och då finns goda förutsättningar för systemförändringar. Det interprofessionella lärandet i teamövningar med ISS gav en individuell utveckling som kan påverka inte bara flöden utan även ge ökad trygghet i yrkesrollen vilket bägge främjar patientsäkerheten på akutmottagningen.
Klinisk tillämpbarhet
Genom användning av ISS-övningar på akutmottagningen kan personalen att öva sina roller i team och därmed förbättra både teamkommunikation och teamsamarbete. Delar av teamkommunikation handlar om ledar- och följarkommunikation, vilka om dessa stärks så kan situationsmedvetenheten i olika teamhändelser öka och därigenom förbättras även teamsamarbetet vilket är av vikt på en akutmottagning där flöden och händelser behöver vara relativt snabba. Resultatet i denna litteraturöversikt kommer att presenteras på arbetsplatsträffar och diskuteras med verksamhetsansvarig ledning för hur resultatet kan användas till ISS-övningar. Författarens önskan är att införa regelbundet återkommande ISS-övningar både för larmteam för att öva kommunikation och samarbete, men även för mindre team i verksamheten. Dels för att tydliggöra patientsäkerhetsrisker i vardagsarbetet och dels för att höja kunnandet hos personalen individuellt, genom att ta draghjälp av det interprofessionella lärandet som ISS kan bidra med.
Intressant vore att göra en egen pre- post mätning av hur patientsäkerheten kan förbättras med ISS och om ytterligare områden av patientsäkerhet framträder.
29
REFERENSER
Aebersold, M. & Tschannen, D. (2013). Simulation in Nursing Practice: The impact on patient care. The Online Journal of Issues in Nursing, 18(2). doi:
10.3912/OJIN.Vol18No02Man06
Aiken, L. H., Sloane, D. M., Bruyneel, L., Van den Heede, K., Griffiths, P., Busse, R., … Sermeus, W. (2014). Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries: a retrospective observational study. The Lancet, 383(9931), 1824-1830. doi: 10.1016/S0140-6736(13)62631-8
Australasian College for Emergency Medicine (2018). Access Block. Hämtad den 16 maj från https://acem.org.au/Content-Sources/Advancing-Emergency-Medicine/Better- Outcomes-for-Patients/Access-Block
Bernstein, S. L., Aronsky, D., Duseja, R., Epstein, S., Handel, D., Hwang, U., …Asplin, B.R. (2009). ED crowding and patient outcomes: The effect of emergency department crowding on clinically oriented outcomes. Journal of Academic Emergency Medicine, 16(1), 1-10. doi 10.111/j.1553-2712.2008. 00295.x
Berry, J. C., Davis, J. T., Bartman, T., Hafer, C.C., Lieb, L. M., Khan, N. & Brilli, R. J. (2016). Improved safety culture and teamwork climate are associated with decreases in patient harm and hospital mortality across a hospital system. Journal of Patient Safety. Advance online publication. doi: 10.1097/PTS.0000000000000251
Breitkreutz, K. R., Dougal, R.L. & Wright, M.C. (2016). How do simulated error experiences impact attitudes related to error prevention? Society for Simulation In Healthcare, 11(5), 323-333. doi: 10.1097/SIH.0000000000000174
Camargo, C., A., Tsai, C-L., Sullivan, A., Cleary, P., D., Gordon, J., A., Guadagnoli, E., …Blumenthal, D. (2012). Safety climate and medical errors in 62 US emergency
departments. Annals of Emergency Medicine, 60(5), 555-563. doi: org./10.1016/j.annemergmed.2012.02.018
Cambridge Dictionary. (2017). Hämtad den 6 december 2017, från: https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/in-situ
CODEX. (2010). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad den 6 december 2017, från: https://www.codex.vr.se/regler.sthlm
Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, B., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P.,
…Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Journal of Nursing Outlook, 55(3), 122-131. doi: 10.1016/j.outlook.2007.02.006
Cunningham, S., Foote, L., Sowder, M. & Cunningham, C. (2017). Interprofessional education and collaboration: A simulation-based learning experience focused on common and complementary skills in an acute care environment. Journal of Interprofessional Care, 2017(1-4). doi: 10.1080/13561820.1411340
David, L. (2007). Experiential Learning (Kolb, D.A.). Learning Theories. Hämtad från: https://www.learning-theories.com/experiential-learning-kolb.html.
30
Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. (4., [utök.] utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Donaldson, L., Appleby, L., Boyce, J., Buckley, M., Drife, J., Firth-Cozens, J., …Vincent, C. (2000). An organisation with a memory: report of an expert group on learning from adverse events in the NHS. Hämtad från
http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/20130105144251/http://www.dh.gov.uk/prod_c onsum_dh/groups/dh_digitalassets/@dh/@en/documents/digitalasset/dh_4065086.pdf Duff, B. (2012). Creating a culture of safety by coaching clinicians to competence. Journal of Nurse Education Today, 33(2013), 1108-1111. doi: 10.1016/j.nedt.2012.05.025
Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Öhlén, J. (Red.). (2015). Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur.
Endacott, R., Bogossian, F. E., Cooper, S. J., Forbes, H., Kain, V. J., Young, S. C. & Porter, J. E. & First2act Team (2014). Leadership and teamwork in medical emergencies: performance of nursing students and registered nurses in simulated patient scenarios. Journal of Clinical Nursing, 24, 90-100, doi: 10.1111/jocn.12611
Erichsen, S. & Haddleton, E. (2011). Tidig upptäckt och behandling för vuxna och barn. Uppsala: Kliniskt Träningscentrum, Akademiska sjukhuset.
Fleming, N.D. (1995). I'm different; not dumb. Modes of presentation (VARK) in the tertiary classroom. In Zelmer, A. (Ed.). Research and Development in Higher Education, Proceedings of the 1995 Annual Conference of the Higher Education and Research
Development Society of Australasia. (Volume 18, pp. 308 – 313). New Zeeland: HERDSA. Flowerdew, L., Brown, R., Russ, S., Vincent, C. & Woloshynowytch, M. (2011). Teams under pressure in the emergency department: an interview study. Journal of Emergency Medicine, 2011. doi: 10.1136/emermed-2011-200084
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur. Friberg, F. (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbete. Lund: Studentlitteratur.
Friedman, S., Provan, D., Moore, S. & Hanneman, K. (2008). Errors, near misses and adverse events in the emergency department: What can patients tell us? Canadian Journal of Emergency Medicine, 10(5), 421-427, doi: 10.1017/S1481803500010484
Gardner, A. K., Ahmed, R. A., George, R. L. & Frey, J. A. (2013). In situ simulation to assess workplace attitudes and effectiveness in a new facility. Society for Simulation in Healthcare, 8(6). doi: 10.1097/SIH.0b0133e31829f7347
Glickman, S. W., Mehrotra, A., Shea, C. M., Mayer, C., Strickler, J., Pabers, S., …Schulman, K.A. (2016). A patient reported approach to identify medical errors and improve patient safety in the emergency department. Journal of Patient Safety, Advance online publication. doi: 10.1097/PTS.0000000000000287
31
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nursing Education Today, 24(2), 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Griffey, R. T., Schneider, R. M., Sharp, B. R., Pothof, J. J., Hodkins, S., Capp, R., …Adler, L. M. (2017). Description and yield of current quality and safety review in selected US academic emergency departments. Journal of Patient Safety, Advance online publication. doi: 10.1097/PTS.0000000000000379
Gundrosen, S., Solligård, E. & Aadahl, P. (2014). Team competence among nurses in an intensive care unit: The feasibility of in situ simulation and assessing non- technical skills. Journal of Intensive and Critical Care Nursing, 30(6), 312-317. doi:
10.1016/j.iccn.2014.06.007
Gundrosen, S., Andenäs, E., Aadahl, P. & Thomassen, G. (2016). Team talk and team activity in simulated medical emergencies: a discourse analytical approach. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 24(135). doi: 10. 1186/s130049- 016-0325-1
Harolds, J. (2015). Quality and safety in health care, part 1: Five pioneers in quality. Clinical Nuclear Medicine, 40(8), 660-662. doi: 10.1097/RLU.0000000000000877. Higginson, I., Kehoe, A., Whyatt, J., & Smith, J. E. (2017). The 4-hour standard is a meaningful quality indicator: correlation of performance with emergency department crowding. European Journal of Emergency Medicine, 2017(24), 25-28. doi:
10.1097/MEJ.0000000000000417
Hirshon, J. M., Risko, N., Calvello, E. J. B., Stewart de Ramirez, S., Narayan, M., Theodosis, C. & O´Neill, J. (2013). Health systems and services: the role of acute care. Bull World Health Organ, 2013(91), 386-388. doi:
http://dx.doi.org./10.2471/BLT.12.112664
Hultin, M., Jacobsson, M., Brulin, C. & Härgestam, M. (2016). Kunskap och
kommunikation är en ledares plattform: tvärvetenskaplig studie av traumateamövningar visar betydelsen av verbal och icke-verbal kommunikation. Läkartidningen, 113(9), 1-4. Hämtad från: http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-
oversikt/2016/09/Kunskap-och-kommunikation-ar-en-ledares-plattform/
Härgestam, M., Hultin, M., Brulin, C. & Jacobsson, M. (2016). Trauma team leaders´non verbal communication: video registration during trauma team training. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 24(37). doi: 10.1186/s13049- 016-0230-7
Härgestam, M., Lindkvist, M., Brulin, C., Jacobsson, M. & Hultin, M. (2013).
Communication in interdisciplinary teams: exploring closed-loop communication during in situ trauma team training. BMJ Open, 3(10). doi: 10.1136/bmjopen-2013-003525
Härgestam, M., Lindkvist, M., Brulin, C., Jacobsson, M. & Hultin, M. (2016). Trauma teams and time to early management during in situ trauma team training. BMJ Open, 6(1). doi: 10.1136/bmjopen-2015-009911
32
Inspektionen för vård och omsorg [IVO]. (2015). Hur står det till med våra
akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion. Hämtad från:
http://www.ivo.se/publicerat-material/rapporter/hur-star-det-till-med-vara- akutmottagningar/
Inspektionen för vård och omsorg [IVO]. (2016). Tillsynsrapport 2016: De viktigaste iakttagelserna inom IVO:s tillsyn och tillståndsprövning för verksamhetsåret 2016. Hämtad från: https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter- 2017/tillsynsrapport-2016.pdf
Institute of Medicine. (2001). Crossing the Quality Chasm: A New Health System for the 21st Century. Washington DC: National Academy Press.
Jakobsson, U. (2011). Forskningens termer och begrepp -en ordbok. Lund: Studentlitteratur.
Jepson, Z. K., Darling, C. E., Kotkowski, K. A., Bird, S. B., Acre, M. W., Volturo, G. A. & Reznek, M. A. (2014). Emergency department patient safety incident characterization: an observational analysis of the findings of a standardized peer reviewed process. BMC Emergency Medicine, 14(20). doi:10.1186/1471-227x-14-20
Jones, F., Podila, P. & Powers, C. (2013). Creating a culture of safety in the emergency department: The value of teamwork training. The Journal of Nursing Administration, 43(4), 194-200. doi: 10.1097/NNA.0b013e31828958cd
Jung, D., Carman, M., Aga, R. & Burnett, A. (2016). Disaster preparedness in the emergency department using in situ simulation. Advanced Emergency Nursing Journal, 38(1), 56-58. doi: 10.1097/TME.0000000000000091
Kessler, D. O., Walsh, B., Withfill, T., Gangadharan, S., Gawel, M., Brown, L. & Auerbach, M. (2015). Disparities in adherence to pediatric sepsis guidelines across a spectrum of emergency departments: a multicenter cross-sectional observational in situ simulation study. The Journal of Emergency Medicine, 50(3), 403-415. doi: 10.
1016/j.jemermed.2015.08.004
Kobayashi, L., Patterson, M. D., Overly, F. L., Shapiro, M. J., Williams, K. A. & Jay, G. D. (2008). Educational and research implications of portable human patient simulation in acute care medicine. Journal of Academic Emergency Medicine, 15 (11), 1166-1174. doi: 10.1111/j.1553-2712.2008. 00179.x
Kohn, L.T., Corrigan, J.T., & Donaldson, M.S. (2000). (Eds). To Err Is Human: Building a Safer Health System. Washington, D.C.: National Academies Press.
Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK225182/
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.
Källberg, A-S., Ehrenberg, A., Florin, J., Östergren, J. & Göransson, K. (2017).
Physicians´ and nurses´ perceptions of patient safety risks in the emergency department. International Emergency Nursing, 2017(33), 14-19. doi: 10.1016/j.ienj.2017.01.002
33
Lang, S., Garrido, M., V., Heintze, C. (2016). Patients´ view of adverse events in primary and ambulatory care: a systematic review to assess methods and the content of what patients consider to be adverse events. Bio Med Central Family Practice, 17(6), doi: 10.1186/s12875-016-0408-0
Liebowitz, J. (1999). Knowledge management handbook. Boca Raton: CRC Press Littlewood, K, E. (2011). High fidelity simulation as a research tool. Best Practice & Research Clinical Anesthesiology, 25(2011), 473-487. doi: 10.1016/j.bpa.2011.08.001 Masiello, I. & Mattsson, A. (2017). Simuleringsträning ger ökad kunskap och bättre
färdigheter – men osäkerhet råder avseende klinisk nytta då många studier brister i evidens. Läkartidningen, 114, 1-5. Hämtad från:
http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/DY/%5bETDY%5d/ETDY.pdf
Miller, D., Crandall, C., Washington, C. & McLaughlin, S. (2012). Improving teamwork and communication in trauma care through in situ simulations. Academic Emergency Medicine, 19(5), 608-612. doi: 10.1111/j.1553-2712.2012. 01354.x
Moen, R. D., Nolan, T. W. & Provost, L. P. (2012) Quality improvement through planned experimentation, 3Edition. [ePub]. Hämtad från:
http://eaststemcell.com/files/storage.cloud.php?id=MDA3MTc1OTY2Mg== Nationalencyklopedin [NE]. (2017). Hämtad den 7 december 2017, från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/simulering Nielsen, P. & Roback, K. (2010). Implementering, kunskap och lärande – en
begreppsmässig plattform. Nielsen (Red.). Implementering – teori och tillämpning i hälso- och sjukvård. (51-70) Lund: Studentlitteratur.
Nielsen, P., Nygren, M. Öhrn, A. & Roback, K. (2012). Patientsäkerhet svårt att uppnå, svårt att värdera. Läkartidningen, 109(20-21), 1028-1031. Hämtad från:
http://ww2.lakartidningen.se/ltarkiv/2012/temp/pda41118.pdf
Olds, D. M., Aiken, L. H., Cimiotti, J. P. & Lake, E. T. (2017). Association of nurse work environment and safety climate on patient mortality: A cross-sectional study. International Journal of Nursing Studies, 74(9), 155-161. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2017.06.004.
Paltved, C., Bjerregard, A. T., Krogh, K., Juul Pedersen, J. & Musaeus, J. (2017). Designing in situ simulation in the emergency department: evaluating safety attitudes amongst physicians and nurses. Advances in Simulation, 2(4). doi: 10.1186/s41077-017- 0037-2
Patterson, M. D., Blike, G. T. & Nadkarni, V. M. (2008). In Situ Simulation: Challenges and Results. In K. Henriksen, J. K., Battles & M. A., Keyes et al. (Eds.), Advances in patient safety: New directions and alternative approaches (vol. 3: Performance and Tools). Rockville: Agency for Healthcare Research and Quality.
Patterson, M.D., Geis, G.L., Falcone, R.A., LeMaster, T. & Wears, R. L. (2012). In situ simulation: detection of safety threats and teamwork training in a high-risk emergency department. BMJ Quality and Safety, 22(6), 468-477. doi: 10.1136/bmjqs-2012-000942
34
Petrosoniak, A., Auerbach, M., Wong, A. H. & Hicks, C. M. (2016). In situ simulation in emergency medicine: Moving beyond the simulation lab. Emergency Medicine
Australasia, 29(1). doi: 10.1111/1742-6723.12705
Pham, J, C., Alblaihed, L., Cheung, D, S., Levy, F., Hill, P, M., Kelen, G, D., …Kirsch, T. D. (2014). Measuring patient safety in the emergency department. American Journal of Medical Quality, 29(2), 99-104.doi: 10.1177/1062860613489846. Epub 2013 May 31. Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Walkins.
Riksrevisionen [RiR]. (2015). Patientsäkerhet – har staten gett tillräckliga förutsättningar