Upplever lärarna att användandet av digitala verktyg stöder matematiska

Min studies resultat visar att digitala verktyg ökar variationen och möjligheterna i

matematikundervisningen, eftersom lärarna upplever att kompetensutveckling inom digital kompetens skapar möjligheter att variera undervisningen och utveckla pedagogisk

matematikundervisningen (TPK). Trots svårigheter att arbetade med digitala verktyg, kan lärarna anpassa innehållet i de olika programmen som eleverna behöver arbeta med (TK). Studien visar att användningen av digitala verktyg är mer utvecklad i Geometri, eftersom de digitala verktygen ger en stor hjälp i ritningen och också sparar tid för läraren, vilket ger

henne/honom mer möjlighet att förklara och hjälpa eleverna I andra avsnitt av undervisningen är den roll digitala verktyg har begränsad. Lärare tycker att elever lär sig bättre med digitala verktyg och har en högre nivå än de som inte lär sig med digitala verktyg. Lärarna tänker att digitala verktyg hjälper elever att utveckla deras begreppsförmågan, procedurförmågan, problemlösningsförmågan och modelleringsförmågan i matematikämnet. Fördelarna med att använda digitala verktyg med tanke på lärarna som deltar i enkäten är att de underlättar arbete, sparar tid och ger större och snabbare tillgång till information.

När eleverna inte har tillräcklig kunskap om de digitala verktygen kommer det att krävas lång tid att få dem att bli en naturlig och givande del i lärandet. En annan negativ aspekt är att digitala verktyg kan distrahera eleverna och ger en möjlighet för elever att engagera sig i andra saker som finns tillgängliga med hjälp av datorn och mobiltelefonen.

11 SLUTSATS

Studiens resultat visar att lärarna är väl bekanta med innehållet i materialet de lär ut (C). De planerar sina lektioner baserat på detta innehåll. Mångfalden av användningen av digitala verktyg indikerar lärares tekniska förmåga (T). Resultaten visar att det finns 10 av 15 lärare som har elever som slutför sina uppgifter med hjälp av de digitala verktygen. Resultaten visar i vilken utsträckning lärare är kunniga i undervisningsmetoder (P) och hur mycket använder lärarna dem. Den anmärkningsvärda utvecklingen av elever inom flera fält indikerar att lärare arbetar inom de tre kunskapsområdena, och överlappningen mellan dessa områden leder naturligtvis till tillgång till det fjärde fältet (kunskap om innehållet Utbildningsteknologi) (TPCK), men lärarna gör detta i olika proportioner och detta beror på flera orsaker, varav det viktigaste är den digitala kunskaperna för lärare och elever, så det är absolut nödvändigt för berörda parter som Skolverket att arbeta för att höja nivån för både elever och lärare i användningen av digitala verktyg för att vara mer användbara i utbildningen.

I min studie framhåller lärarna att de använder digitala verktyg, men i varierande grad. De flesta av lärarna tänker att digitala verktyg kan användas för alla delar av

matematikundervisningen och dessutom anses de vara lätta att använda, tillgängliga och gratis, medan några lärare tror att deras elever inte behöver mer än miniräknare för att slutföra sina uppgifter. På samma gång ser några lärare att det är mycket avancerade matteverktyg som tar lång tid för eleverna innan de faktiskt förstår och använder matteverktyget.

Den nya typen av kalkylatorer har många bra funktioner och kan hantera det mesta, men när det gäller användbarhet är det en stor investering. Grafikräknarna har också tydliga gränser. Det är baserat på ett lättanvänt gränssnitt för elever och har tydliga skärmbegränsningar. I vissa fall behöver inlärning ta tid för att befästas och få det djup som behövs och digitala verktyg riskerar att öka tempot i frekvens av mental distraktion för elever i lektioner så lärarna måste ha en bra kontroll i deras lektioner. Redan den enklaste miniräknaren riskerar att minska motivationen för att lära sig huvudräkning och eftersom matematikkunskap i högsta grad är något som formas i huvudet är detta en nackdel. Slutligen är det i huvudsak matematik som vi måste lära oss, inte specifika verktyg.

TPACK ger oss tre kunskapsområden att tänka på: Teknik, pedagogik och kunskap om innehåll. Att ordna dessa tre kategorier i ett diagram hjälper oss att se de fyra områden som skapas i Mishra och Koehlers (2006) ram. Dessa integrerade kunskapsformer är pedagogisk innehållskunskap (PCK), teknisk innehållskunskap (TCK), teknisk pedagogisk kunskap (TPK) och teknisk pedagogisk innehållskunskap (TPACK).

Som lärare vill vi designa lektioner baserade på hur eleverna bäst kan lära sig vårt specifika kursmaterial. Därför måste vi tänka på:

- PCK “representerar en kunskapsklass som är central för lärarnas arbete och som vanligtvis inte kommer att innehas av ämnesexperter som inte undervisar eller lärare.

- TCK är hur tekniken påverkar innehållet.

- TPK belyser området där teknik och pedagogik påverkar varandra. Att införliva teknik i klassrummet orsakar ofta en förändring i hur materialet lärs ut.

- TPACK Teknologisk pedagogiskt innehåll Kunskap: Representerar en kunskap som är central för lärarnas arbete med teknik. Detta område visar att alla dessa tre

kunskapsuppsättningar påverkar varandra, att var och en är viktig och att vi måste ta hänsyn till alla tre för att ha en effektiv inlärningsmiljö.

Vi måste integrera teknik i innehållet och pedagogiken i våra klassrum. Integrationen hjälper våra elever att lära sig mer effektivt. Mishra och Koehler föreslår att TPACK bör vägleda läroplanutveckling och lärarutbildning. För att tillämpa TPACK på våra klassrum nu. TPACK bör ändra hur vi planerar våra dagliga lektioner.

För det första: Välj de lärandemål som vi kommer att arbeta den specifika dagen eller lektionen.

För det andra: Välj en aktivitetstyp. Aktivitetstypen är pedagogiken eller hur ska eleverna lära sig innehållet.

För det tredje: Välj tekniker som kommer att stödja aktivitetstypen och hjälper eleverna att lära sig.

Vi måste kombinera vår kunskap om ämnet med vår kunskap om hur vi undervisar. Med det ökande fokuserat på teknik måste vi också lära oss att kombinera teknik med vårt

ämnesinnehåll och vår pedagogik för att skapa en effektiv inlärningsmiljö. Så lärarnas kompetens måste utvecklas för att integrera digitala verktyg i undervisningen, men ansvaret för att utveckla lärarnas kompetens ligger på alla aktörer i skolsystemet och inte bara på lärarna. Därför bör skolan ha workshops för professionell utveckling där vi instrueras i användningen av viss programvara eller App och hur vi kan anpassa den till vårt klassrum. Jag hoppas att min studie kan inspirera lärare kring hur man kan arbeta digitalt i klassrummet. Studien visar på undersökningsmetoder och dess fördelar och nackdelar. Studien har bidragit till större insikt i hur presenterade beslut kan tas emot beroende på var de fattats och vilka förutsättningar som finns för att införliva dessa. Den Kunskap kring TPACK har gjort oss ytterligare medvetna kring vilka delar vi som lärare behöver hantera för att nå till just TPACK.

12 REFERENSER

Alexandersson, M., Linderoth, J. & Lindö, R. (2001). Bland barn och datorer: lärandets

villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.

Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Danmark: Open University Press. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i

undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare, Att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt

och vetenskaplig metodik: Repro 8 AB: Stockholm.

Erixon, P.-O. (2010). Svenskämnet i skärmkulturen. Litteraturvetenskap och didaktik. Umeå universitet, 40(3- 4), 153-163. Retrieved from:

http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tfl/article/view/512/486

Fleischer, H. (2013). En elev – en dator Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den

datoriserade skolan. Jönköping: TMG Tabergs AB. Retrieved from:

http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:663330/FULLTEXT01.pdf

Hylén, J (2013). Digitalisering i skolan en kunskapsöversikt. Stockholm: Ifous AB. Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Johansson. J,O (2007). Datorn i matematikundervisningen. Halmstad: Halmstad Högskolan. Retrieved from:

http://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:239578/FULLTEXT01.pdf Jönsson, P och Lingefjärd, T (2012). IKT i grund- och gymnasieskolans

matematikundervisning. Johanneshov: Studentlitteratur AB.

Lantz-Andersson, A. (2014). Lärare i den uppkopplade skolan. Stockholm: Gleerups Utbildning AB.

Moncada Linares, S., & Díaz Romero, C. (2016). Developing multidimensional checklist for evaluating lan- guage-learning websites coherent with the communicative approach: A path for the knowing-how-to-do enhancement. Interdisciplinary Journal of e-Skills and Lifelong

Learning, 12, 57-93. Retrieved from: http://www.ijello.org/V olume12/IJELLv12p057-

093Moncada2161.pdf

Mishra. P. & Koehler, M.J. (2006). Technological Pedagogical Content Knowledge: A

Framework for Teacher Knowledge. Michigan: Michigan State University. s 1017–1054.

Retrieved from: http://one2oneheights.pbworks.com/f/MISHRA_PUNYA.pdf

Nilsson, P. (2018). Developing primary teachers’ TPACK through Digital Didactic Design (D3). Atlanta: (NARST). Retrieved from:

https://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1270647/FULLTEXT01.pdf

Nilsson, P. & Karlsson, G. (2019) Capturing student teachers’ pedagogical content knowledge (PCK) using CoRes and digital technology, International Journal of Science Education, 41:4 419-447, DOI: 10.1080/09500693.2018.1551642: To link to this article:

https://doi.org/10.1080/09500693.2018.1551642

Parnes, P. (2015). IKT, digitalisering och datalogiskt tänkande i skolan, reflektioner och

tankar om var vi är nu och vart vi är på väg. s1100-3650. Luleå: Luleå tekniska universitet.

Retrieved from:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:977524/FULLTEXT01.pdf

Samuelsson, U. (2014). Digital (o)jämlikhet - IKT-användning i skolan och elevers tekniska

kapital. Doktorsavhandling. Jönköping: Högskolan i Jönköping. Retrieved from:

http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:681386/FULLTEXT01.pdf

Skolverket. (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2016). (ISBN : 978-913832691-6). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på̊ Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket. (2012). PISA 2012 - Digital problemlösningsförmåga hos 15-åringar i ett

internationellt perspektiv. (398). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på̊ Internet:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2014/pisa-2012---digital- problemlosningsformaga-hos-15-aringar-i-ett-internationellt-perspektiv

Skolverket. (2013). It-användning och it-kompetens i skolan. (386). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på̊ Internet:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65a598/1553964932070/pdf3005 .pdf

Skolverket. (2017). Digitalisering av de nationella proven. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på̊ Internet:

https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-

omraden/digitalisering/digitala-nationella-prov/digitalisering-av-de-nationella-proven Skolverket. (2019). Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. (476). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på̊ Internet:

https://www.skolverket.se/portletresource/4.6bfaca41169863e6a65d9f5/12.6bfaca41169863e6 a65d9fe?file=4041

Thullberg. P. (2009). Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns

utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser. Stockholm: skolverket. Tillgänglig på̊ Internet:

https://www.lun.gu.se/digitalAssets/1282/1282696_Redovisning_av_regeringsuppdrag.pdf Turkle. S (2012). Alone together: Why we expect more from technology and less from each

other. New York: Basic Books (AZ).

Regeringskansliet . (2017). Stärk digital kompetens i skolans styrdokument. Stockholm. : Regeringen. Tillgänglig på̊ Internet:

https://www.regeringen.se/contentassets/acd9a3987a8e4619bd6ed95c26ada236/informations material-starkt-digital-kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf

13 BILAGOR

13.1 Bilaga1

Enkät Frågor

Enkät om digitalisering i kola. Du kan kryssa på fler alternativ utom första frågan. 1. Hur länge har du varit verksam som lärare?

0-5 år 6-10 år mer än 10 år

2. På vilket program undervisar du? Barn- och fritidsprogrammet

Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet

Fordons- och transportprogrammet

Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet

Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet

Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet

Vård- och omsorgsprogrammet Ekonomiprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Humanistiska programmet IM programmet Övrigt:

3. Vilka digitala verktyg använder du i din undervisning? Dator Surfplatta Interaktiv tavla Projektor Digitalkamera Smarta telefoner Digitala läroböcker Övrigt:

4. Vilka kurser undervisar du i matematik? Matematik 1 Matematik 2 Matematik 3 Matematik 4 Matematik 5 Övrigt:

5. Vilka program/appar använder du? GeoGebra

MAT LAB

Microsoft Office (Word, Excel, PowerPoint, ...) Wolfram Alpha

Övrigt:

6. Hur bedömer du dina egna kunskaper i användning av digitala verktyg?

Professionella Mycket bra Bra

Grundläggande Dåliga

7. Mina elever löser arbetsuppgifter med hjälp av digitala redskap

Aldrig Alltid

8. Jag använder digitala verktyg vid genomgång och arbete med området "Aritmetik och

algebra"

Aldrig Alltid

9. Jag använder digitala verktyg vid genomgång och arbete med området "Geometri"

Aldrig Alltid

10. Jag använder digitala verktyg vid genomgång och arbete med området "Samband och

förändring"

11. Jag använder digitala verktyg vid genomgång och arbete med området "Sannolikhet och statistik"

Aldrig Alltid

12. Jag använder digitala verktyg vid genomgång och arbete med området "Problemlösning"

Aldrig Alltid

13. Jag upplever att eleverna lär bättre med hjälp av digitala verktyg