Upplysningar – Bransch

4.4.1 Upplysningar – kapitaliserande företag

Inledningsvis görs en genomgång av de obligatoriska upplysningarna i IAS 38 p. 118 och därefter redogörs de frivilliga upplysningarna i IAS 38 p. 21 och IAS 38 p. 57. I bilaga 4 återfinns en samlad figur av lämnade upplysningar.

4.4.1.1 Obligatoriska upplysningar

Tabell 5 visar frekvensen av publicerad information enligt IAS 38 p. 118. Kravet i IAS 38 p. 118e avser en avstämning av den internt upparbetade immateriella tillgångens redovisade värde och genomförda bedömningar under redovisningsperioden.

Tabell 5 indikerar att mängden obligatoriska upplysningar varierar stort mellan branscherna. Däremot påvisar tabell 5 även att det föreligger likheter, vilket visas i IAS 38 p.118a-b då dessa upplysningar är förekommande i årsrapporterna hos samtliga europeiska korsnoterade företag. Förhållandet gäller oberoende av bransch. Upplysningar om IAS 38 p. 118eviii är ej förekommande i årsrapporterna hos någon av de europeiska korsnoterade företagen. Av tabell 5 framgår det att den procentuella andelen har en tendens att minska, ur ett perspektiv där tabellen utläses i alfabetisk ordning ifrån IAS 38 p.118a till p. 118eviii. Avvikelser från denna tendens förekommer inom finansieringsbranschen under punkterna d och eiii. Likaså föreligger det liknande avvikelser för konsumtionsbranschen, dessa avser ei samt eiii.

Tab 4. Sambandet mellan nyttjandeperiod och slag av internt upparbetad immateriell tillgång samt branschtillhörighet.

Avvikelser likt dessa bidrar till att IAS 38 p. 118c-e inte lyckas överstiga mer än 50 procent, oberoende av branschtillhörighet.

Företag inom tjänstebranschen särskiljer sig från företag i övriga branscher eftersom europeiska korsnoterade företag inom branschen väljer att inte redogöra för upplysningarna i IAS 38 p. 118c-e. Basindustribranschen är snarlik tjänstebranschen eftersom de inte informerar om IAS 38 p.118e, endast 33,33 procent återger IAS 38 p. 118c-d. Kapitalvarubranschen är den bransch där nästan samtliga upplysningar lämnas förutom IAS 38 p. 118eviii. Iakttagelsen medför att branschen uppvisar sig ha, i jämförelse med studiens resterande branscher, högst procentuella andelar.

Ett flertal branscher däribland sjukvård, basindustri, tjänster och teknologi, har en låg procentuell andel vid upplysningar enligt IAS 38 p. 118. Orsaken till denna företeelse beror på att de europeiska korsnoterade företagen i sin finansiella redovisning väljer att blanda samman information gällande internt upparbetade immateriella tillgångar med övriga immateriella tillgångar. Koninklijke Philips²² och Nokia²³ anger exempelvis att den totala andelen ackumulerade avskrivningar (IAS 38 p. 118c) för internt upparbetade immateriella tillgångar tillsammans med resterande immateriella tillgångar. Ett annat exempel på sammanblandning är vid appliceringen av IAS 38 p. 118d, där bland annat Grifols²⁴, Pearsons PLC och Barclays PLC i vare sig resultaträkningen eller notapparaten anger vart gjorda avskrivningar belastar resultatet.

4.4.1.2 Frivilliga upplysningar

Tabell 6 visar hur de europeiska korsnoterade företagen frivilligt väljer att upplysa om IAS 38 p. 21 och IAS 38 p. 57 samt även huruvida bolagen inte väljer att lämna några upplysningar. Företag inom konsumtionsprodukts-, basindustri-, kapitalvaru-, sjukvårds- och tjänstebranschen väljer att skriva ut att de har efterföljt IAS 38 p. 21 vid sin bedömning om nedlagda utgifter kan aktiveras i rapporten över finansiell ställning. I motsats anger företag inom finansiering- och teknologibranschen sig inte vara villiga att lämna någon upplysning om hur bedömningen har genomförts enligt dessa rekvisit. Den förstnämnda, finansieringsbranschen, uppvisar att 83,33 procent av de europeiska korsnoterade företagen inte lämnar någon frivillig information angående sin bedömning.

Upplysningen om IAS 38 p. 57 appliceras till 100 procent av företagen inom branscherna konsumtionsprodukter och tjänster, medan företag inom sjukvårdsbranschen visar en andel på 50 procent. I övriga branscher är förekomsten av informationen i IAS 38 p. 57 hos de europeiska korsnoterade företagen mindre än en tredjedel av observationen inom varje bransch. Observationer gällande IAS 38 p. 57 återfinns i samtliga branscher förutom

22 Företag förekommande i studien, se bilaga 1. 23 Företag förekommande i studien, se bilaga 1. 24 Företag förekommande i studien, se bilaga 1.

Bransch IAS38p.21 IAS38p.57 Ingenskriveninformation

Basindustri 100,00% 33,33% 0,00% Finansiering 16,67% 16,67% 83,33% Kapitalvaror 100,00% 0,00% 0,00% Konsumtionsprodukter 100,00% 100,00% 0,00% Sjukvård 100,00% 50,00% 0,00% Teknologi 85,71% 28,57% 14,29% Tjänster 100,00% 100,00% 0,00% Frivilligaupplysningar

kapitalvaror där det går att uttyda att inga företag upplyser om denna. Ytterligare iakttagelser i tabell 6 är att IAS 38 p. 57 ej förekommer med en högre frekvens jämfört med IAS 38 p. 21.

4.4.2 Upplysningar kostnadsförande företag

Tabell 7 visar en genomgång av kostnadsförande företag som frivilligt utger upplysningar om varför bolagen inte anser sig kunna genomföra en aktivering av utgifter tillhörande utvecklingsfasen. Företag inom konsumtion- och teknologibranschen är unika i det avseendet att samtliga europeiska korsnoterade företag ej återger någon information avseende IAS 38 p. 21 samt IAS 38 p. 57. Företag inom teknologibranschen återger heller inga orsaker till varför utgifterna belastar resultatrapporten istället för möjligheten att erkännas i rapporten över finansiell ställning.

Erkännandekriterierna i IAS 38 p. 21 anses av branscherna vara den punkt som har störst betydelse till varför de europeiska korsnoterade företagen inte bedömer sig kunna aktivera utvecklingsutgifterna. Däremot är det inom konsumtions- respektive teknologibranschen brist på information om IAS 38 p. 21. Tabell 7 visar även att IAS 38 p. 57 endast tillämpas av basindustrin. Företag inom basindustribranschen väljer i sina årsrapporter att dela upp rekvisiten i punkten och säger sig därefter ha gjort en samlad bedömning av samtliga rekvisit i IAS 38 p. 57. Den samlade bedömningen ledde till att utgifter kostnadsfördes.

Upplysningar avseende orsak till kostnadsföring varierar mellan branscherna, då bland annat företag inom teknologi- och basindustribranschen inte lämnar någon information överhuvudtaget kring detta (tab. 7). Företag inom sjukvårdsbranschen särskiljer sig eftersom samtliga europeiska korsnoterade företag beskriver orsak för genomförd bedömning. Figur 9 illustrerar orsakerna till kostnadsföring i förhållande till branschtillhörighet. Ur observationerna har tre orsaker uttyds. Sannolika ekonomiska fördelar är den orsak som förekommer flest gånger och samtliga observationer är förekommande inom sjukvårdsbranschen. Det beror på att företagen ej kan uppskatta om registreringsmyndigheterna kommer att tilldela dem ett myndighetsgodkännande. Situationen anses därmed ha en inneboende risk och osäkerhet. En annan orsak till kostnadsföring är att företagen, inom finansiering- och konsumtionsproduktbranschen istället väljer att outsourca före insourcing. Detta ger en förklaring till konsumtionsbranschens nollvärden på IAS 38 p. 21 respektive IAS 38 p. 57, enligt tabell 7. Den sista orsaken är att företaget, inom finansieringsbranschen, ej väljer att aktivera hänförliga utvecklingsutgifter förrän ett kommersiellt bruk av produkter och processer.

Bransch Orsak IAS38p.21 IAS38p.57

Basindustri 0,00% 100,00% 100,00% Finansiering 66,67% 66,67% 0,00% Konsumtionsprodukter 25,00% 0,00% 0,00% Sjukvård 100,00% 100,00% 0,00% Teknologi 0,00% 0,00% 0,00% Frivilligaupplysningar