Sammantaget visar de fyra böckerna – de två svenska avhandlingarna, Frank Websters teoretiska översikt samt Sonia Livingstones och Leah Liev-rouws antologi – på intressanta tendenser i den samtida forskningen runt de nya medierna, eller mer allmänt de nya informations- och kommunikations-teknikerna. Mest intressant är, vilket också indike-rades i artikelns inledning, att de så tydligt markerar avstånd från det tidiga teoretiserandet omkring de nya medierna.
Borta är därför idéerna om nya medier som ska-pare av en ny kultur. Frank Webster vänder onekligen upp och ner på de allra flesta idéer i denna riktning med sin kritiska genomlysning av begreppet informa-tionssamhälle. Borta är även tankarna på de nya me-dierna som världsförändrare som gör våra etablerade begrepp och tankar om världen föråldrade. Till exem-pel så visar Robert Willim med all önskvärd tydlighet att det går utmärkt att förstå också den ”nya” världen med hjälp av etnologins tradiotionella, kultur-analytiska verktyg. Och borta är också förhoppning-arna på de nya teknikerna som självklara världsför-bättrare. Lars Ilshammar visar definitivt att det ligger en hel del politik och ideologi bakom de nya informa-tions- och kommunikationsteknikernas utveckling.
Kort sagt: utrymmet för att leka fria associatio-ner runt de nya teknikerna har starkt begränsats.
Hur ska det sammanhanget betraktas från en MKV-utgångspunkt: är det bra att det numera är de mer traditionella frågorna och perspektiven som är de dominerande på fältet? Ja, definitivt. För nu blir vad som redan varit tydligt yttermera uppenbart: medie- och kommunikationsvetenskapen, med sina samlade kunskaper om produktionen, konstruktio-nen och konsumtiokonstruktio-nen av symboliska former, är bättre skickad än de flesta discipliner att härbärgera studier om de nya medierna och deras sociala och kulturella betydelse.
Man skulle till och med – för att göra det extra tydligt – kunna dra det så långt som till att säga att medie- och kommunikationsvetenskapen är i posi-tion att helt enkelt bara göra den typen av studier som den brukar göra, men med ett tydligare fokus på de nya medierna, då skulle den vara som allra mest nyttig för forskningen om nya medier. Den lyxen är få andra ämnen förunnade på detta område. För den som är osäker på rimligheten i påståendet, eller fortfarande är osäker på exakt hur detta skulle gå till, kan James Slevins bok The Internet and
So-ciety (2000) rekommenderas. Den ger en inkörsport
till forskningsfältet som nog inte ens de mest tviv-lande medievetarna kan invända emot.
Dessvärre har ämnet fram tills nu varit relativt svagt representerat på fältet för de ”nya medierna”. Så här långt har framförallt andra samhällsvetare, till exempel statsvetare och sociologer, varit mer fram-trädande i diskussionerna, även om det så klart finns lysande undantag. Men också forskare som närmat sig de nya medierna från det systemvetenskapliga hållet har varit mer röststarka än medie- och kommunikationsvetare, och kanske alldeles särskilt på ett så traditionellt medievetenskapligt område som medier och demokrati (se t. ex. Ohlin, 1999; Ranerup, 2000; Grönlund, 2001). Man behöver inte
vara ämnesimperialist för att se nackdelarna i detta förhållande – ska frågor om medier och demokrati domineras av forskning som bottnar i flödessche-man och variabelanalyser?
”Helst inte”, måste väl svaret bli. Därför hoppas jag att denna översiktsartikel bidrar till att identi-fiera möjligheter. Möjligheter till fler medieveten-skapliga studier av de nya medierna med utgångs-punkt i traditionellt medievetenskapliga frågeställ-ningar. Då gör vi nämligen det befintliga, fortfarande framväxande forskningsfältet en stor tjänst.
Noter
1 . Kort om några begrepp: Begreppen de nya medier-na, ny informations- och kommunikationsteknik och IKT kommer i denna artikel att användas sy-nonymt, av flera skäl. Främst för att böckernas författare tenderar att använda dem på det sättet – alldeles särskilt de olika författarna i antologin
The Handbook of New Media. Men också för att
skapa en mer varierad språkanvändning. Med de olika begreppen syftar böckernas författare i första hand på datorer och internet, men ibland också på digitala medier i mer allmän bemärkelse. Om inget annat påpekas eller tydligt framgår av samman-hanget är det också i denna text datorer och inter-net som avses med de olika begreppen. Sporadiskt används också kortformen ”teknik”. I första hand i de fall där böckernas författare själva använder begreppet (se särskilt avsnitten om Ilshammars och Willims studier), men ibland också som en kortform för informations- och kommunikations-teknik.
2 . Delar av texterna om dessa böcker har tidigare publicerats som recensioner. Ett stort tack riktas därför till Sydsvenska Dagbladets kulturredaktion för tillåtelse att använda dem i detta sammanhang.
Referenser
Bell, D. (1973) The Coming of Post-Industrial Society:
A Venture into Social Forecasting. Penguine:
Pere-grine Books.
Castells, M. (1996/1999) The Information Age:
Economy, Society and Culture. Vol. 1: The Rise of the Network Society. Blackwell Publishers.
Castells, M. (1997/1999) The Information Age:
Economy, Society and Culture. Vol. 2: The Power of Identity. Blackwell Publishers.
Castells, M. (1998/1999) The Information Age:
Eco-nomy, Society and Culture. Vol. 3: End of Millen-nium. Blackwell Publishers.
Grönlund, Åke (2001) IT, dekomkrati och
medbor-garnas deltagande. Vinnova.
Haraway, D. (1991) Simians, Cyborgs and Women: the
Re-invention of Nature. Routledge.
Harvey, D. (1989) The Condition of Postmodernity: An
Enquiry into the Origins of Cultural Change.
Black-well.
Holmes, D. (1997) ‘Introduction: Virtual Politics – Identity and Community in Cyberspace’. I D. Hol-mes red. Virtual Politics: Identity and Community
in Cyberspace. Sage.
Ilshammar, L. & O. Larsmo (1999) net.wars: kampen
om nätet. Andra upplagan. Atlas.
Jones, S.G. red. (1994) CyberSociety:
Computer-Mediated Communication and Community. Sage.
Jones, S.G. red. (1997) Virtual Culture: Identity and
Communication in Cybersociety. Sage.
Jones, S.G. red. (1998) CyberSociety 2.0: Revisiting
Computer-Mediated Communication and Commu-nity. Sage.
Lash, S & J. Urry (1994) Economies of Signs and Space. Sage.
Livingstone, S. (2002) Young People and New Media. Sage.
McChesney, R. (1999) Rich Media, Poor Democracy:
Communication Politics in Dubious Times.
Uni-versity of Illinois Press.
Nygren, G. (2001) Medier och medborgare i den digitala
kommunen: en undersökning om lokal politisk kommunikation i medier och på kommunala webbplatser. Lic.avhandling. JMK.
Ohlin, T. (1998) Samhällsdialogen: kontakter mellan
medborgare och samhälle; nya former för politiskt deltagande.
Kommunikationsforskningsberedning-en (KFB): Fritze.
Poster, M. (1997) ‘Cyberdemocracy: internet and the public sphere’. I D. Porter red. (1997) Internet
Culture. Routledge.
Poster, M. (1999) ‘Underdetermination’. I New Media
and Society. Vol 1 (1). Sage.
Ranerup, A. (2000) ‘On-line Forums as an Arena for Political Discussions.’ I T. Ishida & K. Isbister red.
Digital Cities. Technologies, Experiences, and Fu-ture Perspectives. Springer.
Rheingold, H. (1994/1999) The Virtual Community. I H. Mackay & T. O’Sullivan red. The Media Reader:
Continuity and Transformation. Sage i samarbete
med The Open University.
Schiller, D. (1999) Digital Capitalism: Networking the
Global Market System. MIT.
Silverstone, R. (1994) Television and Everyday Life. Routledge.
Sjöberg, U. (2002) Screen Rites: A Study of Swedish
Young People’s Use and Meaning-making of
Screen Based Media in Everyday Life. Avh. Lund
Studies in Media and Communication.
Slevin, J. (2000) The Internet and Society. Polity Press. Sterne, J. (1999) ‘Thinking the Internet: Cultural Studies Versus the Millennium’. I S.G. Jones red. Doing
Internet Research: Critical Issues and Methods for Examining the Net. Sage.
Stone, R. A. (1991) ‘Will the Real Body Please Stand Up: Boundary Stories about Virtual Cultures. I M. Benedict red. Cyberspece: the First Steps. MIT Press.
Sussman, G. (1997) Communication, Technology and
Politics in the Information Age. Sage.
Tsagarousianou, R., D. Tambini & C. Bryan red. (1998)
Cyberdemocracy: Technology, Cities and Civic Networks. Routledge.
Webster, F. & K. Robins (1986) Information
Technolo-gy: A Luddite Analysis. Routledge.
Williams, R. (2001/1974) TV: teknik och kulturell form. Övers. Gunnar Sandin. Arkiv Förlag.