Upprepningar

Andra problematiska fall utgör yttranden som består av upprepade fraser, oftast nomnialfraser eller interjektionsfraser. Det förekommer främst i de ti-digare inspelningarna och CHAT-manualen diskuterar alternativa transkribe-ringssätt för detta (MacWhinney, 2006a, s. 54f). I Hannakorpusen är dessa upprepningar oftast i skrivna ett och samma yttrande med komma mellan (ex-empel 16), men jag har inte varit så noggrann med indelningen av yttranden som saknar verb och det kan finnas variation. Såvitt jag kan utläsa av Brown 1973 (s. 54) gör också han så, och därmed både Söderbergh och Santelmann.

Det är oklart hur dessa yttranden ser ut i Göteborgskorpusen.

(16) CHI: ä binnå , bennå [: pennor] , dom bannå .

CHI: manne ma -, tack , tack [!] . 1;6

Ibland är det omöjligt att avgöra om en ordström utgör en eller flera syntaktiska eller prosodiska enheter, särskilt i de tidiga inspelningarna. I de fallen har jag angett i en kommentar att segmenteringen är oklar.

(17) CHI: pada den hästen [=? hä den] boken läsa.

%com: oklar segmentering 1;9

Rim, ramsor och sånger har inte delats upp i yttranden på ett konsekvent sätt och räknas inte med i analysen av syntaxen. De markeras inte heller på annat sätt och utgör därför en möjlig felkälla till MLU-måttet.

Avslutningsvis kan man konstatera att begreppet yttrande inte är särskilt väldefinierat i tidigare svenska barnspråksmaterial och att det därför krävs en del försiktighet om man vill använda MLU-måttet för jämförelser mellan olika barn. Däremot är MLU användbart för att för ett och samma barn mäta den språkliga utvecklingen om man kan lita på att transkriptionen är tillräckligt konsekvent. I Hannamaterialet finns några felkällor, men de är knappast så stora att de påverkar MLU-måttet i någon större utsträckning.

Jag har valt att bara markera två typer av upprepningar i transkriptionerna:

självinitierade reparationer inom yttrandet och barnyttranden som är upprep-ningar av närmast föregående talare.

2.4.4.1 Självinitierade reparationer inom yttrandet

Direkta lagningar av ett yttrande för att rätta till något som har blivit fel, anting-en med fel ord eller fel prosodi, brukar kallas självinitierade reparationer (se t.ex. Norrby 2004, efter Schlegloff et al 1977). De förekommer också när man blir störd av en annan talare och behöver börja om från början, inte hittar rätt ord osv. Jag markerar bara reparationer inom yttranden. Dessa är vanliga också i vuxenspråket och transkriberade med de konventioner som finns i CHAT.

(18) CHI: <dä Hanna>[/] dä [!] Hanna ritat . 1;11 (19) CHI: nu ä pap(xx) [//]<mammas th>[//] pap(xx) [//]

mammas tur stå ph [/] på tomet [: tornet] . 2;2 I dessa yttranden rättar man genast till det som blev fel. På prosodin hör man att det första ledet inte är avslutat, och ofta kommer det andra ledet snabbt in.

CLAN-kommandot MLU avläser tecknen [/] och [//] så att det närmast föregå-ende ordet, eller orden inom hakar, räknas bort från yttrandelängden⁸. Yttran-det i exempel 18 består alltså av tre ord. Med den här notationstekniken blir Yttran-det lättare att tolka yttrandena rätt vid läsningen av transkriptionerna och det ger förmodligen en bättre bild av barnets förmåga när man räknar yttrandelängd.

Om man vill säga något om barnets förmåga att sätta samman satser bör man räkna bort det som barnet hakar upp sig på. Det verkar troligare att Hanna i exempel 19 visar att hon har förmågan att sätta samman satser med 7 ord än med 12 ord.

Observera att det bara är reparationer som markeras med tecknen [/] och [//]. Andra typer av upprepningar och svårtolkade fall separeras med komman eller inte alls (jämför exempel 16 ovan).

2.4.4.2 Upprepningar av närmast föregående talare

I den språkliga analysen av yttranden är det nödvändigt att veta vilka som är direkta upprepningar av vuxeninput och jag har därför märkt upp de spontana imitationerna. Det är dock uppenbart att många upprepningar inte bara är en imitation av det givna, utan i många fall gör barnet något med ordet eller orden

8MLU-kommandot räknar alltså automatiskt bort alla reparationer (MacWhinney, 2006b, s. 106) till skillnad från de flesta andra CLAN-kommandon som räknar med dem. Man kan välja att låta kommandot räkna med alla reparationer genom att inkludera flaggan +r6 (ibid, s. 144).

innan det återger dem (jfr. Lust m.fl., 1996). Jag har därför valt att skilja på upprepningar som är ordagranna, som i kommentarraden har fått beteckningen

’imit’, och upprepningar som på något sätt är kreativa som har fått beteckning-en ’rep’. Observera att verbet ”äta” i exempel 21 skiljer sig i både ändelsevokal och ordaccent (se avsnitt 2.4.5).

(20) MOT: Annika gråter . CHI: gåte .

%com: imit 1;10

(21) MOT: skulle hon äta kanske ? CHI: än # äte kanske .

%com: rep 1;10

Jag återkommer till de spontana imitationerna i avsnitt 4.1.1 eftersom det visa-de sig att visa-de bidrog mer till kartläggningen av Hannas tidiga språk än jag havisa-de väntat.

2.4.4.3 Övriga upprepningar

Övriga upprepningar markeras inte på något särskilt sätt, och vilka hänsyn man tar till dem beror på vad man vill undersöka. Jag kan bara konstatera att barn upprepar sig mycket. Upprepningar av hela prosodiska fraser skrivs på separata rader i CHAT-filen och räknas därmed som fullvärdiga yttranden. Även hela yttranden kan ju vara reparationer av ett tidigare yttrande som blev fel på något sätt. Skillnaden är att man gör det i efterhand, när yttrandet redan är fullbordat.

Inte alla upprepningar består dock av reparationer. Ofta upprepar barnet sina yttranden tills det har fått bekräftelse på att samtalspartnern har hört vad de säger, eller för att de helt enkelt säger det de tänker på tills de börjar tänka på något annat. I praktiken kan man ofta inte skilja på dessa upprepningar och reparationer som består av hela yttranden, vilket också är en anledning till att jag inte har markerat dem. Upprepningarna innehåller kanske reparationer i väntan på bekräftelse. Båda sorterna förekommer också i det vuxna talet, om än inte i lika stor omfattning.

(22) CHI: kugga katten . CHI: bygga katt # ten . CHI: bygga katt .

CHI: bygga katten , nen . 1;8

Det förekommer också upprepningar med andra funktioner. En typ används för att verbalt illustrera ett skeende, antingen ett man berättar om eller ett man leker fram.

(23) CHI: <gupp [: gå upp], gupp , gupp>[= description] på din arm . (Hanna leker med en docka som går upp för pappas arm.) 2;1 Strömqvist (1984) kallar detta ludic speech act, dvs. en lekfull talhandling som barnen använder för att skapa en låtsasvärld, och som karakteriseras av redup-likation av verb på ett monotont sätt. Jag är inte säker på vad denna typ av upprepning säger om barnets yttrandelängd, men det är inte frågan om repa-rationer och inte om separata yttranden. Därför skrivs de samlat i ett yttrande men markeras med [= description] så att det framgår att det är en särskild sorts upprepning.

Sådana här illustrationer av leken består ibland av hela avslutade yttranden.

Också de får markören [= description] på det första yttrandet.

(24) CHI: gå fån ne i tappan [= description].

CHI: gå få upp i tapparen . CHI: gå ne fån tappan .

CHI: å gå upp ifån tappan . 2;1

(Hanna leker med en docka som går upp och ner i (ifrån) en trappa.)