början ville ge sken av att så inte var fallet. Nio av de tio intervjupersonerna svarade först att det inte spelade någon roll om mötesplatsen var öppen för båda könen eller inte. Efter att vi ställt mer verksamhetsrelaterade frågor där fest, träning med mera uppkom ändrades inställningen hos kvinnorna. Till detta kopplar vi Goffmans teori gällande de främre och bakre regionerna. Vid framträdanden i den främre regionen är agerandet mer anpassat och kontrollerat än i den bakre regionen varpå vi hänvisar kvinnornas första svar till de främre regionerna. Om vi ser till Tehusets främre regioner skulle vi vilja påstå att de består av de utrymmen som utgör den så kallade scenen i vardagens teater och representerar platsen för den korrekt spelade rollen, hit räknas salar som till exempel klassrum, datasal och kök. Platserna där träning, festligheter och förtrogna samtal hålls vill vi hänvisa till de bakre regionerna som kan liknas vid bakom kulisserna. Här har kvinnorna en öppen och avslappnad jargong och de spelade rollerna läggs åt sidan. Vår tolkning är att kvinnorna upplever det positivt att det inte finns män på Tehuset. Om kvinnorna mot förmodan skulle dela mötesplatsen med män skulle de främst kunna tänka sig att göra det under de stunder då de går in i den korrekt spelade rollen. Vid de mer avslappnade och förtroliga stunderna vill de inte ha män närvarande.
28
7.2 Skulle kvinnorna besöka Tehuset om mötesplatsen var öppen för båda
könen?
Nio av de tio kvinnorna uppgav att de skulle besöka Tehuset vare sig det fanns män där eller inte. Men intervjupersonerna uttrycker tydligt att deras deltagande i aktiviteter skulle begränsas. Vissa av kvinnorna menar att de inte skulle delta i varken festligheter eller träning. Så gott som alla var överens om att samtalsstunderna skulle förändras och inte vara lika öppna som de är i nuläget. Vår tanke är att begränsningen är en påföljd av kvinnornas bakgrund. Varje besökare på Tehuset bär med sig ett bagage av erfarenheter. Av de tio kvinnorna som intervjuades var det tre som berättade att de tidigare utsatts för misshandel i nära relation. En av kvinnorna uttryckte oro för sin dotter. En annan berättade om speciella poliser som på öppen gata misshandlar kvinnor som enligt dom inte är korrekt klädda. Åtta av tio anförde att de flesta kvinnor i deras ursprungsländer saknar frihet och är både förtryckta och styrda. En av intervjupersonerna framhöll att en kvinna från hennes hemland är styrd genom hela livet. Först av sina föräldrar och sedan av sin man. Detta tillkännagivande verkar dessutom genomsyra merparten av de intervjuade kvinnornas upplevelser. Kvinnornas erfarenhet av män består till stor del av känslor som oro, rädsla, förakt, smärta och förtryck. Vi vill åter dra en parallell till rollteorin och teamframträdandet. Samspelet i en grupp är viktigt och teamet är beroende av hur var och en spelar sin roll. En felspelande teammedlem kan sabotera framförandet för hela gruppen både på och utanför scenen. Vi hävda att om en man skulle delta i Tehusets aktiviteter skulle kvinnorna utgå från sina tidigare erfarenheter av män och förutsätta att denna skulle sabotera den befintliga teatern.
7.3 Finns det ett behov av en mötesplats enbart för invandrarkvinnor?
Utifrån den studie vi har gjort anser vi att invandrarkvinnor har ett behov av en mötesplats utan män. Likt svaren på uppsatsens två andra frågeställningar speglar, anser vi att kvinnor från andra kulturer behöver en mansfri mötesplats för att utvecklas och våga ta del av ett samhälle med jämställda värderingar. Tehuset genomsyras av omsorgsetik som främst är kopplad till kvinnor. Vi fick känslan av att detta är en plats för tolerans, omsorg, trygghet, medkänsla och samhörighet något som kan kopplas till modrande och mödrande. Vi anser att denna form av mötesplats är viktig. Den hjälper
29 kvinnorna till egenomsorg och välmående. Vi har dessutom en teori om att exempelvis inlärning språk främjas av en god och trygg miljö.
Möjligheten finns att vi hade fått andra svar om vi använt andra intervjupersoner. Och frågan är om samtalet skulle varit mer ingående hos de intervjupersoner som inkluderade tolk om denne inte hade varit nödvändig. Vårt intryck var ändå att kvinnorna kändes väldigt avslappnade och ärliga under intervjuerna.
En framtida studie inom ämnet skulle kunna vara att inkludera alla kvinnor på Tehuset. Studien skulle även kunna upprepas för att se om svaren förändrats. En annan aspekt skulle kunna vara att vända på undersökningen och utföra den i en SFI-klass. För att se om kvinnorna som i nuläget studerar med män skulle önska en studiegång enbart för kvinnor.
Vi har upplevt vårt undersökningsområde väldigt intressant då kvinnornas sätt att tänka känns väldigt långt ifrån vårt eget. Vi har med detta insett vilken stark påverkan den kulturella och sociala bakgrunden har i våra liv.
30
8 Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka behovet av en samlingsplats utan män för invandrarkvinnor. I vår uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data och information har samlats in genom observation och intervjuer som har behandlat behovet av avskildhet för kvinnor utifrån invandrarkvinnans perspektiv. I intervjuerna använde vi oss av en intervjuguide. Av de trettio invandrarkvinnor som kontinuerligt vistas på Tehuset intervjuades tio. Syftet var att ge en inblick i kvinnornas behov av att få umgås med andra kvinnor utan mäns närvaro och utifrån kvinnornas egna perspektiv.
De teoretiska utgångspunkterna vi utgick från kan ses som social integration. Vi fokuserade på Carol Gilligans omsorgsetik och Erving Goffmans rollteori. Vårt resultat visade att det finns ett behov för de intervjuade kvinnorna att vistas i ett sammanhang utan mäns närvaro. Trots att kvinnorna till en början hade svårt att medge att de helst vistas på Tehuset utan mäns närvaro, blir det tydligt att kvinnorna inte skulle socialisera och delta i Tehusets aktiviteter i samma utsträckning om män var närvarande. På Tehuset skapas ett socialt nätverk som består av kvinnor med olika bakgrund, ålder, religion och från olika familjekonstellationer vilket också har en positiv inverkan på socialisationsprocessen i Sverige.
31
Källförteckning
Brante, Thomas, Andersen, Heine & Korsnes, Olav (red). (2001) Sociologiskt lexikon. Stockholm: Natur och kultur.
Castles, Stephen. et al, Integration: mapping the field, Oxford: Centre for Migration and Policy Research and Refugee Studies Centre for the Home Office, 2002. [2018-03-23] Castles, Stephen. Globalization, ethnic identity and the integration crisis, Ethnicities, 11:1, 2011, ss. 23-26. DOI: 10.1177/14687968110110010204. [2018-03-23]
Fors, Soheila och Bergensten, Ingalill. (2014) Kärleken blev mitt vapen. Örebro: Libris Gilligan, Carol. (1985) Med kvinnors röst: psykologisk teori och kvinnors utveckling. Stockholm: Prisma
Goffman, Erving. (2014) Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. Lund: Studentlitteratur
Göteborgsposten
http://www.gp.se/kultur/musik/mansfria-festivalen-anordnas-i-göteborg-1.4840571 [2018-03-27]
Heberlein, Ann. (2014) Etik, människa, moral, mening. Stockholm: Bonniers förlag Holme, Magne och Krohn Solvagn, (2006) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och
kvantitiva metoder. Lund: Studentlitteratur.
Jämställdhetsmyndigheten
www.jamstalldhetsmyndigheten.se/-oss/om-myndigheten/ [2018-04-05]
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lantz, Annika (2013) Intervjumetodik, Lund: Studentlitteratur Migrationsverket
www.migrationsverket.se/om-migrationsverket/statistik.html [2018-04-05]
Regeringen. Mashial, Sami. Tf. Pressekreterare hos barn-, äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér (11/10 2017) Sverige är bäst på jämställdhet
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/10/sverige-bast-i-eu-pa-jamstalldhet/ [2018-03-23]
Steinberg, John (2015) Humanistiskt ledarskap lönar sig. Eldsjälsförlaget (E-bok) Trost, Jan (2009) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
32 Bilaga 1: Frågeformulär